uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Teknisk vägledning för kommunala vattenplaner och genomförande av EU:s vattendirektiv
Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Earth Sciences, Department of Earth Sciences.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

När EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnå god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) 2004, där det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en länsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, på grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, utfärdat åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade åt kommuner, varav punkt 37 lyder:

 

Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status

 

Även om kommuner ska få stöd av länsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten när det gäller vattenfrågor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits. Frågan har endast kort behandlats i riktlinjedokument och handböcker inriktade på planering utanför området. Trots detta har kommunala vattenplaner skapats i olika kommuner, där man sett behovet av ett övergripande dokument som tagit upp den miljömässiga situationen gällande det kommunala vattnet. I de vattenplaner som behandlas i examensarbetet, Västerås, Örebros och Upplands Väsbys kommunala vattenplaner har de gått efter praxis och diskuterat fram i arbetsgrupper var den bör innehålla. Alla kommunala vattenplaner har stort sett samma upplägg: övergripande information om vattenförekomsterna, den kemiska och ekologiska status som råder i vattenförekomsterna, miljökvalitetsnormer vilka beskriver den kemiska och ekologiska status som ska råda, och åtgärder.

iv

Syftet med denna studie var att genom samtal med inblandade i utvecklandet av de kommunala vattenplanerna beskriva vad som bör ingå i en kommunal vattenplan, för att bygga upp riktlinjer för vad en kommunal vattenplan ska behandla. För att vägledningen ska innehålla värdefulla tips skedde samtal kring problematiken kring arbetsgången under de aktuella kommunala vattenplanerna. För att se om de kommunala vattenplanerna har fått en kommunal förankring skedde dialog med personer som inte varit involverade under vattenplansutformandet, för att få en uppfattning om de kommunala vattenplanerna inverkat på annan planering. Då uppföljning är viktigt för att se till att åtgärderna utförs och har effekt, togs även detta upp under samtalen.

 Uppföljning av åtgärderna sker i alla tre kommuner, men de skiljer sig något. I Västerås finns en grupp som samlar information om åtgärdernas status, där man hittills funnit att vissa åtgärdsutföranden är självgående, medan vissa är stillastående. I Örebro har det bestämts att uppföljning av åtgärderna ska ske 2015, genom att undersöka effekter av åtgärderna. I Upplands Väsby finns en extern åtgärdsdatabas där åtgärderna registreras och status läggs in.

I både Västerås och Upplands Väsby har problematik kring de involverades arbetsmässiga bakgrund uppkommit, genom att olika synsätt och intressen har påverkat arbetsgången. I Örebro var det planerat att den kommunala vattenplanen skulle ingå i den kommunala översiktsplanen, men då översiktsplanen nästan var klar vid den kommunala vattenplanens framtagande blev den kommunala vattenplanen ett eget dokument.  Örebro tog 2002 fram en kommunal vattenplan, vilken innehöll åtgärder som ansågs vara för svävande, vilket ledde till en utveckling av en ny vattenplan 2010.

Uteblivande av tidig politisk initering av Upplands Väsbys kommunala vattenplan 2005 gjorde att den aldrig blev godkänd. Detta togs i beaktande vid utformandet av den nya kommunala vattenplanen som är på gång under 2014. För att undvika att personers bakgrund blir för avgörande bör arbetet ske efter utformade riktlinjer som tydliggör innehållet. Då undviks antalet frågeställningar och motsättningar som kan uppkomma under planeringsskedet. Det är viktigt att den kommunala vattenplanen blir förankrad politiskt för att garantera planens kommunala värde och inverkan på övrig vattenrelaterad planering.

För att underlätta uppföljning av åtgärder bör de redan i planeringsskedet garanteras en mätbar uppföljning, där åtgärdens storlek och tidspann bestäms innan de utförs. Projektledaren för Västerås vattenplan lade fram vikten av att också veta den föroreningsmängd i kg som måste reduceras, och vilka åtgärder som kan tillfredsställa reduktionsbehovet.

Uppföljningsarbetet måste ingå som en naturlig del av vattenplansutvecklandet, istället för att se det som extra arbete efter en färdig kommunal vattenplan. Åtgärdsplanering måste avhandla tidsplan och ansvar för att främja det kommande uppföljningsarbetet.  

Vägledningen beskriver dels vad en kommunal vattenplan bör innehålla, men tar även upp frågor utanför själva dokumentutformningen: politisk initiering, finansiering, datahämtning, åtgärdsval och prioritering av områden. Då ett värde på reduktionsbehovet anses viktig ingår ett beskrivande av två modeller, LakeMab och Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns betingsberäkning, som två exempel för att kontrollera reduktionsbehov för fosfor. Kommunerna måste själva avgöra vilken modell de ska använda, då komplexitet måste vägas med den tid och kunskap som finns att tillgå. 

Abstract [en]

The aim of this thesis has been to, mainly because of EU requirements on Sweden concerning the chemical and ecological quality for both surface- and groundwater through the Water Framework Directive (2000/60/EC), produce a guide for municipal water plans. Municipal water plans are a planning basis for reaching the environmental quality standards, which describe the quality a water body should have at a certain time. 

The guidelines were developed based on an examination of what the Water Framework Directive means for municipalities and their responsibilities, and the study of earlier municipal water plans made. Dialogues were held with people who participated in the working groups to answer what a municipal water plan should contain, and also the problems encountered both during the work and after the municipal water plan was made. To get a good idea of how the municipal water plans impact on other planning, dialogues were held with other professionals who work in the field. Focus was to examine the monitoring of the municipal water plans, in order to see how well the proposed measures to achieve the environmental quality standards embodied in practice.

 

Results showed that the municipalities did not receive adequate guidance, and have followed earlier practice. Municipalities must get educated about what a municipal water plan means through definition and guidance of an appropriate authority. The importance of follow-up measures must gain more space in the process in order to promote the goal: to reach the required status before or by the deadline. The measures must be measurable and have a timetable. In order to make the amount in kg for a pollutant to be reduced in a body of water, the quantity should be determined, for example by modeling.

The guidance in this thesis for the formulation of municipal water plans provides a basis for future water planning processes with suggestions on what a municipal water plan should treat: a brief description of the water situation in the municipality or municipalities, the chemical and ecological status today, the objectives to be achieved and what actions to be taken to achieve them. The economic and labor conditions in each municipality, as well as the river basin characteristics, mean that a municipal water plan will always be unique. 

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 53 p.
Series
UPTEC W, ISSN 1401-5765 ; 14017
Keyword [sv]
vattenplan vattenplaner vattenplanering EU:s ramdirektiv vattendirektivet
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-230728OAI: oai:DiVA.org:uu-230728DiVA: diva2:741540
Educational program
Master Programme in Environmental and Water Engineering
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-11-25 Created: 2014-08-28 Last updated: 2014-11-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1265 kB)217 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1265 kBChecksum SHA-512
59a40573727bd5f79842dd92028a25f5c5999bcf613bfea67fb9639e89865a5dab75650888d5943a4f3ce6e833e07b6629f3054a61dfd32a014488312ff1cdbe
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Earth Sciences
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 217 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 679 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf