uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Naturen på Nargö: Landskapsmässing diversitet. Landskapen på Nargö - hur de ändrats sedan 1600-talet.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Social and Economic Geography.
2013 (Swedish)In: Lotsar, spetskläder och sjöminor - många sidor av Nargö (Kourdumehed, pitskleidid ja meremiinid - mitmepalgeline Naissaar) / [ed] Külvi Kuusk & Maivi Kärginen, Tallinna Raamatutrükikoda: Kustbornas Museum (Rannarahva Muuseum) , 2013, 16-36 p.Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Nargö (18,6 km2), Estlands till storleken sjätte ö, ligger i mynningen av Tallinnviken och på 8,5 km:s avstånd från fastlandet. Ön är triangelformig, 9 km lång från norr till söder med en största bredd på 3,8 km. Landskapsmässigt hör Nargö till norra Estlands kustlågland. Öns omväxlande terrängtyper och jordmån har skapat förutsättningar för utformningen av olika slags landskapstyper, som i sin tur har åstadkommit en rikedom på habitat. Vid utformningen av landskapen på Nargö har förutom de naturliga faktorerna också den mänskliga verksamheten spelat en väsentlig roll. Byarna låg oftast vid kusten och åkermarkerna var få, invånarna fick sin huvudsakliga utkomst av fiske och lotsning. Ön har varit bekant för sjöfararna till och med på medeltiden och har i sekler varit ett viktigt sjömärke och navigationsobjekt.

Abstract [et]

Naissaar (18,6 km2), Eesti suuruselt kuues saar, paikneb Tallinna lahe suudmes ja asub mandrist 8,5 km kaugusel. Saar on kolmnurkse kujuga, põhjast lõunasse 9 km pikk, suurima laiusega 3,8 km. Maastikuliselt kuulub Naissaar Põhja-Eesti rannikumadaliku koosseisu. Saare vahelduv pinnamood ja mullastik on loonud eeldused erinevate maastikutüüpide kujunemiseks, mis omakorda on tekitanud elupaikade ja kasvukohtade rikkuse. Naissaare maastike kujunemisel on lisaks looduslikele teguritele oluline roll olnud ka inimtegevusel. Külad asusid peamiselt rannikul ja põllumaad oli vähe, elanike põhilise sissetuleku andis kalapüük ja lootsimine. Saar on olnud meresõitjatele tuttav juba keskajal, olles oluliseks meresõidutähiseks ja navigatsiooniobjektiks sajandeid.

Place, publisher, year, edition, pages
Tallinna Raamatutrükikoda: Kustbornas Museum (Rannarahva Muuseum) , 2013. 16-36 p.
Keyword [et]
maastik, mullastik, Naissaare looduskaitse ja metsad, ajaloolised kaardid
Keyword [sv]
landskap, landhöjningen, skogsutveckling, jordmånen på Nargö, historiska kartor, naturreservat
National Category
Natural Sciences
Research subject
Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-214694ISBN: 978-9949-30-906-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:uu-214694DiVA: diva2:685422
Available from: 2014-01-09 Created: 2014-01-09 Last updated: 2014-01-09

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Social and Economic Geography
Natural Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 339 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf