Materialet i studien består av kvalitativa intervjuer med svenska kvinnor som konverterat till islam. I intervjuerna har frågor ställts om hur de uppfattar sitt religiösa engagemang och sitt liv som muslimer i ett västerländskt samhälle.

I informanternas tolkning av sin konversion och sin nya religiösa tillhörighet har beskrivningar av konversionen som en process en central ställning. Denna process analyseras utifrån följande tre teman: Möte med islam och muslimer, jämförelse mellan ”det gamla” och ”det nya” sammanhanget samt konversion. Huvuddelen i avhandlingen består i att beskriva och tolka informanternas förståelse av denna process i relation till religionssociologiska frågeställningar.

När informanterna tolkar och beskriver sitt religiösa engagemang är föreställningar om muslimskt familjeliv tätt knutna till förståelsen av vad det religiösa engagemanget innebär. Informanterna poängterar särskilt att islam står för jämlikhet mellan människor i allmänhet och mellan könen i synnerhet, att islam står för det goda patriarkala familjelivet och att kvinnor skall lyda sin make. Således är en del i avhandlingen vikt för en analys av informanternas förståelse av muslimskt familjeliv, kvinnors inflytande och antagonism mellan könen.

Studiens teoretiska sammanhang är religionssociologiskt och könsteoretiskt. I avhandlingen är intervjumaterialet relaterat till fem sammanhang: religion som meningssystem, konversionsberättelser, kön som en social konstruktion, moderna och senmoderna samhällen samt religion i moderna och senmoderna samhällen.

I avhandlingen är den religiositet som kommer till uttryck tolkat både som en del av och en reaktion mot det senmoderna livets villkor. I informanternas tolkningar ryms både öppnare och mer reflexiva tolkningar av vad ett muslimskt engagemang innebär och en strävan mot de ”rätta” svaren, ett fastnaglande av vad kön, familj, samhälle och religion ”är”. Det finns en spänning mellan att ingå i vad som uppfattas vara ”rätt” muslimskt tradition och det religiösa engagemanget tolkat som ett kvinnoemancipatoriskt projekt. Därtill finns en spänning mellan att ingå i den institutionella religionen och att etablera en religiositet på ”kvinnliga” villkor.

The material of the thesis consists of interviews of Swedish women who have converted to Islam, with the aim of gaining knowledge as to how the informants create meaning around their religiosity. Questions have been asked about how the women understand their conversion and their religious involvement as well as what it means to live as a convert in a secularised western society.

In the informants’ interpretations of their conversion and their new religious belonging, descriptions of conversion as a process have a central place. This process is analysed from the following three themes: Meeting with Islam, comparison between “the old” and “the new” context, and conversion. The main part of the thesis consists of a description and interpretation of the informants’ understanding of this process in relation to questions of interest in Sociology of Religion.

In the interpretation and description of their religious engagement, the informants’ conceptions about Muslim family life is closely linked to their understanding of what the religious belonging means. The informants particularly stress that Islam represents equality between people in general and between men and women in particular, that Islam represents the good patriarchal family life and that women should obey their husbands. A part of the thesis is devoted to an analysis of the informants’ understanding of the Muslim family life, the influence that women have, and antagonism between the sexes.

The theoretical context of the thesis is within Sociology of Religion and Gender Theory. The interview material is related to five contexts: religion as meaning system, conversion narratives, gender as a social construction, modern and late modern societies, and religion in modern and late modern societies.

The informants’ narratives contain both more open and reflexive interpretations of what Muslim engagement involves and a fundamental striving towards the “right” answers, a determination of what sex, family, society and religion “are”. There is, in addition a tension between being a part of what is understood to be “correct” Muslim tradition and religious involvement understood as a gender equality project. In addition there is a tension between being a part of “correct” Muslim tradition and the establishment of a religiosity on “womanly” premises.