uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Stickningens maktmönster: Det kvinnliga hantverkets uppvärdering 1935-1945
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of History.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Trots att föreställningarna om vad som anses vara manligt och kvinnligt har förändrats genom historien har idéerna om textilt arbete som feminint levt kvar. Stickningen har länge varit, och är fortfarande, ett sätt att ”göra kön”, och därmed att uttrycka kvinnlighet. Män som stickar är uppseendeväckande och de anses vara omanliga, vilket implicit innebär att de tillskrivs kvinnliga egenskaper. Att stickningen är direkt kopplad till kvinnlighet, och därmed avvikande från den manliga normen är tydligt.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken betydelse stickningen hade för kvinnor mellan 1935 och 1945. Perioden präglas av både fred och krig, vilket medförde samhällsförändringar vad gällde kvinnors roll i hemmet och ute på arbetsmarknaden.De frågeställningar som undersökningen har för avsikt att besvara är:

  • Varför stickade man? Vilka skillnader kan man finna i syftet med stickning under perioden?
  • Ansågs stickning vara modernt eller omodernt under perioden, och ansågs det vara positivt eller negativt att sticka?
  • Vilken betydelse hade fredstid, respektive krigstid för stickningen?

Det övergripande teoretiska perspektiv som denna studie utgår ifrån har främst haft sin utgångspunkt i genushistorikern Yvonne Hirdmans teori kring isärhållandet mellan vad som är manligt och kvinnligt och hierarkin mellan dessa. Förutom Hirdman har jag använt konsthistorikerna Rozsika Parker och Griselda Pollocks teser kring feminism, kanon och förståelsen av hantverk som subversiv strategi för att analysera mitt material. Det källmaterial som studerats är veckotidningen Husmodern.

Resultatet av undersökningen visar att de maktmönster som textilt arbete präglats av är ett resultat av de patriarkala strukturer som rådde mellan 1935 och 1945. Ett tydligt isärhållande mellan kvinnliga och manliga uppgifter har gjort det textila arbetet feminint. Detta har även resulterat i att det kulturella kanon som konsten ingår i inte har räknat med stickningen, eftersom det ansetts vara ett hantverk. Stickningen uppvärderades i och med andra världskriget och männens behov av stickade kläder blev mer påtagligt. Männens konsumerande av kvinnors obetalda arbete ökade och detta resulterade i en starkare befästning av isärhållandet mellan manliga och kvinnliga uppgifter.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 32 p.
Keyword [sv]
Historia, feminism, genus, kanon, makt, textilt arbete, stickning
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-242938OAI: oai:DiVA.org:uu-242938DiVA: diva2:785508
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-02-04 Created: 2015-02-03 Last updated: 2015-02-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of History
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 536 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf