uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Feminismen och kvinnorörelsen i samhällskunskapsundervisningen: En undersökning av lärares inställning till och hantering av ämnet utifrån didaktiska frågeställningar
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
2013 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.     Jag drar inga säkra slutsatser från mitt resultat men finner antydningar till tendenser bland respondenterna som kan vara av viss relevans för fortsatta studier i ämnet. Framför allt verkar få lärare ta upp feminismen som en politisk ideologi vid sidan av andra, även om de flesta kommer in på kvinnorörelsens betydelse för demokratins framväxt. Påverkan från aktuella läromedels upplägg är en tänkbar förklaring till att feminismen som ideologi undervisas om i mindre utsträckning då ett samband mellan ett upptagande i undervisningen och en frihet från läroböcker går att urskilja i respondenternas beskrivningar. Denna tänkbara förklaring är dock endast en vid sidan av andra motiveringar som av respondenterna lyfts fram inom ramen för respektive lärares didaktiska val, exempelvis tankegångar om ämnets status som kontroversiellt och resonemanget att skolan, i sitt fostrande uppdrag, kanske inte bör förmedla den feministiska samhällssynen till eleverna samt synen på feminismen som något som snarare förmedlas till eleverna som ett ramverk till all undervisning än som en del i en etablerad kunskapsbas.     Resultatet visar även en antydan om att synen bland respondenterna på feminismen som svårdefinierad och smalare än andra ideologier kan vara en förklaring till att den i mindre grad tas upp, vilket i så fall är något som kan anses röra sig utanför frågan om vilka didaktiska frågeställningar som respektive lärare står inför och snarare kan antas handla om vilken status som ideologi feminismen idag har och hur den på ett övergripande samhälleligt plan definieras och blir förstådd.     Min förhoppning är att denna undersökning är av viss relevans för den läsare som vill sätta sig in i de förutsättningar och svårigheter som lärare står inför vid planering av mer eller mindre abstrakta ämnesinnehåll. Undersökningen riktar sig även till dem som söker bilda sig en uppfattning om hur fördelningen av olika ämnesinnehåll faktiskt ser ut eller borde se ut och vad som eventuellt har betydelse för undervisningens kunskapsurval utifrån lärares didaktiska praktik.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 46 p.
Series
Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013vt00385
Keyword [sv]
Didaktik, Lärare, Samhällskunskap, Intervju, Feminism, Kvinnorörelsen
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-202688OAI: oai:DiVA.org:uu-202688DiVA: diva2:632798
Subject / course
Educational Sciences
Educational program
Teacher Education Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-06-25 Created: 2013-06-25 Last updated: 2013-06-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(319 kB)747 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 319 kBChecksum SHA-512
0b88c9feb0b010ad28ee3ed6bb65eac2394222f4327cb76f2584b2664c7d1cfb7d3a6987251cc89adc6f26ce446f8dae4b20e17af36cbcec416439bdbfc95240
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Education
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 747 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 885 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf