De svenska vägarna har sedan mitten av 1960-talet vintertid behandlats med salt för att bekämpa halkan. Till att börja med ansågs inte saltets skadeverkningar vara särskilt omfattande, men på senare år har skador på bland annat växtlighet och grundvattentäkter uppmärksammats. I denna undersökning har olika metoder studerats för att bedöma risk för saltpåverkan av grundvattentäkter. I första hand har bedömningar gjorts för enskilda brunnar som motsvarar enskilda punkter, men även i viss utsträckning för större områden. Målet var att komma fram till vilka metoder som kan vara lämpliga för att bedöma risken för saltpåverkan och att vid en förhöjning av salthalten i en brunn kunna avgöra om detta beror på vintervägsaltet eller ej. I denna undersökning presenteras tre metoder. I den första studeras olika geologiska och hydrologiska faktorer främst utifrån existerande kartmaterial för att med denna kunskap kunna resonera sig fram till risken för saltpåverkan i olika punkter. Den andra är simulering med SUTRA-modellen. Den tredje bygger på ett poängsättningssystem för olika egenskaper såsom grundvattenområdets klass, hydrogeologiska faktorer som har inverkan på transporten av föroreningar, information om väganvändning och vägsaltning. Metoderna har tillämpats på ett område längs väg E20 i Skaraborgs län där saltpåverkan har konstaterats. En jämförelse med uppmätta värden visar att man med den första metoden kan göra en tillfredställande riskbedömning samt att man med modellen kan reproducera saltpåverkan i en vattentäkt. Poängbedömningsmetoden har dock sådana svagheter att den inte är lämplig att använda för denna riskbedömning.
Chemical de-icing with sodium chloride has been used in Sweden since the middle of the 1960´s to resist slippery roads during winter. In the beginning, damage from salt was not considered as extensive, but in the last few years damages in among other things the vegetation and groundwater resources have been observed. In this investigation different methods of evaluation of the risk of salt pollution on groundwater resources have been studied. Evaluations have been done for individual wells that correspond to separate points, but also in some extent for larger areas. The goal was to determine which methods can be suitable for evaluating the risk of salt pollution and at an increase of the salt concentration in a well be able to determine if this is caused by winter road salt. Three methods are presented in this investigation. In the first method, different geological and hydrological factors are studied primarily from existing maps and this knowledge is then used to discuss the risk of salt pollution in different points. The second method is a simulation with the assistance of the SUTRA model. The third method is based upon a scoring system for different characteristics as classification of the groundwater region, hydrogeological properties which influence transport of pollution and information on use of roads and de-icing salt. The methods have been used in an area along the E20 road in the province of Skaraborg where salt pollution has been observed. A comparison with measured values shows that the first method can be used to make a satisfying risk assessment and that it is possible to reproduce salt pollution in a groundwater reservoir with the help of the model. The scoring system suffers from weaknesses which make it less useful.
Arkivexemplar i Uppsala universitets arkiv