För varje år så minskar andelen jordbruksmark, detta till följd av exploatering och ändrad markanvändning. Samtidigt är klimatförändringar ett faktum som medför att jordbruksmark får ett allt större värde för livsmedelsförsörjning inför framtiden. Vid plan – och byggärenden via PBL ska en bedömning göras genom 3 kap MB för att mark används för det den är mest lämpad för, härigenom finns en skyddsbestämmelse för jordbruksmark i 3 kap 4 § MB. Detsamma gäller vid fastighetsbildningsåtgärder då man via FBL har en skyddsbestämmelse i 3 kap 6 § FBL. Skyddsbestämmelser för jordbruksmark för dessa typer av åtgärder hittas med andra ord i två olika lagrum och trots att de i grunden kommer ur samma motiv om att skydda livsmedelsförsörjningen kan man vid närmare undersökning se tecken på hur de två bestämmelserna skiljer sig åt. Då jordbruksmarken minskar och i stället används för andra ändamål tar uppsatsen sikte på när skyddsbestämmelserna kliver in och kan tillämpas för att se hur väl de kan användas eller om det är så att tröskeln för att skyddsbestämmelserna ska bli tillämpliga är för hög. Det visar sig att de båda skyddsbestämmelserna har olika breda ingångar till att de ska bli tillämpliga och att MB har en bredare öppning tolkning för när skyddet kan bli tillämpligt.