uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
I ett antirasistiskt rum: En språkvetenskaplig analys av vithet och maktrelationer på en antirasistisk och feministisk plattform på Instagram
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
2015 (Swedish)In: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 36, no 3, 7-28 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Anti-racism in contemporary Sweden is often manifested in protests against explicit racist expressions and acts. However, anti-racism also concerns the attention to and questioning of structures, prejudices and norms. This approach to anti-racism is often emphasised by those who are themselves victims of racism. One example is MAKTHAVARNA (“the power holders”), an anti-racist platform on the social networking site Instagram. MAKTHAVARNA targets those who are directly affected by racism. White followers of the account are asked not to post comments or contribute to the discussions.

From a postcolonial perspective and with linguistic methods, this study examines the interactions on MAKTHAVARNA, where victims of racism share their experiences of white supremacy, and where white people interfere in the discussions despite the separatist rules. The analysis shows how norms of whiteness are translated in speech acts made by white followers who ask questions, make judgments and expect information, which results in the (re)production of asymmetric relationships. The position of those affected by racism is formed by the linguistically (re)produced normative white position. However, the hierarchical relationship between these positions is dislocated when the victims of racism reclaim precedence, by for example citing and interpreting white people’s utterances from their own perspectives. Furthermore, the analysis shows how the terms for participation in platform discussions are set up linguistically and technically in the digital social media. Consequently, through this media, a public space and precedence in defining anti-racism are provided for the target audience of MAKTHAVARNA. White followers, on the contrary, cannot participate actively on the platform – not even with good intentions – without linguistically reproducing hierarchical relationships and norms of whiteness.  

Abstract [sv]

Antirasismen i Sverige idag manifesteras ofta i protester mot explicita rasistiska uttryck och handlingar. Antirasism handlar dock också om att uppmärksamma och ifrågasätta strukturer, fördomar och normer, vilket ofta görs av dem som själva har erfarenhet av att utsättas för rasism. Ett exempel så sådan antirasism finns på MAKTHAVARNA, en plattform på den sociala bilddelningsapplikationen Instagram. MAKTHAVARNA riktar sig till dem som är direkt drabbade av rasism. Plattformens vita följare ombeds att inte posta inlägg eller delta skriftligt i diskussionerna. 

Från ett postkolonialt perspektiv och med språkvetenskapliga metoder undersöker denna studie interaktionen på MAKTHAVARNA, där personer utsatta för rasism delar med sig av sina erfarenheter och där vita personer trots de separatistiska riktlinjerna skriver inlägg och deltar i diskussionerna. Analysen visar hur vithetsnormer översätts i vita skribenterna språkhandlingar, så som frågor, bedömningar och förväntningar på att bli upplysta, vilket resulterar i (re)produktionen av asymmetriska relationer. Positioneringen av den som utsätts för rasism formas i interaktionen av den språkligt (re)producerade normativa vita positioneringen. Den hierarkiska relationen mellan dessa båda positioner förskjuts dock då personer utsatta för rasism återtar tolkningsföreträde, vilket de exempelvis gör genom att citera och tolka vita personers yttranden utifrån sina egna perspektiv. Analysen visar också hur deltagande på plattformen regleras både språkligt och med hjälp av de tekniska funktioner Instagram erbjuder. Därmed skapas genom det sociala mediet en offentlig arena där plattformens målgrupp själva kan definiera antirasism. Vita följare å andra sidan kan inte delta aktivt i diskussionerna utan att (re)producera hierarkiska relationer och vithetsnormer, oavsett om deras syften är goda eller inte.  

Place, publisher, year, edition, pages
2015. Vol. 36, no 3, 7-28 p.
Keyword [en]
anti-racism, feminism, Instagram, language, separatism, whiteness
Keyword [sv]
antirasism, feminism, Instagram, språk, separatism, vithet
National Category
Specific Languages
Research subject
Scandinavian Languages
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-270971OAI: oai:DiVA.org:uu-270971DiVA: diva2:890939
Available from: 2016-01-05 Created: 2016-01-05 Last updated: 2017-12-01

Open Access in DiVA

No full text

Authority records BETA

Hagren Idevall, Karin

Search in DiVA

By author/editor
Hagren Idevall, Karin
By organisation
Department of Scandinavian Languages
In the same journal
Tidskrift för Genusvetenskap
Specific Languages

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 573 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf