uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att tillföra tillbehör: Om den s.k. intresseteorins innebörd före och efter rättsfallen NJA 2014 s. 35 och HD:s dom 2015-12-18
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
2016 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Fastighetsmarknaden utgör en viktig del av den svenska kreditmarknaden och hur fastigheter värderas har stor betydelse både för kommersiella och privata parter. Vad som ingår i en fastighet är avgörande för fastighetens värde, och därför är det av stor vikt att kunna avgöra huruvida något hör till en viss fastighet eller inte. Detta avgörs bland annat av regleringen gällande fastighetstillbehör i jordabalkens (1970:994 (JB)) andra kapitel. För föremål av karaktären allmänna fastighetstillbehör och byggnadstillbehör är bedömningen avseende vem som tillfört föremålet helt avgörande för huruvida föremålet blir fast egendom eller inte. I förarbeten har uttalats att tillförande inte ska tolkas som fysisk montering utan snarare som i vems intresse installationen sker, men hur denna intressebedömning ska göras har till stor del lämnats därhän av lagstiftaren. De senaste två åren har två rättsfall som bland annat rör tillförande av fastighetstillbehör tagits upp i HD. I 2014 års fall klargör HD att om färre än alla delägare till en fastighet tillför ett föremål så ses detta som att ”annan än fastighetsägaren” tillfört föremålet och det blir inte fastighetstillbehör. Dock stadgas en presumtion som säger att om färre än alla delägare till en fastighet tillför ett föremål så presumeras tillförandet ha skett även för övriga delägares räkning. Även efter 2014 års fall får det sägas vara något oklart vad som krävs för att bryta nämnda presumtion. Inte heller efter 2015 års fall blir det helt tydligt hur intressebedömningen ska göras. Fallen sedda som helhet ger en viss grund för att anta att intresset till stor del handlar om vem som ska nyttiggöra föremålet i fråga. Inte minst på grund av att prejudikatvärdet av 2015 års fall kan ifrågasättas kan någon helt säker slutsats dock inte dras. Mot bakgrund av det oklara rättsläget samt den ökade efterfrågan på lösegendomsfinansiering kan det ifrågasättas huruvida det är motiverat att tillföraridentiteten har en så pass avgörande betydelse. Möjligheten att slopa betydelsen av tillförande och istället låta regleringen se ut som dagens för industritillbehör bör därför utredas. En allmän översyn av tillbehörsregleringen för att skapa en tydligare struktur där det är lätt att se vad som är huvudregel och vad som är undantag skulle också vara av värde.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 51 p.
Keyword [sv]
fastighetsrätt, fastighetstillbehör, intresseteorin
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-279670OAI: oai:DiVA.org:uu-279670DiVA: diva2:908573
Educational program
Law Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-04-20 Created: 2016-03-02 Last updated: 2016-06-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Law
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 346 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf