uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ekonomiska aspekter på medicinteknisk utrustning
Uppsala University, Medicinska vetenskapsområdet, Faculty of Medicine, Department of Medical Sciences. (Biomedical Informatics and Engineering)
2006 (Swedish)In: Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik: Medicinteknikdagarna, 2006, 2006Conference paper, Published paper (Other scientific)
Abstract [en]

Ekonomiska aspekter på medicinteknisk utrustning

Björn-Erik Erlandsson, Institutionen för Medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, Landstingsdirektörens stab, Landstinget i Uppsala Län, Uppsala

1. Bakgrund

Idag saknas många gånger en landstingsövergripande strategi för IT/MT-investeringar. Det innebär att enskilda förvaltningar/divisioner självständigt och utan given eller reglerad samordning med andra verksamheter fattar beslut om teknikinvesteringar i stor omfattning. Endast beslut om de allra största investeringarna (ex. satsningar på digitaliserad röntgen) prövas, beslutas och finansieras centralt i landstinget. Dagens ordning innebär på den positiva sidan att flertalet investeringsbeslut fattas verksamhetsnära. På den negativa sidan finns dock flera allvarliga brister, som sammantagna riskerar att ge dålig verksamhetssamordning, svårhanterliga drift- och underhållssituationer och dålig ekonomisk rationalitet.

2. Verksamhetssamordning

Teknikinvesteringar låser ofta strukturer för lång tid. Inom vården innebär detta att patientströmmar och vårdvolymer definieras i anslutning till många teknikinvesteringar och att kraven på god driftekonomi över en investerings hela livslängd förutsätter stabilitet i de initiala parametrarna.

3. Teknikbedömningar

Mångfald kan i vissa sammanhang vara något positivt. I sammanhanget teknikinvesteringar är det ofta motsatsen som gäller. Spetsteknik kräver alltid stora investeringar i kompetensuppbyggnad. Det må gälla för att klara drift och teknikutnyttjandet, men också för att klara det tekniska underhållet. En genomarbetad planering för teknikinvesteringar kan påtagligt minska kostnaderna för drift och underhåll och dessutom öka (patient)säkerheten i driftmiljöerna. En samplanerad teknikpark ökar också möjligheterna för att i olika situationer flytta eller samutnyttja utrustning.

4. Ekonomi

De ekonomiska aspekter i samband med teknikinvesteringar är mångfasetterade. Rätt teknik på rätt plats i en landstingssamordnad vårdstruktur – ger ekonomi. Rätt planerad teknikpark i ett landsting – ger ekonomi både i upphandling och i drift och underhåll.

5. Investeringsstrategi

Många – säkert de flesta – investeringarna inom IT/MT-området ska initieras i verksamhetsnära miljöer. Det är en del av verksamhetsansvaret att ständigt pröva verksamhetsupplägg, drift och ekonomi, för att bedöma var och hur verksamhetsutveckling kan vinnas. Mot den bakgrunden är det rimligt att verksamhetsansvariga även fortsatt levererar tankar kring – förslag till – prioriterade teknikinvesteringar inom olika verksamhetsområden.

För att kunna genomföra en adekvat prioritering bör uppdelningen göras enligt följande uppdelning:

5.1. Strategiska investeringar – ökad ambitionsnivå

Här är det mycket väsentligt att man genomför en samhällsekonomisk bedömning. Denna typ av investering kommer också att påverka verksamhetens framtida inriktning. Till strategiska investeringar bör också sådan investeringar som rör fou-verksamheten hänföras, och hur samarbetet med universitetet kommer att gestalta sig i framtiden.

5.2. Investeringar för att bibehålla dagens ambition

Här bör företagsekonomiska bedömningar göras innan ett beslut tas att investeringen genomförs. Investeringar kommer att behövas för att produktionen skall kunna bibehållas, dock skall man komma ihåg att dagens tekniska utrustningar oftast har en högre kapacitet än gårdagens, d.v.s. man öka produktionsresurserna vid ett utbyte. Denna investeringskategori är inte till för att öka produktionsvolymerna. I och med ett utbyte av utrustning får man också en förbättrad kvalitet när det gäller undersökning och behandling som i sig också medför en effektivare vård och omsorg.

5.3. Rationaliseringsinvesteringar

Även här bör företagsekonomiska bedömningar genomföras innan ett investeringsbeslut tas. Inom verksamheten är det få investeringar som hänförs till denna kategori, och landstinget är inte tillräckligt bra på att ta hem rationaliseringseffekterna från dessa investeringar.

6. Sammanfattning

För att skapa en enhetlig investeringsstrategi för ett landsting behöver enhetliga rutiner införas och transparenta stödsystem utarbetas. För att skapa förutsättningarna för en koordinering mellan ovanstående teknikområden och byggnader skall även byggnadspåverkande åtgärder beaktas.

Place, publisher, year, edition, pages
2006.
Keyword [en]
Medicinsk teknik, ekonomi, utrustning
National Category
Biomedical Laboratory Science/Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-22835OAI: oai:DiVA.org:uu-22835DiVA: diva2:50608
Available from: 2007-01-22 Created: 2007-01-22

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.mtf.nu
By organisation
Department of Medical Sciences
Biomedical Laboratory Science/Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 481 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf