uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Epiduralbedövning vid förlossning: Skillnader i vården för kvinnor som väljer/inte väljer epiduralbedövning
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Women's and Children's Health.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Women's and Children's Health.
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Bakgrund: Tidigare studier har visat att barnmorskans stöd och närvaro under förlossningen

fick födande kvinnor att känna trygghet och hantera förlossningssmärtan bättre. Interventioner

som under förlossningen utfördes av en barnmorska associerades med en positiv

förlossningsupplevelse och evidens visade att epiduralbedövning var en av de mest frekvent

använda smärtlindringsmetoderna samt hade en god smärtlindrande effekt.

Syfte: Att studera om det fanns skillnader i upplevelsen av vården mellan kvinnor som valde

respektive inte valde att erhålla epiduralbedövning under förlossningen.

Metod: Ett examensarbete med kvantitativ ansats baserad på redan insamlad data från ett

befintligt projekt, ’Föda barn i Västernorrland’. Frågeformulär låg till grund för

examensarbetet med totalt 936 gravida kvinnor som deltog. Data analyserades genom

deskriptiv statistik, Chi-2-test, binär regressionsanalys samt t-test.

Resultat: Majoriteten av kvinnorna som använde epiduralbedövning var förstföderskor, 25-

35 år, svenskfödda, sammanboende och hade en högskoleutbildning. Det var nästan fyra

gånger högre sannolikhet att en förstföderska använde epiduralbedövning än en omföderska.

Kvinnor som använde epiduralbedövning hade en tre gånger högre sannolikhet att ha en

negativ förlossningsupplevelse. Det fanns även ett samband mellan epiduralbedövning och en

negativ upplevelse av förlossningssmärtan. Examensarbetet visade att barnmorskans närvaro,

stöd och känslomässiga omhändertagande under förlossningen inte påverkade användandet av

epidural.

Slutsats: Att barnmorskans stöd, närvaro och känslomässiga omhändertagande inte påverkade

kvinnans val av epiduralbedövning kan ligga till grund för nya diskussioner inom det kliniska

arbetet. Examensarbetet bidrog även till en inblick i den födande kvinnans upplevelse av

förlossningssmärtan och hur valet av smärtlindring kunde påverka den totala

förlossningsupplevelsen.

Abstract [en]

Background: Previous studies showed that the midwives support and attendance during labor

made women feel safe and gave them the ability to better cope with the labor pain.

Interventions performed by a midwife were associated with a positive birth experience and

evidence showed that epidural anesthesia was one of the most frequently used pain relief

methods and had a good analgesic effect.

Aim: To explore whether there were differences in the experience of care for women in labor

who chose epidural anesthesia and those who did not.

Method: A thesis with a quantitative approach based on already collected data from an

existing project, ’Föda barn i Västernorrland’. Questionnaires formed the basis for the thesis

with a total of 936 pregnant women participating. Descriptive statistics, Chi-squared test,

binary regression analysis and t-test were used to analyse the collected data.

Results: The majority of women who used epidural anesthesia were nulliparous, 25-35 years

old, born in Sweden, married or cohabiting and had a university education. Nulliparous

women had a four times higher probability to use epidural anesthesia than a multiparous

woman. Women who used epidural anesthesia had a three times higher probability to have a

negative birth experience. There was also a correlation between epidural anesthesia and a

negative experience of labor pain. The thesis showed that midwives attendance, support and

emotional care during birth did not affect the use of epidural anesthesia.

Conclusion: That the midwives support, attendance and emotional care did not affect

women’s choice of epidural anesthesia could form the basis for new discussions within the

clinical practice. The thesis also contributed to an insight into women’s experience of labor

pain and how the epidural anesthesia could affect the total birth experience.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 32 p.
Keyword [en]
Epidural anesthesia, pain, midwife, childbirth, woman.
Keyword [sv]
Epiduralbedövning, smärta, barnmorska, förlossning, kvinna.
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-251877OAI: oai:DiVA.org:uu-251877DiVA: diva2:807953
Educational program
Midwifery programme
Presentation
2015-02-26, Grupprum 1, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala, 10:15 (Swedish)
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-05-12 Created: 2015-04-26 Last updated: 2015-05-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Women's and Children's Health
Medical and Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 559 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf