uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Om arbete och förfrämligande i den digitala tidsåldern: Blogginlägg på bloggportalen "Viskningar och rop"
Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. (HumanIT)ORCID iD: 0000-0002-5097-6218
2009 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Om arbete och förfrämligande i den digitala tidsåldern

 

Som jag har visat på i tidigare blogginlägg finns det de inom akademin som både är positiva och negativa till dagens digitala utveckling. En intressant kritik kommer från de som menar att vi i och med en ökad användning av Internet och sociala medier går in i ett övervakningssamhälle. Idag kan vi till exempel googla potentiella pojk- eller flickvänner, se vilka gemensamma vänner vi har på Facebook, samt följa deras dagliga förehavande genom ett konstant flöde av statusuppdateringar och tweets. Inte nog med detta, genom att gladeligen fylla information om oss själva, våra preferenser och favoritmärken på alla möjliga sociala och kommersiella forum, bidrar vi med gratis arbetskraft i form av kundundersökningar till företag som Nike och Apple. Facebook kan också sälja riktade reklamplatser på just vår profilsida mot bakgrund av de grupper vi är med i, vilka sidor vi besöker och den information vi väljer att dela med oss av.

 

Jag har tidigare bloggat om ovanstående fenomen mot bakgrund av en till synes förlorad dimension mellan privat och offentlig sfär i ett allt mer nätverkat samhälle. I kommentarerna till detta inlägg kom en motsättning upp till ytan; anser vi riktad reklam vara en tjänst från företagens sida, att de tar vara på våra synpunkter och preferenser, eller tycker vi snarare att vi förser kommersiella företag med gratis PR-arbete (om vi ens vet om att den information som vi genererar om oss används i kommersiella syften)? Med andra ord, vad vissa väljer att klassificera som reklam, väljer andra att benämna i ordalag som erbjudande och tips på bra grejor.

 

Det är i denna diskussion som jag vill återuppliva gamle Marx och hans syn på arbete, proletariat och alienering samt placera honom mitt i den digitala tidsålder vi lever idag. Det är lätt att förstå att det gratisarbete sociala medieanvändare utför å kapitalets vägnar är problematiskt ur ett marxistiskt perspektiv. Marx menade att arbetarna trängdes in i gigantiska militariserade fabriker och blev alienerade, förfrämligade från produkterna av sina arbeten, och därmed också från själva arbetet. På Internet trängs vi inte in i militariserade fabriker, tvärtom kan man säga att vi trängs i sociala nätverk och deltar snarare gladeligen i marknadsföringen av produkter och organisationer då dessa är viktiga markörer i det identitetsbyggande arbete som pågår på sociala medier (se mitt tidigare inlägg). Märken och produkter blir till symboliskt kapital i uppbyggandet av det våra personliga varumärken. Det är kanske därför som en del ser detta gratisarbete som oproblematiskt, en win-win situation. Företagen får sina marknadsundersökningar och plattformar med möjlighet till riktad reklam, vi renomésnyltar på varumärken och knyter dess konnotationer till vår egen person.

 

Är Marx teorier överspelade i en marknadsekonomi med sociala medier och me-informers?

Enligt Marx kommer vi närmare oss själva då vi arbetar och är kreativa. Men om inte detta sker på våra egna villkor förvandlas vi till en kugge i ett större och ogreppbart maskineri som vi inte har något inflytande över. Är vi makt- och aningslösa inför det vi skapar på Internet? Eller är det tvärtom så att vi gör egna och reflekterade val över de produkter, organisationer och märken vi vill förknippa vår person med via profilsidor, tweets och statusuppdateringar? Kollektiv kreativitet är ju något som en del menar befrämjas på Internet med möjlighet till sampling, remixning med wiki-tekniker och wave-verktyg. På Marx tid var arbetet ett uttryck för människans kollektiva samhörighet, idag ser vi exempel på uttryck för kollektiv samhörighet även genom de nätverk vi skapar och väljer vara en del av på nätet. Istället för förfrämligande närmar vi oss varandra, inte bara genom de nätverk Internet ger oss möjlighet att delta i och skapa, utan även genom de varumärken och organisationer i vars konnotationer vi finner likasinnade kamrater. 

 

Jag har dock en gnagande känsla över att vi missar något väsentligt i ovanstående analys. Är det verkligen rimligt att konsumenterna betalar för produktutvecklingen samtidigt som de marknadsför produkten? Facebook hjälper mig till exempel att hålla kontakten med mina vänner, men bara om jag tillåter Facebook att sälja målanpassade reklamplatser genom att använda den information som jag lägger upp och genererar genom mitt Internetbeteende. Och det är företagen som äger den digitala infrastrukturen som bestämmer användaravtalen genom vilka användare ger upp kontrollen över den information som de genererar. Varje statusuppdatering, varje tweet och varje köp som vi gör online bidrar till den privatägda informationsdatabas som kommer att utgöra grunden för framtidens marknadsföring. Således frågar jag mig ifall de sociala medierna bidrar till att vi säljer, eller snarare ger bort, inte bara vår arbetstid, utan även vår personlighet till kommersiella företag att tjäna pengar på? Vår personlighet har blivit till en vara för sociala medieföretag att sälja till intresserade företag, samtidigt som vi alltmer behandlar vår personlighet som ett varumärke att stärka och knyta positiva associationer till.  Kanske är det vår tids yttersta tecken på alienering och exploatering då vi har blivit så främmande för vår egen person och särart att vi frivilligt reducerar det till ett bricolage, ett hopplock, av olika varumärken.

 

Vad tror ni? 

 

 

 

Place, publisher, year, pages
Karlstad, 2009.
National Category
Media and Communications
Research subject
Media and Communication Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-206250OAI: oai:DiVA.org:uu-206250DiVA: diva2:676567
Note

hela inlägget finns i abstraktet

Available from: 2012-02-08 Created: 2013-08-29 Last updated: 2015-02-25

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.viskningarochrop.sehttp://www.bloggportalen.se/BlogPortal/view/BlogDetails?id=81543

Authority records BETA

Svensson, Jakob

Search in DiVA

By author/editor
Svensson, Jakob
Media and Communications

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 414 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf