uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Jag hoppas du blir våldtagen": En studie om könskodat näthat
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Cultural Anthropology and Ethnology, Cultural Anthropology.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

I den här uppsatsen så har jag undersökt fenomenet näthat mot kvinnor på internet. Jag avgränsade mig genom att kolla på några få fall som har blivit väldigt uppmärksammade i media. För att undersöka dessa så använde jag mig av följande frågeställningar:

Kan man se eventuella mönster i dessa hot?

Kan man se vad hoten försöker eftersträva samt vilken metod de har för att nå detta?

Får kvinnor erfara dessa hot på ett annat sätt än män?

I mitt material var det tydligt att kvinnor och män fick ta emot hat och hot på väldigt olika sätt. Kvinnorna blev ofta definierade som kvinnor av näthatarna och deras hot anspelade ofta på detta, med sexuella hot eller åsyftningar till klassiskt kvinnliga kroppsdelar. Detta var något som jag inte hittade en enda gång i materialet kring näthat riktat mot män. Männen fick alltid könsneutrala hot. Det var även ofta tydligt att deras ord inte skulle tas på allvar på grund av deras kön och de kopplades ofta ihop med klassiskt kvinnliga ställen så som hemmet och köket.

Det fanns även tydliga mönster och likheter mellan rasistisk retorik och uttryck på internet och näthatet mot kvinnor, ibland i den utsträckningen att de två fälten flöt ihop. Det var även väldigt vanligt att hota med våld om mottagaren inte slutade med sina aktiviteter. Jag såg även att hoten grundade sig i en motvilja till en samhällsförändring, oftast till en mer feministisk värld. Många såg en person som representant för hela feminismen och om de hindrade dem att uttrycka sig så hindrade de där med feminismen. Det blev en evig ”vi” mot ”dem” retorik. I stort sett handlade det om att ha makt över vad andra, i det här fallet kvinnor, tycker och uttrycker på internet. De fanns flera olika medel för att få den här makten igenom, en av de vanligaste var genom rädsla; oftast rädslan om fysisk och/eller sexuellt våld som skulle drabba dem om de inte slutade med sina aktiviteter. 

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 24 p.
Keyword [sv]
Näthat, Sexism, Gamergate, Misogyni
National Category
Social Anthropology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-254774OAI: oai:DiVA.org:uu-254774DiVA: diva2:819639
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-07-06 Created: 2015-06-11 Last updated: 2015-07-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Cultural Anthropology
Social Anthropology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 764 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf