Polisens arbetssätt är och har länge varit en stor del av den rättspolitiska debatten i Sverige. I samband med ökad organiserad brottslighet och dödligt våld i det svenska samhället har den politiska frågan lag och ordning hamnat i blickfånget i högre utsträckning än tidigare. Samhället har som avsikt att arbeta mot dessa kriminella utvidgningar och fokus i debatten har hamnat på polismyndigheten med dess roll att förebygga och förhindra brott. Diskussionen är centraliserad kring polisens arbetssätt och åtgärdsförslagen är ofta inriktade på förändringar av dessa. Den här studien undersöker hur polisens arbetssätt gestaltas i samband med riksdagsvalen 2010 och 2022. Syftet är att studera hur arbetssättet porträtteras och porträtteringen har förändrats i samband med det ökade fokuset på lag och ordning. Materialet består av artiklar från tre av Sveriges största tidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Materialet har analyserats genom Faircloughs kritiska diskursanalys med stöd av Foucaults maktteori. Analysen resulterade i att slutsatser kunde dras om hur polisens arbetssätt porträtteras och i vilka sammanhang det sker. En slutsats är att rättspolitiken går i en strängare riktning, vilket även innefattar porträtteringen av polisens arbetssätt. Ytterligare slutsatser som dragits är att när polisens arbetssätt diskuteras har en ökning skett av användning av värderingar och förankringar i olika typer av situationella och politiska sammanhang.