Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare respektive förskoleklasslärare upplever övergången för barnen från förskola till förskoleklass samt undersöka hur förskolans och förskoleklassens planering av övergången kan tolkas och förstås på en organisatorisk nivå. Studien består av två delstudier. Delstudie 1 utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och där metoden ostrukturerad intervju användes för att samla in empirin, delstudie 2 utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där insamlingen av empiri var dokumentinsamling som det sedan utfördes en konventionell innehållsanalys på. Perspektiven valdes av anledningen att delstudiernas undersökningsområde skiljer sig åt och det olika teorierna harmoniserar med studiens forskningsfrågor och ger skilda infallsvinklar.
Det huvudsakliga resultatet i delstudie 1 visade att det fanns skilda meningar om vad en övergång ska innehålla. Det framkom att ansvaret för övergången inte är tydlig, vilket kan ge en varierad grad av kvalité i övergången. Resultatet av delstudie 2 visar att det finns tolkningsutrymme utifrån dokumenten hur övergången planeras på organisatorisk nivå. Förskolans dokument tolkas vara standardiserade utifrån de frågeställningar som framgår i dokumentet, dock med öppna frågor vilket kan tolkas ge utrymme till förmedling av viktig information kring barnet. Förskoleklassens dokument tolkas i stället vara informationsrika på praktisk information gällande planering men med avsaknad av fokus på barnet som individ.