Logo: to the web site of Uppsala University

Detta projekt genomfördes på uppdrag av TEMAB tillsammans med STUNS Energy. Under ett snösmältningsdygn i Örbyhus har det uppstått problem eftersom vatten som pumpats till Tierps reningsverk är i sådana stora volymer att reningsverket inte har tillräckligt hög kapacitet. Skillnaden i mängd vatten mellan ett torrt sommardygn och ett snösmältningsdygn är mycket stort och tyder på att vatten läcker in. Den stora mängden vatten tillför problem med rening av vattnet. Detta eftersom både försämrad rening av vatten och att orenat vatten släpps ut till naturen när avloppsystemets kapacitet överskrids. 

Syftet med rapporten var att fokusera på vart det ovidkommande vattnet tar sig in i spillvattennätet samt besvara följande frågeställningar: (1) Vilka typer av ovidkommande vatten är det som kommer in i spillvattennätet? (2) Varierar flödet för huvudpumpstationen under året? (3) Vilka ledningssträckor kan vara rimliga källor till ovidkommande vatten? (4) Vilka lösningar finns det för att minska det ovidkommande vattnet? 

För att besvara detta användes en metod med olika delar. En del där data givet av TEMAB analyserades för att avgränsa områden att fokusera på samt identifiera utsträckningen av problematiken. Ett studiebesök skedde under dagtid i Örbyhus, vilket inkluderande en intervju med personalen ansvariga för ledningsnätet. Metoden bestod även av en nattlig undersökning i Örbyhus för att leta efter synliga läckor och förändringar i vattenflödet. Slutligen utfördes en litteraturstudie för att kunna ge råd till uppdragsgivaren om åtgärder som kan minska problematiken med ovidkommande vatten. 

Vid jämförelse av grafer innehållande nederbörd och pumpad mängd vatten ut från huvudpumpstationen är det tydligt att vattenflödet ökar vid nederbörd under båda tidsperioderna som undersöktes. Vid torrperiod efter nederbörd avklingar vattenflödet från huvudpumpstationen sakta. I resultatet avlästes tydliga variationer i den pumpade mängden från huvudpumpstationen under fem olika år. En trend är att den pumpade mängden i början och slutet av året är större än värdet under sommaren, men undantag finns. 

Från den nattliga undersökningen i Örbyhus skapades kartor över flödesstorlekar i olika brunnar vid olika pumpstationer i tätorten. Från dessa kan skillnader på flödet upptäckas mellan olika brunnar och därmed se inläckage av ovidkommande vatten. Vissa skillnader mellan brunnar var väldigt tydliga medan andra följde en mer gradvis skala eller hade inga förändringar alls mellan punkterna. Utöver detta visade litteraturstudien att den mest framgångsrika åtgärden var återkoppling av felkopplade takytor. Att renovera ledningar utan att renovera brunnar ansågs misslyckat och detta har skett i hög grad i Örbyhus. Att fördröja dagvatten kan även minska det ovidkommande vattnet. 

Slutsatsen från rapporten var följande: (1) Från resultatet av dataanalysen kunde slutsatsen dras att den pumpade mängden för alla pumparna förutom Persbylånga AP, påverkas tydligt av nederbörd i form av indirekt nederbördspåverkan. Ledningarna till Gyllbyvägens pumpstation påvisade även problematik med läck- och dräneringsvatten och även i ledningarna till Bruksvägens pumpstation fanns flertalet vattenfyllda brunnar. (2) En tydlig trend i variationen under åren syntes eftersom den pumpade vattenmängden från huvudpumpstationen, Örbyhus APS, ofta nådde ett större värde i början på året. Den pumpade mängden minskar under sommaren för att sedan öka när året börjar närmar sig sitt slut. (3) I Gyllbyvägen påvisades flera ledningssträckor som rimliga källor till inläckage. (4) Flera åtgärder finns, även om kostnadseffektivitet inte kunde analyseras eftersom det inte fanns gott om information var gällande hur dyra åtgärderna är.