I mitt arbete som HR-strateg under 2022 blev jag medveten om en stor frustration hos chefer rörande anställdas ovilja att ”rycka in” när verksamheten var i kris. Samtidigt kom begreppet quiet quitting till min kännedom, vilket beskrevs som en sorts tyst motstånd mot arbetslivets förutsättningar och som tog sig uttryck genom en ovilja att arbeta mer än nödvändigt. I ljuset av detta fick jag idén att granska hur makt och motstånd kommer till uttryck i svenska artiklar om just quiet quitting, med fokus på hur detta framställs i yrkes- och facktidskrifter med en uttalad avsikt att påverka beslutsfattare och andra aktörer inom arbetslivet. Utifrån ett socialkonstuktionisktiskt perspektiv, alltså föreställningar om hur verkligheten anses vara under ständig konstruktion genom social processer och med språket som en bärande funktion, så har jag använt mig av kritisk diskursanalys för att analysera fem artiklar om ämnet. Som bakgrund till analysen presenteras tidigare forskning som rör begreppet arbete och dess föränderliga innebörd, samt exempel på hur makt och motstånd inom arbetslivet kan ta sig uttryck på såväl ett strukturellt som ett individuellt plan. Resultatet av analysen tar upp den svårfångade innebörden som tillskrivs begreppet quiet quitting, hur argument för individuell hälsa drivs av föreställningar om organisatoriska resultat och ökad produktion, samt på vilket sätt detta framställs i texterna. Slutligen förs en avslutande diskussion om resultatet i relation till tidigare forskning.