uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Anders Sparrmans brev till Carl von Linné: en kulturhistorisk och språklig undersökning med naturvetenskapliga inslag
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
2011 (Swedish)Book (Refereed)
Abstract [sv]

Anders Sparrman (1748–1820) är på många sätt en av Carl von Linnés mest fascinerande lärjungar. Han gjorde resor till Kina, Sydafrika och jorden runt på södra halvklotet, men till skillnad från flera av de andra resande lärjungarna återvände han därefter oskadd till hemlandet. Under sin tid i Sydafrika 1772–76 skrev han nio brev till Linné där han berättade om naturvetenskapliga upptäckter men också om sin egen situation som lärare och botanist. Både innehållet och brevspråket är ungdomligt livfullt och spontant och fyllt med intressanta detaljer. Liksom i hans år 1783 publicerade reseberättelse är han inte bara akademikern och naturforskaren utan också berättaren, som på ett verklighetstroget och fantasieggande sätt återger sina iakttagelser.Författaren vill ge dels en så rättvisande bild som möjligt av Anders Sparrmans liv och gärning, dels en inblick i det svenska brev- och samtalsspråk som användes i kretsarna kring Linné. 1700-talets skriftspråk var på denna tid ännu ”löst i kanterna” och rådet var att skriva som man talade. Upplänningen Anders Sparrmans brevspråk uppvisar därför också en del talspråkliga och dialektala inslag.Eftervärldens dom över Anders Sparrman har delvis varit hård. Uppenbarligen hade han svårt att finna sig tillrätta i de akademiska kretsarna och senare i livet hamnade han i onåd inom Vetenskapsakademien. Hans bidrag till naturvetenskapen är ändå otvivelaktigt av stort värde genom både upptäckter och skrifter. Mest framträdande är dock hans humanitära syn på naturen och mänskligheten, ett drag som präglade hela hans liv och som kommer till synes både i breven till Linné och i reseberättelsen.

Abstract [en]

Anders Sparrman (1748–1820) is in many ways one of Carl Linnaeus’ most interesting and fascinating disciples. Unlike many of his colleagues in the circle around Linnaeus he managed to travel toChina, to the interior ofSouth Africaand around the world and return alive. While inSouth Africain 1772–76 he wrote nine letters telling Linnaeus of his botanical and zoological findings as well as of his own personal experiences. His language as well as the contents of his letters are youthful, spontaneous and filled with interesting details. His personal view of life can also be seen in the travelogues he published later. In these he is not only an academic researcher, but also a person who vibrantly paints in words the world around him.The purpose of this book is two-fold: to present a fair, honest and partly revised picture of Anders Sparrman, as well as to take a closer look at 18th century Swedish as reflected in Sparrman’s letters to Linnaeus. At this time, there was not yet any approved Swedish standard. However, there were some written and unwritten rules for the language. The official recommendations were to write the way you spoke, i.e. according to the official spoken language. Linnaeus’ spoken and written language was probably the main model for writing done by Linnaeus’ disciples. Since several varieties and dialects were spoken at the time, many local words, inflections and conjugations would also appear in their writings. This is especially apparent in Sparrman’s letters, where his spoken language, a variety of the Uppland dialect, is reflected in his spelling.The verdict of posterity has been harsh on Anders Sparrman. Yet, in his letters to Linnaeus, I find him to be a lively and impatient young man, a curious observer and a dedicated academic. Later on, when he had almost become entrapped in the labyrinths of academia, he became more of an estranged and disillusioned old man. Still, his beliefs in God’s remarkable creations in nature and his sympathy for the poor and deprived never left him. As an enthusiastic follower of Linnaeus, a loyal “vine-tender” and a colourful and spontaneous narrator, Sparrman has made a substantial contribution to our cultural history.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2011. , 145 p.
Series
Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, ISSN 0065-0897 ; 115
Keyword [en]
cultural history, 18th century, Swedish, dialects, Linnaeu´s' disciples, botanical travels, ethnology, academic career, medicine, abolition
Keyword [sv]
kulturhistoria, 1700-talet, svenska, dialekt, Linnés lärjungar, naturvetenskapliga upptäcktsresor, etnologi, akademisk karriär, medicin, slaverimotstånd
National Category
Specific Languages
Research subject
Scandinavian Languages
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-153926ISBN: 978-91-85352-89-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:uu-153926DiVA: diva2:418381
Available from: 2011-05-23 Created: 2011-05-23 Last updated: 2011-11-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Authority records BETA

Boström, Rut

Search in DiVA

By author/editor
Boström, Rut
By organisation
Department of Scandinavian Languages
Specific Languages

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 491 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf