Kärnan i denna bok är ganska enkel; den berör temat identitet som bestående och föränderlig. Men ändå visar sig tolkningen av rötterna så komplicerad. Ska det vara assyrier eller syrian, eller rent av assyrier/syrian? Oavsett beteckning, vad händer i mötet med det svenska? Vilka politiska grupper finns det bland dessa, vilka flaggor och språk använder de, vilka kyrkliga kopplingar har de, vilka historiska tolkningar använder de? Vad kan nio författare skriva om ett ämne som en som insatt inte redan vet eller en som är utomstående faktiskt inte vet? Och, vad skriver författarna mellan raderna?