I drygt 70 år har relationsforskare studerat människors idealpartnerpreferenser. Ideal Standards Model (ISM), en inflytelserik teori på området, föreslår att människor utvärderar romantiska objekt utifrån egenskaper som i regel kan inordnas i tre dimensioner, och jämför med en föreställd idealpartner. Denna utvärdering har i flera studier visat sig kunna predicera olika relationsutfall. Syftet med denna studie var att undersöka ISM i relation till romantisk kärlek. Utifrån forskning som tyder på att idealpartnerpreferenser är flexibla, samt den påvisade tendensen hos människor att idealisera romantiska partners, förväntade jag mig att finna en korrelation mellan ideal-partnerdiskrepans och nivå av romantisk kärlek. Jag förväntade mig också att relationslängd och diskrepans skulle korrelera. Datainsamlingen gjordes genom självskattning i ett urval av svenska kvinnor och män i exklusiva relationer som varat upp till två år, med items från ISM-dimensionerna samt romantisk kärlek mätt genom förälskelse och vuxenanknytning. Korrelationsanalyser visade inga samband mellan ideal-partnerdisprepans och romantisk kärlek, eller mellan relationslängd och ideal-partnerdiskrepans. Ett svagt men signifkant samband upptäcktes mellan anknytning och utvärdering av partner på ISM-dimensionen värme/pålitlighet. Studiens resultat, begränsningar och framtida forskning diskuteras.