uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kommunal skola i förändring: en studie av argument för och emot kommunala friskolor
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
2011 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sedan början av 90-talet har huvudmannaskapet och organisationen av skolan förändrats på flera sätt, kommunerna innehar idag det ansvar för utbildning t.o.m. gymnasienivå som staten tidigare hade. Friskolor har också gått från att främst vara utbildningar med privata finansiärer till att idag, om de är godkända av Skolverket, vara helt finansierade av kommunerna och jämställda de kommunala skolorna. I och med att antalet skolor har ökat samtidigt som antalet elever sjunkit har konkurrensen mellan skolor ökat, som en effekt av detta har det på olika nivåer i samhället diskuterats hur den kommunala skolan ska kunna behålla sin dragningskraft och kvalitet i en tid av hög konkurrens. Ett sätt som har prövats i ett ganska stort antal kommuner är att skapa en organisation med större självstyre för de kommunala skolorna, s.k. kommunala friskolor.

Mitt syfte med detta arbete är dels att skapa en större förståelse för vad skillnaden mellan en kommunal gymnasieskola och en kommunal friskola är, dels att ta reda på vilka argument som förts fram på olika nivåer i samhället, för respektive emot införandet av kommunala friskolor. För att få en bild över den kontext som argumenten förs fram i så har jag i min bakgrund redogjort för två större reformer inom utbildningsväsendet, kommunaliseringen och friskolereformen, båda dessa har betydelse för framväxten av kommunala friskolor. För att besvara syftet har jag använt mig av följande frågeställningar i min studie:

  • Vad är en kommunal friskola och hur skiljer den sig från den kommunala skolan?
  • Vilka argument för och emot kommunala friskolor har politiker på central- och kommunal nivå, samt skolledare på gymnasienivå i Uppsala kommun?
  • Skiljer sig argumenten åt beroende på vilken nivå man tittar på och på vilka sätt skiljer sig argumenten i så fall?

För att få fram svar på mitt syfte och mina frågeställningar har jag valt att använda metoden textanalys, och där den inriktning som kallas argumentationsanalys. Argumentationsanalysen har jag använt i studiet av centrala och kommunala dokument, samt i analysen av de sex intervjuer som också är en del av min uppsats. I arbetet med att kategorisera de argument jag har fått fram har jag urskiljt fyra större kategorier av argument, uppdelade utifrån vilket fokus den som uttalat sig haft för argumentet. Dessa kategorier är: Ekonomi, effektivitet och konkurrens, Skolans inre arbete och kvalitet, Makt och ledarskap och Individ och/eller brukarperspektiv. Argumenten på samtliga undersökta nivåer har kategoriserats enligt ovanstående.

Resultatet av denna studie visar att en kommunal friskola omfattas av samma regler och tilldelning som en rent kommunal skola men rektor/skolan som blir självstyrande får större ansvar, frihet och befogenheter över den egna organisationen och den egna ekonomin. Argumenten för kommunala friskolor har dominerat i den politiska debatten och de argument som förts fram på såväl centralsom kommunal nivå har främst haft skolans inre arbete och utveckling i fokus. En organisation med kommunala friskolor antas kunna bidra till större engagemang hos medarbetare, elever och föräldrar då de får större inflytande över verksamheten. En förändrad organisation antas också kunna bidra med stärkt ledarskap, ökad kvalitet och större effektivitet. De argument som förts fram av politiker mot en organisation med kommunala friskolor är att förändringen kan medföra att de kommunala skolorna inte längre blir likvärdiga, att kommunen får svårare att överblicka och planera sin verksamhet samt att rektorsuppdraget kan bli tyngre. På skollednings-/skolenhetsnivå ser de skolledare som deltar i försöksverksamhet med kommunala friskolor mycket positivt på förändringen medan de skolledare som ej deltar ser fler problem, främst ekonomiska, med att bli kommunal friskola.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 55 p.
Keyword [sv]
kommunalisering, friskola, kommunal friskola, självstyre
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-200088OAI: oai:DiVA.org:uu-200088DiVA: diva2:622077
Subject / course
Pedagogiskt ledarskap
Educational program
Magisterprogram i ledarskap
Supervisors
Available from: 2013-05-20 Created: 2013-05-20 Last updated: 2013-05-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 461 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf