uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Moränkällan
Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Earth Sciences, Department of Earth Sciences, Palaeobiology.
2011 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Ingår i rapporten "Nibble - bronsåldersmiljö i Uppland : Särskild undersökning, 2007. E18 sträckan Sagån–Enköping. Uppland, Tillinge socken, Tillinge–Nibble 1:9 & Tillinge–Mälby 5:1 (Swedish)
Abstract [sv]

Under utgrävningarna i Nibble så framkom ett för arkeologiska utgrävningar ovanligt fynd i form av en naturlig källa. Sannolikt har likartade bildningar hittats i samband med utgrävningar tidigare, men att kunna klassificera en sådan bildning redan i samband med slutundersökningens tidiga skede och att kunna klassificera vilken typ av källa det rör sig om är nog mycket unikt. Källor är normalt klassificerade utifrån det hydrogeologiska sammanhang och den miljö de är bildade i och om man, som sker i samband med en arkeologisk utgrävning, skalar av markskiktet så kan det naturligtvis bli svårt att urskilja att det faktiskt rör sig om en källa. Fördelen med källan i Nibble är att utflödet för vattnet i marken skedde vid en ansamling av stora block och därför ”skyddades” detta från att på något sätt förstöras i samband med avbaning av markskiktet i samband med utgrävningen eller annan tidigare markanvändning.

I naturen avslöjas källor ofta genom ett utflöde i marken som via markens fuktighet och växtlighet. Källor har spelat stor roll i kulturhistorien och det vi idag kan se på platser som tydliga källor är ofta utbyggda och arrangerade av människor som har ramat in, skyddat eller på något sätt markerat utflödet bl.a. för att i olika syften kunna utnyttja källans vatten som ofta håller mycket hög kvalitet. Den sista fasen i denna kulturhistoriska utveckling var utvecklandet av brunnsdrickning som förekommit från åtminstone 1600-talet och fram till 1900-talet. Flera av Sveriges kända sådana platser har idag gett namn åt kolsyrat vatten på flaska, som exempelvis Loka brunn och Ramlösa brunn. Vissa har med tiden övergått i mer moderniserade s.k. ”spa-anläggningar” som exempelvis Sätra brunn.

Med tanke på källans vatten och det fenomen då vattnet kommer fram ur marken, så kan man lätt tänka sig att källan måste ha varit föremål för människors förundran och kanske tro långt tillbaka i tiden. Betydelsen och värdet av källor har dock förändrats genom historien, både i tro och också kult. I de förkristna källor som kan ge en vägledning, de isländska berättelserna genom poetiska Eddan, så berättas att källorna var förutsättningen för världen och om källorna sinade så skulle världen gå under. Även det omtalade trädet Yggdrasil fick sitt vatten från tre källor. Uppfattningen om världens undergång kommer via germansk tradition och spåras tillbaka till indoeuropeisk mytologi (Hult, 2006).

En tidigare vanlig uppfattning kring källor och dess vatten var att de hade en helande förmåga och även kunde hjälpa försvagade och sjuka kroppar. Man trodde även på källans mystiska krafter. Källor och källvatten kom att få en stark ställning i den katolska kyrkan och även i Sverige finns exempel på helgonkällor och ännu vanligare är källor som benämns trefaldighets- och midsommarkällor. Dessa källor har varit en viktig del i trefaldighetsfirande, ibland även valborgsmässofirande och liknande. Denna tradition anses av en del ha sina rötter i vad som kallats ”hednisk källkult” med ett ursprung i förhistorisk tid.

Traditioner kring vissa källor har en kulturhistorisk bakgrund i tron kring källorna som går tillbaka till medeltiden och bl.a. den katolska kyrkan i Sverige. Under reformationen förändrades synen på källorna och 1544 förbjöds svenskarna att dricka hälsa från trefaldighetskällorna. I det protestantiska Sverige kom seden att dricka källa att kallas för katolsk vidskepelse (Hult, 2006). Sedan dess har mycket hänt i synen på källorna fram till modern tid och idag är seder kring källor mer att betrakta som pittoreska traditionsinslag där människor får möjlighet att samlas.

Till all denna tro och kult ska man naturligtvis tillägga, att källor i stor utsträckning fungerat som källa för vatten – både på landsbygden och i städer. Möjligheten att använda dessa platser för att få tillgång till friskt och bra vatten som strömmar ut ur marken, utan att man behöver ta upp detta själv, har naturligtvis använts flitigt när det är möjligt.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Riksantikvarieämbetet, 2011. , 8 p.
Series
Riksantikvarieämbetet UV Rapport, ISSN 1104-7526 ; 2011:111
Keyword [sv]
Källa, moränkälla
National Category
Geosciences, Multidisciplinary Other Earth and Related Environmental Sciences
Research subject
Earth Science with specialization in Quaternary Geology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-166467OAI: oai:DiVA.org:uu-166467DiVA: diva2:476580
Available from: 2012-01-12 Created: 2012-01-12 Last updated: 2013-10-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/rapporter/uv_rapport/uvr2011_111_s1_54.pdf

Authority records BETA

Hellqvist, Magnus

Search in DiVA

By author/editor
Hellqvist, Magnus
By organisation
Palaeobiology
Geosciences, MultidisciplinaryOther Earth and Related Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 433 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf