uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Varför deltar vi politiskt? Vi drivs av en vilja att uttrycka och förhandla vår identitet.: Blogginlägg på viskningar och rop
Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. (HumanIT)ORCID iD: 0000-0002-5097-6218
2009 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Varför deltar vi politiskt? Vi drivs av en vilja att uttrycka och förhandla vår identitet.

 

Min forskning har rört sig runt frågor om medborgarskap, politiskt deltagande och motivation. I detta mitt första blogginlägg kommer jag att presentera den frågeställning jag huvudsakligen brottas med; varför deltar vi politiskt? Jag jobbar mycket med idén om en expressiv form av rationalitet som utgångspunkt för att analysera politiskt deltagande. Som jag kommer att argumentera för i detta inlägg blir sociala medier extra intressanta i min forskning utifrån ett intresse av politiskt deltagande och ett antagande om att vi drivs av en expressiv rationalitet.

 

Att medborgare och politisk deltagande hör ihop tycker nog de flesta, och för många forskare är begreppen likställda då definitionen av medborgarskap ofta handlar om deltagande i ett politiskt syfte. I en sådan diskussion är det viktigt att klargöra vad vi lägger i begreppet politik, alltså vad som skiljer politiskt deltagande från andra former av deltagande. En sätt att skilja dem åt är att distingera mellan deltagande som berör fler personer och deltagande som bara berör en själv. Med andra ord skiljer många på deltagande som inte enbart handlar om att tillfredställa sina personliga egenintressen och deltagande som är mer inriktat på gemensamma målsättningar. Den förra brukar knytas till en instrumentell form av rationalitet och den senare till kommunikativ sådan. Vi skiljer alltså på deltagande som ett instrument för att tillfredställa våra egenintressen från deltagande för att tillsammans med andra resonera om vad som är våra intressen.

 

Instrumentell rationalitet knyts ofta till en liberal teoritradition medan kommunikativ rationalitet snarare hör hemma i en republikansk och/eller en deliberativ teoritradition. Dessa olika syner på rationaliteter kan också knytas till dessa teoritraditioners syn på politik. Idag upplever jag ett allt större ifrågasättande av den liberala filosofins syn på politik som konsten att jämka mellan många, och ibland konkurrerande, förutbestämda egenintressen. Den populära nuvarande rådande deliberativa synen på politik är att vi formar idéer och även intressen i interaktion med andra.

 

Det är i detta sammanhang som medborgarnas motivation till deltagande är intressant att fundera kring. Det är en attraktiv syn på oss människor att vi inte enbart drivs av våra egenintressen utan även av en vilja att kommunicera och interagera med andra. Men frågan är hur realistiskt det är att tro att vi deltar enbart av en osjälvisk vilja att lyssna till andra och civiliserat framföra idéer med människor som kanske tillhör en helt annan kultur och tradition än oss själva?

 

Med utgångspunkt i frågan hur det kommer sig att vi väljer att delta politiskt har jag i min forskning försökt föra in/ understryka ett tredje perspektiv på rationalitet som jag tjusigt valt att etikettera som expressiv rationalitet. Vad menar jag med det? Jo, att diskussionen som ställer egenintresse gentemot viljan att tillsammans komma överens om gemensamma målsättningar, är något missvisande. Jag menar att vi snarare drivs av en vilja att uttrycka oss, inte för primärt driva igenom våra förutbestämda egenintressen, inte heller för att vi drivs av en vilja att lyssna till andra och att forma våra intressen i dialog med våra opponenter, utan vi drivs av psykologisk drivkraft att uttrycka oss själva, samt förhandla vår identitet(er). Med andra ord, vi drivs av en expressiv rationalitet.

 

En expressiv form av deltagande menar jag är extra tydligt då vi studerar sociala medieplattformar på nätet. Den expressiva rationalitetens fokus på identitetsförhandling förstärks till och med av de möjligheter som sociala mediernas erbjuder att uttrycka oss själva och vår(a) identit(er). Om vi sedan, redan när vi loggar in med har bestämt våra intressen, eller om vi förhandlar dessa med andra när vi väl är inne på de sociala medieplattformarna, är mindre intressant och relevant att spekulera i tycker jag.

 

Om jag nu har rätt, att vi drivs av en vilja att förhandla oss själva och att detta gynnas av vår tids sociala medier, är detta då bra eller dåligt? Jag menar att det finns en potential då dessa nätverk erbjuder nya och mer långtgående arenor att förhandla oss själva och knyta politiska ställningstaganden till vår identitet. Jag tror att det politiska samtalet, och i förlängningen även demokratin, kommer att gynnas av de nya möjligheter till uttryck och identitetsförhandling som de sociala medierna erbjuder. 

Place, publisher, year, pages
2009.
National Category
Media and Communications
Research subject
Media and Communication Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-206253OAI: oai:DiVA.org:uu-206253DiVA: diva2:676566
Note

Hela inlägget finns i abstraktet

Available from: 2012-02-08 Created: 2013-08-29 Last updated: 2015-02-25

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.viskningarochrop.se/2009/10/24/varfor-deltar-vi-politiskt-pa-natet/http://www.viskningarochrop.se/2009/10/24/varfor-deltar-vi-politiskt-pa-natet/

Authority records BETA

Svensson, Jakob

Search in DiVA

By author/editor
Svensson, Jakob
Media and Communications

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 360 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf