Att definiera vad som utgör ett problematiskt kundbeteende kan vara en utmaning. Uppfattningar och upplevelser av fenomenet anses vara bundet till den individ som definierar det. Forskning inom fältet hävdar att detta gör det svårt att ge en konkret universell definition av fenomenet då dess definition kan variera mellan person, stad, bransch och land. Inom kommersiella serviceverksamheter är problematiskt kundbeteende ett väl studerat och dokumenterat fenomen, med bristande kunskap om hur fenomenet ter sig inom ideellt drivna serviceverksamheter. Därmed har syftet med denna studie varit att belysa hur ideellt arbetande servicepersonal definierar och hanterar problematiskt kundbeteende inom kontext av sitt ideella arbete. För att utföra denna studie har ideellt drivna studentnationer och studentpubar kopplade till Kungliga Tekniska Högskolan och Lunds universitet valts. Studien genomförde sex semistrukturerade intervjuer med studenter arbetandes vid studentnationer och studentpubar kopplade till Kungliga Tekniska Högskolan och Lunds universitet. Studien använde en fenomenologisk ansats för att förstå studenternas definition och upplevelser av problematiskt kundbeteende. Vidare användes en abduktiv ansats med hjälp av Erving Goffmans frame analysis för att strukturera studenternas subjektiva erfarenheter av fenomenet. Studiens resultat tyder på att de två lärosätena uppvisade en större grad av likheter än skillnader när det gällde deras tillvägagångssätt för att definiera och hantera problematiskt kundbeteende. Trots att studenterna kunde presentera en tydlig och koncis definition av fenomenet hade de svårigheter att tillämpa denna kunskap i praktiken. Det faktum att studenterna var engagerade i ideellt arbete hade ingen betydande inverkan på deras definition och hantering av problematiskt kundbeteende.