Logo: to the web site of Uppsala University

Sverige är ett av världens torvrikaste länder och omkring en fjärdedel av den totala landytan består av torvtäckt mark. Torvmarker är en viktig naturresurs ur flera olika aspekter. Dikade torvmarker är ofta bördiga och produktiva för skogsnäringen. Torven kan också brytas och användas som bränsle eller som jordförbättringsmedel. Vidare hyser de våtmarksområden som är förknippade med odikade och opåverkade torvmarker ofta en rik biologisk mångfald. Olika intressen står således i konflikt med varandra när det gäller nyttjandet av marken. För ett 50-tal år sedan dikades många torvmarker i Sverige ut. Dessa diken håller nu på att växa igen och är i behov av restaurering. Frågan är hur torvmarkerna och den viktiga naturresurs de innebär skall hanteras. Skall dikena rensas till förmån för skogsproduktion och torvbruk, eller skall de läggas igen så att marken kan återgå till ett naturligt våtmarksstadium?

Syftet med denna studie var att testa om ett miljösystemanalytiskt angreppssätt kan tillämpas för att jämföra olika alternativ att hantera skogsklädd torvmark. Detta genomfördes i en fallstudie där nyttan och miljöbelastningen kvantifierades för tre olika scenarier:

1. Skogsbruk

2. Torv- och skogsbruk

3. Återställd våtmark

Metodik från livscykelanalysen användes under arbetets gång. De nyttor i form av energi från torv och virke från skogen som producerades på 1 ha torvmark under en 100-årsperiod bestämdes. Vidare beräknades de flödena i form av emissioner och resurser produktionen av nyttorna gav upphov till. För de scenarier där marken inte producerade dessa nyttor kompenserades torvbränslet med kol och virket med kompensationsproduktion av skog genom kvävegödsling på annan mark. I studien undersöktes scenariernas påverkan för de olika miljöpåverkanskategorierna klimatpåverkan, övergödning, försurning, bildande av foto-oxiderande ämnen, eko-toxicitet, human-toxicitet samt resursförbrukning. Dessutom kvantifierades påverkan på den biologiska mångfalden med två olika metoder.

Resultaten visade att förbränningen av bränslen för produktion av värmeenergi var den enskilda process som innebar störst miljöpåverkan. Klimatet följt av försurningen var de miljöpåverkanskategorier som påverkades mest av utsläppen från systemet för alla scenarier. Utifrån fallstudiens antaganden och dataunderlag innebar scenario 2, skogs- och torvbruk, störst påverkan på samtliga miljöpåverkanskategorier. Skillnaden mellan scenario 1 och 3 var små. För påverkan på den biologiska mångfalden visade studien att scenario 2, torv- och skogsbruk, var minst gynnsamt. Scenario 3, återställd våtmark, innebar de mest gynnsamma förhållandena för den biologiska mångfalden.

As much as one fourth of Sweden’s total land area is covered by peat, making it one of the most peat rich countries in the world. Peat lands are an important natural resource from many different points of view. Ditched peat lands are often fertile and productive lands for forestry. The peat could also be mined and used as heat fuel at thermal power stations or as soil conditioner improvement. Further on, the wetlands associated with undisturbed peat lands often harbour a rich biodiversity. Thus, different interests are competing with each other on how to best utilise peat lands. About 50 years ago a lot of the Swedish peat lands where ditched. These ditches are now about to regrow with vegetation and restoration is needed in order to retain their draining capacity. The question is now how these peat lands and the important natural resource they are should be handled. Should the ditches be restored to maintain forestry and peat mining, or should they be allowed to degrade so that the area returns to natural wetland conditions?

The aim of this study was to try if it is possible to apply an environmental system analytical approach for comparing different alternatives to manage forested peat lands. The resources produced by the land and the environmental burdens from the production of these resources were quantified for three different scenarios in a case-study. The scenarios were

1. Forestry

2. Peat mining and forestry

3. Restored wetland

The methodology used was based on life cycle analysis. The natural resources in form of energy from peat combustion and timber from the forest harvesting that could be produced on 1 ha of peat land during a 100-years period were quantified, and so were the flows of emissions induced by the production of the energy and the timber. In those scenarios where the peat was not harvested, fuel coal was used for energy production. In those scenarios where timber was not harvested from the 1 ha of peat land, timber was produced on mineral soil by nitrogen fertilizers. The impact of the scenarios by the different environmental impact categories global warming, eutrophication, acidification, eco-toxicity, human- toxicity, photo-oxidant creation and resource utilisation where investigated in the study.  Also, the biodiversity where quantified using two different methods.

The most obvious result from the study was that emissions from energy production by burning of fuel in power stations were the process with the single largest impact on the environment. Moreover, the analysis showed that for all the scenarios impact categories global warming and acidification were the most important. In this specific study and with the assumptions done here, scenario 2, peat mining and forestry, showed the largest impact regarding all of the impact categories. The differences between scenario 1 and 3 were small.  Scenario 2, peat mining and forestry, was also the scenario that was least likely to obtain a rich biodiversity whereas scenario 3, restored wetland, was the most favourable one.