Smågruppsarbete är vanligt i de flesta utbildningssammanhang. Det framhålls som en arbetsform som om den tillämpas på ett lämpligt sätt kan gynna såväl starka som svaga elevers lärande, utveckla deras sociala förmågor samt ha en språkutvecklande potential. Det finns emellertid också svårigheter och utmaningar. Exempelvis är det inte alls säkert att alla gruppmedlemmar bidrar till det gemensamma arbetet på ett någorlunda jämbördigt vis. Det kan även bli högljutt i klassrummet och därmed en mindre gynnsam lärandesituation, inte minst för elever som själva är tystlåtna eller som har koncentrationssvårigheter. Vidare kan det vara svårt för läraren att bedöma enskilda elevers prestation.Vi rapporterar om en mindre klassrumsstudie som bygger på inspelningar från en mellanstadieklass under tre terminer. I fokus är elevernas interaktion då de grupparbetar i matematik och svenska, vilken har undersökts i detalj med samtalsanalytiska metoder. Därmed ger vår forskning nya insikter om två områden som är förhållandevis outforskade: dels om skolans mellanår i allmänhet, dels om hur det kan gå till då elever interagerar med varandra, men inte så mycket med läraren, i smågrupper för att lösa en uppgift. Vi lyfter fram några typiska mönster i grupparbetena generellt, exempelvis att eleverna i många fall inte följer instruktionerna samt arbetar parallellt snarare än tillsammans. Vi diskuterar vidare vilka didaktiska slutsatser som kan dras, exempelvis hur lärare kan ge elever verktyg för att delta i grupparbeten som gynnar både deras lärande av ämnesstoff och deras sociala utveckling.