Logo: to the web site of Uppsala University

Denna uppsats undersöker hur genusnormer speglas i artiklar av kvinnliga journalister i Svenska Dagbladet år 1900-1913, med syftet att belysa hur det tidiga 1900-talets genusnormer präglade de tidiga kvinnliga journalisternas arbete i dagspressen. Med stöd i Yvonne Hirdmans genusteoretiska hypoteser samt Carole Patemans genuskodade dikotomi privat-offentligt analyseras totalt 100 artiklar författade av Vera von Kræmer, Lotten Ekman, Célie Brunius och Elisabeth Krey-Lange. Den övergripande frågeställningen som ställs till materialet är "Hur speglas samtida genusnormer i kvinnliga journalisters artiklar i Svenska Dagbladet år 1900-1913?". Tre operationaliserande frågeställningar formuleras, där den första är "Vilka ämnen behandlas i artiklarna och vilken genre tillhör de?" och de två senare är "Vilka tendenser finns i ämnes- och genretillhörigheten?" samt "Hur kan dessa tendenser relateras till idéer om kvinnans offentliga respektive privata domäner, i relation till mannens?". 

Resultatet presenteras i form av tabeller och text, där tabellerna visar den övergripande ämnes- och genretillhörigheten medan texten relaterar detta till den genusteoretiska hypotesen, för att urskilja hur genusnormer speglas. Generellt skriver journalisterna om kvinnligt kodade ämnen enligt tidigare forskning och teori, däribland hem och hushåll, barn och kvinnorörelse. De privata sammanhangen dominerar och de offentliga sammanhangen är villkorade och kvinnoseparatistiska. Studien visar alltså att Hirdmans teori om genussystemets logiker gällande isärhållande och hierarki tydligt återspeglas i artikelinnehållet i de tidiga kvinnliga journalisternas artiklar i Svenska Dagbladet. Vidare stärks Patemans tes om kvinnans naturgivna hemmahörande i det privata i kontrast mot hennes villkorande i det offentliga.