Ämnet för denna studie ligger inom ramen hur unga människor använder digitala verktyg isitt identitetsskapande. Tidigare forskning har riktat ett stort medialt intresse till ungakvinnors användande av sociala medier genom att beskriva hur sociala medier bland annatpåverkar deras självkänsla. Orsaken till att man valt att låta kvinnor representera sinurvalsgrupp är för att man har kunnat finna samband mellan deras användning av socialamedier och psykisk ohälsa. Den här studien har valt en annan vinkling och fokuserar på attundersöka fenomenet hur unga män upplever Instagram och hur användningen av Instagramfungerar som ett verktyg i deras självpresentation. Det empiriska materialet består av öppnaintervjuer som genomförts på tio män i åldern 16–25 år. Studien använder sig av RichardJenkins identitetsteori och Manuel Castells teori om nätverkssamhället för att utifrånteorierna förklara informanternas identitetsskapande kopplat till användningen av Instagram.Analysens syfte är att åskådliggöra de bakomliggande faktorerna om hur flödet avinformation på Instagram påverkar interaktionen med andra och bidrar till ettidentitetsskapande som tagit nya former. Slutsatsen visar att användningen av Instagrambidrar till ett mer komplext identitetsskapande hos informanterna eftersom användningen avapplikationen inte tar hänsyn till varken tid eller rum. Ingenting är konstant och skillnaden förunga i ett nätverkssamhälle gentemot tidigare samhällen är att nätverken påskyndatinformationsflödet så att de naturliga övergångarna som sker i ett identitetsskapande harsuddats ut. Vetskapen om att de rör sig i en virtuell värld och därmed hela tiden omges avandras bedömningar leder till en ambivalens hos informanterna.