Aktiebolaget har som associationsform haft en enorm betydelse för den ekonomiska framgång västvärlden har upplevt de senaste hundra åren, och är fundamentalt för det samhälle vi lever i idag. Möjligheten att insamla kapital i mindre mängd från ett större antal investerare har skapat förutsättningar för allt från små fåmansbolag till dagens multinationella industrier. Ägarnas ansvarsfrihet i förhållande till bolagets verksamhet och finanser har möjliggjort för investerare att ta affärsmässiga risker utan att själva riskera mer än vad de initialt satsat vilket gjort bolagsformen oerhört attraktiv.
Ansvarsfriheten har med tiden visat sig behöva en motvikt för att skydda bolagets intressenter. En historiskt betydande sådan har varit revisionen. Revisorns uppgift var vid införandet, likt nu, att kritiskt granska och yttra sig i frågor kring bolagets redovisning och förvaltning och på så sätt ge insyn åt ägarna som separerats från verksamheten. Numera utgör mindre privata bolag majoriteten av de svenska aktiebolagen. Ägarna är sannolikt involverade i bolagets verksamhet och torde ha god insyn i bolagets affärer vilket lett till att skyddsaspekten ur aktieägarperspektiv inte längre är lika avgörande, även om det kan kvarstå för andra intressenter.
Inom ramen för Europeiska unionens (EU) samarbete började Sverige vid millennieskiftet luckra upp betungande associationsrättslig reglering i syfte att förenkla företagande. Regeringen satte upp mål om att företagens administrativa kostnader som gick att koppla till statlig reglering skulle minska med minst 25 procent fram till hösten 2010. En av de regleringar som ansågs hämmande var revisionsplikten vilken kom att begränsas i Sverige 2010.
Det har dock ansetts att det potentiellt underlättar användandet av aktiebolag som ett verktyg för ekonomisk brottslighet i och med att granskning och kontroll eventuellt uteblir. Precis som då belyses ekonomisk brottslighet idag som ett samhällsproblem då de hotar att orsaka näringslivet och samhället stor skada. När företag sammankopplas med brottslig verksamhet resulterar det i att ordningsamma företagare nödgas verka på andra villkor och konkurrensen snedvrids samtidigt som staten förlorar miljarder.
Sverige är en förhållandevis liten ekonomi och beroende av export. Det är därför viktigt att förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt näringsliv är goda och att svenska företag skall ges möjligheten att konkurrera på den internationella marknaden. Därmed är det grundläggande att den aktiebolagsrättsliga regleringen är ändamålsenlig, utan att föra med sig för många eller stora negativa konsekvenser. Syftet med denna uppsats är att utreda om dagens svenska reglering faktiskt är det.