uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Användning av NSAID hos hypertoniker med nedsatt njurfunktion
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Pharmacy, Department of Pharmaceutical Biosciences.
2013 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Läkemedelsrelaterade problem utgör en av de vanligaste anledningarna till sjukhusinläggningar. En stor del av dessa problem kan förebyggas genom en mer individanpassad läkemedelsbehandling där patientens kön, ålder, njurfunktion, komorbiditet och samtidig läkemedelsbehandling står i fokus. Syfte: Att analysera NSAID användningen bland äldre hypertonipatienter i Skaraborg och sydvästra Stockholm med avseende på graden av njurfunktionsnedsättning. Material och metoder: En tvärsnittsstudie grundad på databasen SPCCD (The Swedish Primary Care Cardiovascular Database) som omfattade register- och journaldata från totalt 48 vårdcentraler i Skaraborg och sydvästra Stockholm. För patienter som var ≥ 65 år, hade ett uppmätt kreatininvärde och levde i början av år 2006 beräknades GFR (Glomerular Filtration Rate) med hjälp av CKD-EPI-formel (Chronic Kidney Disease Epidemiology Collaboration). Vidare analyserades patienternas NSAID användning i förhållande till graden av njurfunktionsnedsättningen under åren 2006-2008 och substansernas lämplighet bedömdes enligt kunskapsdatabasen RenBase. Dessutom analyserades patienternas blodtryckssänkande läkemedelsgrupper vid samtidig NSAID användning. Resultat: 38 239 patienter inkluderades varav 17,1 % fick NSAID. För GFR < 15, 15-29, 30-59, 60-89 och > 90 ml/min/1,73m2 beräknades NSAID användningen till 4,6, 7,2, 14,3, 17,7 samt 23,9 % och mängden uthämtad NSAID (DDD) var oberoende av GFR. För patienter med GFR > 60ml/min/1,73m2 var det en signifikant könsskillnad i NSAID användningen där kvinnor fick mer NSAID. Diklofenak dominerade hos båda könen och för blodtryckssänkande läkemedelsgrupperna dominerade kalciumantagonister och betablockare. Konklusion: Många äldre hypertoniker med svår njursvikt får NSAID trots att användningen bör undvikas och mängden uthämtad NSAID är oberoende av njurfunktionen.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 46 p.
Keyword [sv]
Glomerulär filtrationshastighet (GFR), Nedsatt njurfunktion, icke-steroida antiiinflammatoriska läkemedel, kronisk njursjukdom
National Category
Urology and Nephrology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-206946OAI: oai:DiVA.org:uu-206946DiVA: diva2:646326
External cooperation
hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms Läns Landsting
Subject / course
Pharmacotherapy
Educational program
Master of Science Programme in Pharmacy
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-09-12 Created: 2013-09-08 Last updated: 2013-09-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Pharmaceutical Biosciences
Urology and Nephrology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 423 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf