uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Framställningar av makt och legitimitet i det tidigmoderna Europa: En jämförelse mellan fursteskildringen i Tudordynastins England och Vasaättens Sverige
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of History.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförelse mellan de två krönikor som skrevs av Polydorius Vergilius och Peder Svart på beställning av Henrik VII och Gustav Vasa undersöka hur de kungliga legitimitetsanspråken kommunicerades och vilka likheter och skillnader som finns mellan dem. I analysen av dessa två källor, som behandlats som kvarlevor, har jag haft användning för Habermas och Beethams teorier om hur legitimiteten är beroende av gemensamma överenskommelser (underförstådda kontrakt) som reglerar förhållandet mellan makthavare och undersåtar, vilka setts som giltiga i alla samhällen, oavsett tid och plats. Det finns många likheter mellan beskrivningen av furstarna men det finns också vissa skillnader. Under etableringen av dynastierna gäller dessa skillnader framförallt hur kungarna reagerade på det initiala motstånd som ifrågasatte deras legitimitet. Under den tidiga konsolideringsfasen uppstod främst uppror mot beskattningen, och även om regentens legitimitet inte ifrågasattes sågs även dessa uppror som ett hot mot dynastierna. En möjlig förklaring till de skillnader jag funnit mellan Gustav Vasa och Henrik när det gällde hur de kommunicerade sin legitimitet är att det fanns en annan, mer direkt kommunikation mellan folket i Sverige och kungamakten som möjliggjorde en dialog som var närmast unik för Sverige. Sammanfattningsvis kan dock sägas att Svarts krönika kan ses som en del i den kungliga propagandan med avsikten att framförallt framställa kungen i ett fördelaktigt ljus och framhålla hans förtjänster. I jämförelse med den relativa distans med vilken Vergilius beskriver Henrik VII framstår Svarts skildring av Gustav Vasa som en överdrivet okritisk hyllning och rättfärdigande av kungens gärningar. 

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 37 p.
Keyword [sv]
legitimering, fursteskildring, tidigmoderna tiden, Tudordynastin, Vasaätten
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-253814OAI: oai:DiVA.org:uu-253814DiVA: diva2:816089
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-06-23 Created: 2015-06-02 Last updated: 2015-06-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of History
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 426 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf