uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Depressiva symtom hos föräldrar som vårdat sina för tidigt födda barn enligt kängurumetoden
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Women's and Children's Health.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Syfte: Att studera förekomst och grad av depressiva symtom hos föräldrar som vårdat sina för tidigt födda barn enligt kängurumetoden.

Metod: Studien är av explorativ deskriptiv design och är en del av ett större forskningsprojekt som studerat olika aspekter av kängurumetoden och föräldramedverkan på två neonatalavdelningar i Sverige. I föreliggande studie studeras förekomst av depressiva symtom med hjälp av Edingburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Föräldrarna fick besvara EPDS under barnets vårdtid samt när barnet var två månader respektive tolv månader gammalt (korrigerad ålder). Data matades in och analyserades i Statistical Package for Social Sciences och bearbetades med deskriptiv (mean, median, range; minimum och maximum) och analyserande statistik (Spearmans’ korrelation).

Resultat: 19,5 % av mammorna och 15, 8 % av papporna hade allvarliga depressiva symtom (EPDS ≥12) under barnets vårdtid. Vid två månaders korrigerad ålder hade frekvensen av depressiva symtom sjunkit till 15,3 % av mammorna och 5,7 % av papporna, och vid 12 månaders korrigerad ålder hade 11,9 % av mammorna och 8,7 % av papporna depressiva symtom. En samvariation mellan graden av depressiva symtom hos mammorna och papporna kunde påvisas vid det andra och tredje mättillfället. Inget samband mellan tiden föräldrarna vårdade sina barn hud mot under vårdtiden och frekvensen av depressiva symtom kunde påvisas. Ett svagt positivt samband mellan barnets ålder vid start av vård enligt kängurumetoden och förekomsten av depressiva symtom hos mammorna vid 12 månaders korrigerad ålder förelåg.

Slutsats: Förekomsten av depressiva symtom hos föräldrar till för tidigt födda barn förefaller enligt denna studie inte vara i högre nivåer än hos nyblivna föräldrar i stort. Samvariation mellan mammors och pappors depressiva symtom föreligger. Inget samband mellan mängden hud mot hud och depressiva symtom kunde påvisas, dock kan hud mot hud vara en skyddsfaktor mot depressiva symtom eftersom frekvensen av depressiva symtom var lägre än vad tidigare studier på föräldrar till för tidigt födda barn visat.  

 

Nyckelord: Postnatal depression, Kängurumetoden, Mammor, Pappor, För tidigt födda barn

Place, publisher, year, edition, pages
2014.
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-232139OAI: oai:DiVA.org:uu-232139DiVA: diva2:746678
Subject / course
Caring Sciences
Educational program
Midwifery programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-09-19 Created: 2014-09-14 Last updated: 2014-09-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Women's and Children's Health
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 330 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf