Logo: to the web site of Uppsala University

Många markområden runt om i Sverige har visat sig vara förorenade av tidigare verksamhet och utsläpp. Vissa av dessa förorenade områden innebär en potentiell risk för levande organismer och miljö. För att förhindra att människor och miljö tar skada måste de förorenade områdena inventeras och eventuellt saneras. För att underlätta arbetet med att identifiera och bedöma risken med områdena samt för att arbetet ska ske på ett enhetligt sätt har Naturvårdsverket givit ut en rapport som behandlar detta.  Rapporten heter ”Metodik för inventering av förorenade områden”, och förkortas MIFO, (Naturvårdsverket, 1999, Rapport 4918). Där beskrivs hur en riskbedömning ska utföras. I riskbedömningen tas hänsyn till kemikaliernas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och känslighet/ skyddsvärde av området. Den leder till att området kan delas in i en av fyra riskklasser. Resultatet ska ligga till grund för beslut om vidare undersökning, sanering, förklaring som miljöriskområde eller andra åtgärder.

I studien har MIFO och grundvattenmodelleringsprogrammen MODFLOW, MODPATH och MT3DMS granskats för att utröna om grundvattenmodeller kan underlätta vid arbete med MIFO och i vilket skede de kan användas. En viktig fråga var om det är värt att upprätta en modell vid arbete med MIFO eller om det bara är extra arbete. En studie som syftar till att belysa hur modellerna kan användas vid efterbehandlingen har också utförts.

Modellerna kan användas vad gäller bedömningen av spridningsförutsättningar och även vid lokalisering av påverkansområde. Vidare kan de visa på lämpliga provtagningsställen vid upprättande av provtagningsplan och för att visa effekten av att inte åtgärda området. Vid efterbehandlingsarbetet kan de användas för att visa på effekten av olika åtgärder och under det löpande kontrollprogrammet för att kontrollera att målet uppfylls samt för att göra nya prognoser efter hand.

Det är svårt att generalisera och säga att modeller bör användas eller att de inte bör användas vid en riskklassning enligt MIFO. Detta beslut beror på många olika faktorer såsom datatillgång, kunskap, ekonomi, krav på presentation av området och tidskrav. En liten regel att följa kan dock vara att vid stora projekt med stora areor att undersöka kan det vara bra att upprätta och använda modeller som underlag för riskklassningen. Vid små projekt och små areor däremot är behovet av en modell mindre eftersom ett litet område är mer överskådligt och det är inte lika mycket information som behöver bearbetas. Små projekt har dessutom ofta tidsbegränsning och att upprätta en modell kan vara relativt tidskrävande.

Slutsatsen är att beslut om modeller ska användas vid arbetet med MIFO måste fattas utifrån förutsättningarna från område till område.

Det rekommenderas att teststudier utförs där grundvattenmodeller används tillsammans med MIFO innan mer generella rekommendationer kan utföras.