Logo: to the web site of Uppsala University

Under det senaste seklet har forskningen för att förstå beslutsfattande dominerats av angreppssättet där processen delas upp i en analytisk och en intuitiv del. Trots enkelheten av att verbalt definiera dessa två processer är det behäftat med nackdelar. En alternativ konceptualisering av analys och intuition med en mätbar norm skulle kunna vara avgörande för att samla in experimentella bevis som ytterligare förenar fältet när det gäller att förstå beslutsfattandet i termer av dessa två processer. För 70 år sedan föreslog Egon Brunswik en definition av analys och intiution som kunde operationaliseras med hjälp av felfördelning. Definitionen, som sedan dess har förbisetts och i viss mån glömts bort, har nu återbesökts i hopp om att utnyttja dess potential. PNP modellen är ett statistiskt verktyg som syftar till att använda felfördelning för att särskilja den nivå av analys och /eller intuition som används i en beslutsprocess. I den här studien tillämpas PNP modellen på deltagarnas uppskattningar av fastighetspriser, för att identifiera deltagarnas beslutsprocesser och deras inverkan på uppskattningen. 40 lägenheter värderas med stöd av antingen perceptuell, abstrakt eller båda typerna av information. Ambitionen var att samla in en uppsättning data från en uppgift som liknar de beslut som fattas i verkligheten i högre grad än vad tidigare forskning som använder PNP modellen har undersökt. Resultaten visar att PNP modellen är effektiv när det gäller att identifiera den nivå av analys och intuition som används i uppgiften, även på denna typ av experiment. Resultaten bekräftar också att perceptuella signaler framkallar högst grad av intuitivt beslutsfattande. Dessutom ger resultaten en inblick i inlärningsprocessen och hur uppskattningen av värde påverkas av informationstypen. Vi diskuterar implikationer av PNP modellen samt förekomsten av perceptuella och abstrakta signaler i det dagliga livet och deras inverkan på beslutsfattandet.