uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Avtalsmekanismen: en undersökning av NJA 2006 s. 638 och dess samband med avtalslagens modeller för avtalsslut
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål. Resultatet av denna analys kan därefter jämföras med AvtL för att en teori om hur avtal ingås ska kunna fastslås. För denna analys har NJA 2006 s. 638 valts, eftersom grunden för prejudikatet kan hämtas ur en lagregel vilket ger fler rättskällor att begrunda än vad som annars varit fallet.

Analysen har inletts genom att beskriva rättsfallet samt abstrahera följande rättsregel från detsamma:

A har förhandlat med B, som är näringsidkare, och därefter skickat ett meddelande innehållandes en bekräftelse på ett påstått avtal. B hör inte utan oskäligt uppehåll av sig. B ska då anses ha ingått ett avtal med det innehåll som den översända handlingen har, om B inte kan visa att sådant avtal inte ingåtts.

Vidare har det konstaterats att HD genom rättsfallet utsträckt 21 § HagL till en allmän rättsgrundsats, vilket medför att det källmaterial som finns bakom denna lagregel i viss mån kan beaktas för den allmänna rättsgrundsatsen.

En analys har därefter vidtagits avseende skillnaderna mellan lagregeln i 82 § i 1914 års KomL och den allmänna rättsgrundsatsen, för att möjliggöra en undersökning om de syften som angavs i förarbetena till denna regel kan användas som ledning för den allmänna rättsgrundsatsen. I denna analys har det visats att den äldre regeln hade en betydligt snävare omfattning, genom att den endast var tillämplig på köpmän jämfört med den allmänna rättsgrundsatsen som är tillämplig på närings­idkare. Därigenom kan det faktum att den äldre lagregeln uppbars på en merkantil uppfattning inte användas för den allmänna rättsgrundsatsen. Däremot har jämförelsen inte visat något som talar emot att syftet att motverka spekulation från den äldre regeln inte skulle vara tillämpligt för den allmänna rättsgrundsatsen. Detta syfte sammanfaller också med det ändamål som den allmänna rätts­grundsatsen uppbär. Vidare har det visats att ytterligare ändamål för den allmänna rättsgrund­satsen är att den skapar ett rättsskydd till förmån för avsändaren av bekräftelsen, när något avtal faktiskt inte slutits vid förhandlingarna, men att avsändaren ändå tror detta.

Därefter har rekvisiten i den allmänna rättsgrundsatsen närmare preciserats. Denna analys har särskilt undersökt om tillämpningsområdet för bestämmelsen kan utsträckas till att även gälla för privatpersoner, vilket visats vara fallet. Vad gäller rekvisitet att det ska ha förevarit förhandlingar mellan parterna har det framkommit att det där kan anses ligga ett krav på en ömsesidig aktivitet mellan parterna. Angående att det ska vara en bekräftelse på ett påstått avtal har analysen visat att bedömningen ska vila på objektiva grunder, samt att rekvisitet är uppfyllt om det framgår genom tolkning att meddelandet utgör en bekräftelse. Undersökningen har vidare fastställt att innebörden av att någon ska höra av sig utan oskäligt uppehåll ska tolkas olika beroende på vilken situation som är för handen, där skäl för att rekvisitet ska bedömas strängare föreligger om avtalet är av spekulativ natur. Det har också visats att den allmänna rättsgrundsatsens rättsföljd kan beskrivas som en presumtionsverkan, eftersom det kvarstår en möjlighet till motbevisning för den som mottagit meddelandet även vid utebliven reklamation.

I vad avser jämförelsen mellan AvtL:s modeller för avtalsslut och den allmänna rättsgrundsatsen har det inledningsvis konstaterats att det inte är ett problem att regelns rättsföljd är presumtionsverkan i stället för avtalsverkan, eftersom sambandet mellan det presumerade förhållandet och rättsföljden inte bygger på ett processrättsligt samband. Däremot kan sambandet beskrivas som rättsligt, varför en jämförelse med AvtL:s modeller för avtalsslut fortsatt är relevant. Vidare har analysen visat att något samband mellan den allmänna rättsgrundsatsen och vilje­principen inte finns. Däremot föreligger vissa samband mellan den allmänna rättsgrundsatsen och tillitsprincipen. Vid en närmare analys framkommer dock att dessa likheter snarare är att se som en chimär, eftersom det i tillitsprincipens fall är tilliten till en rättshandling som skyddas medan den allmänna rättsgrundsatsen skyddar tilliten till ett rättsförhållande. Olikheten gör att de bakomliggande ända­måls­skälen skiljer sig åt, vilket medför att den allmänna rättsgrundsatsen inte kan förklaras med hjälp av tillitsprincipen. Däremot föreligger stora likheter mellan den allmänna rättsgrund­satsen och de regler som konstituerar avtal som följd på en icke-handling i AvtL, vilka är 4 § st. 2, 6 § st. 2 och 9 § AvtL. Dessa regler överensstämmer med den allmänna rättsgrundsatsen genom att de är misstagsbaserade regler, eftersom de skyddar den som avgivit en rättshandlings tilltro till ett avtal. Vidare överensstämmer också ändamålet mellan de icke-handlingsbaserade reglerna i AvtL och den allmänna rättsgrundsatsen, genom att de motverkar spekulation.

Sambandet mellan 4 § st. 2, 6 § st. 2 och 9 § AvtL och den allmänna rättsgrund­satsen visar att det finns ett systematiskt samband mellan den allmänna rättsgrund­satsen och AvtL:s modeller för avtalsslut. Slutsatsen är intressant genom att den kan ge vägledning för de oreglerade situationerna där någon praxis ännu inte finns. Resultatet av undersökningen kan därigenom hjälpa rättsvetenskapen att lägga avtalsmekanismens pussel trots att någon pusselbit saknas. Därmed är ett första, om än ett modest, steg tagit för att komma fram till en teori om hur avtal ingås.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 75 p.
Keyword [sv]
avtalsmekanismen, avtalslagen, nja 2006 s. 638, avtalsslut, avtal
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-225680OAI: oai:DiVA.org:uu-225680DiVA: diva2:721981
Educational program
Law Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-06-27 Created: 2014-06-05 Last updated: 2014-06-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Avtalsmekanismen en undersökning av NJA 2006 s. 638 och dess samband med avtalslagens modeller för avtalsslut(898 kB)662 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 898 kBChecksum SHA-512
a7523825b877f4ba69a1849958570f010fd913fb731430fe1410c2b1579f558f598dc18bbdcc24f85314e47f6190c426f465bfcf70983bee02717c72f4e1e15f
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Law
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 662 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 988 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf