Under hösten 1992 och våren 1993 pågick mätningar av flera meteorologiska parametrar vid Kosta flygbas. Jag har i detta examensarbete begränsat mig till att studera vindförhållanden som finns registrerade i databasen från mätningarna. Utifrån dessa förhållanden har jag sedan utfört ett test av en enkel numerisk vindmodell för att simulera strömningen i komplex terräng.
Atmosfärens gränsskikt kan delas in i två skikt, ytskiktet och övergångsskiktet. I ytskiktet gäller vid neutral skiktning den logaritmiska vindlagen. Denna modifieras vid andra förhållanden med hjälp av Monin-Obukhovs similaritetsteori. I övergångsskiktet ändras vinden för att vid gränsskiktets topp vara geostrofisk. Den teori som gäller där kallas Rossbysimilaritet.
Vindmodellen som testats heter WASP och är en enkel modell för körning på PC. Dess beräkningar är uppbyggda kring tre huvudblock, vilka är:
· Hindermodell
· Orografimodell
· Skrovlighetsmodell
Vindmätningarna har utförts på tre olika platser inom basområdet. Studien av hur dessa förhåller sig till varann har utförts genom att alla data ritats på diagram för att på så sätt försöka se olika sammanhang. De tydligaste sammanhangen är att vinden kanaliseras längs banan på låg höjd och att hastighetskorrelationen är god för vissa vindriktningar.
Vid låga vindhastigheter har en effekt som benämns Bertil Larssons tryckgradienteffekt kunnat konstaterats. Den säger att den tryckgradient som styr den storskaliga strömningen även kan styra på så liten skala som här studerats.
Vindmodellen var kapabel att visa den kanalisering av vinden som förekom. Om olika parametrar ändrades kunde även hastigheterna simuleras.
Arkivexemplar i Uppsala universitets arkiv