Under hösten 2019 anordnades på Juridiska institutionen en doktorandkurs i rättshistoria för doktorander i juridik. Kursens huvudsakliga syfte var att presentera rättshistorieämnet ur olika infallsvinklar. Presentationerna gav en överblick olika metodologiska inriktningar som rättskultur, rättsgenetik och komparativ rättshistoria. Ambitionen var även att ge en rättshistorisk bakgrund som hade relevans för de olika juridiska forskningsprojekt som var representerade bland kursdeltagarna. I kursen deltog 16 doktorander som hade i uppgift att i en kortare uppsats presentera de rättshistoriska inslagen i sin respektive forskning och lägga fram den för diskussion. I föreliggande publikation presenteras förutom en inledande redogörelse för doktorandkursen sex bidrag som ur ett svenskt rättshistorisk perspektiv är de mest relevanta. Ett bidrag är författat av en doktorand i rättshistoria (Richard Nordqvist) medan övriga fem har författats av doktorander i positivrättsliga ämnen. De senare bidragen har ett särskilt intresse, då de innehåller rättshistorisk forskning som annars riskerar att hamna utanför rättshistorikernas omedelbara krets. Kursen organiserades av universitetslektor Bruno Debaenst och doktorand Rawaz Shanagar, Uppsala, och finansierades av Institutet för rättshistorisk forskning.
Innehåll:
• Bruno Debaenst & Rawaz Shanagar, Att bygga broar. Doktorandkursen i Uppsala.
• Maria Rasmussen, Dödande med kallt blod i stundens hetta – Om försvårande och förmildrande omständigheter vid uppsåtligt dödande med särskilt fokus på gärningar begångna i affekt 1734 – 2019.
• Ivar Lavett, Från vettet genom tiderna – En översikt över avvitas ställning i svensk straffrätt.
• Oskar Mossberg, Tredjemansavtalets tidiga historia – ett traditionskritiskt utkast.
• Richard Nordqvist, E. V. Nordling och lösöreköpsförordningen: en fråga om hur lagförarbetena blev en rättskälla.
• Eric Norén, Expropriation i Sverige – en historisk exposé.
• Anni Carlsson, Om samhällets lungor och ämnesomsättning – Ellen Keys tankar om yttrande- och tryckfrihet.
Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning , 2022.