Internationella familjerättsfrågor har sedan slutet av 1950-talet varit föremål för samarbete inom EG/EU. En ny fas inleddes genom Amsterdam-fördragets ikraftträdande. Gemensamma regler (förordningar) planeras beträffande alla sådana frågor som kan anses ha betydelse för den fria rörligheten av personer inom unionen. Denna utveckling är inte enbart positiv för Sveriges del. Utrymmet minskar inte bara för nationell, till det svenska samhället och den svenska familjerätten anpassad lagstiftning, utan även för internordiskt och globalt samarbete. För att Sverige inte skall riskera regler som innebär ett stort steg tillbaka i förhållande till vår gällande internationella familjelagstiftning, bör vi bl.a. slå vakt om en snäv tolkning av den inre marknadens behov i sammanhanget.