Logo: to the web site of Uppsala University

När vi talar om hedersrelaterat våld och förtryck har diskussionen oftast kopplats till familjer med erfarenheter av migration, antingen genom egen eller föräldrarnas migration. Regeringens uppdrag, som denna artikel utgår ifrån, är ett uttryck för detta tankesätt. Vi kan konstatera att idag är cirka två miljoner eller 20% av Sveriges befolkning födda utomlands (SCB) och en stor andel lever i kommuner som har en hög grad av segregation samt i områden med socioekonomiska utmaningar. Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra och vanligtvis anges sociala och ekonomiska skillnader som bakomliggande orsaker till det allt tydligare segregationsmönstret (Delmos 2021).

Det kan vara vanskligt att avgränsa och kategorisera människor i olika grupper, samtidigt är det nödvändigt för att synliggöra vissa frågor och problem. Utifrån socialt arbete innebär välfärdsstatens konstruktion också ett krav på att individer definieras som behövande eller icke behövande. För att utveckla det sociala arbetet och för att kunna välja insatser som fungerar behöver vi förstå vad den aktuella problematiken handlar om. Hur vi definierar och förstår problematiken avgör hur vi utformar arbetet för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Inledningsvis vill jag poängtera två självklarheter: de flesta familjer med migrationserfarenheter utsätter inte sina familjemedlemmar för våld, samt att våld förekommer även inom etniskt svenska familjer; mellan män och kvinnor, föräldrar och barn och även mellan syskon.

Denna artikel rör det sociala problemområde som kommit att benämnas hedersrelaterat våld och förtryck där hedersnormer inkräktar på familjemedlemmarnas rättigheter enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning, inklusive Barnkonventionen. Jag presenterar en förståelsemodell av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) ur ett svenskt perspektiv baserad på mina tjugo års samlade erfarenheter av forskning och praktik med främst unga kvinnor som lever i sammanhang där hedersnormer är centrala. Modellen bygger på forskning från flera områden och omfattar teorier på strukturell nivå, familje- och gruppnivå samt en individnivå.