Logo: to the web site of Uppsala University

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer, i form av utmaningar och möjligheter, som är viktiga att ta hänsyn till vid arbete med en tjänstelogisk strategi i en offentlig organisation. Studien tillämpar en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer med anställda på Skatteverket utgör primär datainsamlingsmetod. Det empiriska materialet har utvärderats med hjälp av en analysmodell som tagits fram med utgångspunkt i tidigare forskning avseende tjänstelogik inom offentlig sektor. Resultaten av studien visar att utmaningar i relation till organisationskulturella aspekter, det offentliga samhällsuppdraget, samt svårigheter med att applicera vissa tjänstelogiska grundkoncept i den offentliga kontexten är viktiga att ta hänsyn till. Samtidigt erbjuder offentlig sektor unika möjligheter för tillämpningen av en tjänstelogisk strategi, eftersom offentliga organisationer ingår i integrerade nätverk som i hög grad möjliggör samverkan och således skapar förutsättningar för ökat värdeskapande gentemot medborgare. Studiens resultat har betydelse för en ökad förståelse för hur tjänstelogiken kan ta sig i uttryck i den offentliga kontexten, då tidigare forskning inom fältet i stor utsträckning har kretsat kring det privata näringslivet. Sammanfattningsvis bidrar studien med värdefulla insikter till existerande forskning gällande tjänstelogik inom offentlig sektor, och medför viktiga implikationer för såväl myndigheter som andra offentliga organisationer. 

This study aims to investigate which factors, in terms of challenges and opportunities, are important to consider when applying Service Dominant Logic (SDL) in a public organization. The study applies a qualitative approach, where semi-structured interviews with employees at the Swedish Tax Agency (Skatteverket) constitute the primary data collection method. The empirical material has been evaluated using an analytical model based on previous research on Public Service Dominant Logic (PSDL). The results of the study show that challenges in relation to cultural aspects, the public authority mission, and difficulties regarding applying certain SDL concepts in the public context are important to consider. At the same time, the public sector offers unique opportunities for the use of an SDL approach, since public organizations are part of integrated networks that largely enable collaboration, thus providing important prerequisites for increased value creation towards citizens. The results of the study are important for an increased understanding of SDL in the public sector, as previous research in the field has largely revolved around the private sector. In summary, the study contributes valuable insights to existing research on PSDL, and entails important implications for both authorities and other public organizations.