Psykologen Virginia Valian talar om traditionell kategorisering baserad på kön (gender schemas). Man har med experiment tydligt kunnat visa att sådana kategoriseringar påverkar vår perception radikalt. Studier visar till exempel att försöks¬personer som ställs inför uppgiften att uppskatta mäns och kvinnors längd regelmässigt underskattar kvinnors längd. Föga förvånande så bär vi med oss dessa könskategorier även när vi studerar djur och evolution.
Den ornitologiskt kunnige som slår upp sparvhök i Bonniers Alla Europas fåglar i färg slås av att honan avbildas som likstor med hanen trots att honorna i verkligheten är mycket större. Tvärtemot vad fågelboken antyder så är det lättare att missta en sparvhökshona för hanen hos den större duvhöken, än för hanen av den egna arten. Det här är en typ av reproduktion av könsstereotyp och missvisande information som är vanlig i den ornitologiska litteraturen.
Ornitologin i sin tur är intimt kopplad till och uppvisar strukturella likheter med den del av evolutionsbiologin som får allt större inflytande på vår förståelse av beteenden, beteendeekologin.
Beteendeekologiska teorier och resultat kan innebära en revolution för tänkandet kring kön och könsbundna egenskaper. Att plocka isär och återuppbygga könsbegreppen har delvis varit nödvändigt, i synnerhet för de som studerar vad vi kallar ”sexuell selektion”. Därför har genusperspektiven stora möjligheter att kunna bidra med insikter viktiga för både teoribildningen och det praktiska vetenskapliga hantverket.