uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Parodier inom upphovsrätten: Ett svenskt och EU-rättsligt perspektiv
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Kärnan i begreppet parodi kan i svensk rätt sägas vara att någon genom att förvränga ett känt verk åstadkommer en ny produkt, vilken framstår som avsedd att skapa en komisk effekt som är främmande för originalverket. Denna konstform nämns överhuvudtaget inte i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL), men den har uppmärksammats i såväl förarbeten som praxis. Där har det betonats att parodier ska anses vara tillåtna både i ekonomiskt och ideellrättsligt hänseende. Specialbehandlingen av parodier sträcker sig även till EU-rättsliga sammanhang. Artikel 5.3 k i direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (Infosocdirektivet) stadgar nämligen ett fakultativt undantag för parodier från upphovsmannens ekonomiska ensamrätt. Sverige har valt att inte införa parodiundantaget utan grundar i stället tillåtligheten på att parodier ses som nya och självständiga verk, vilka undkommer konflikt med den ensamrätt som tillkommer upphovsmannen till originalverket.

Skillnaden mellan den svenska och den EU-rättsliga hanteringen av parodier blev än tydligare förra året, då EU-domstolen för första gången preciserade innebörden i parodibegreppet i mål C-201/13 Deckmyn. Även om Sverige inte är direkt bundet av avgörandet är det naturligt att svenska domstolar, när de i framtiden ska bedöma parodier, tar hänsyn till att det numera finns en klar EU-rättslig definition av begreppet. Den ökade harmoniseringen av upphovsrätten väcker även frågor om lämpligheten i att Sverige tillämpar en egen speciallösning för parodier.

Anledningen till att det finns ett behov av att reglera parodier separat är att de är en speciell typ av bearbetningar av verk, eftersom de bygger på idén att det äldre verket går att känna igen i den nya versionen. Den komiska effekten som åsyftas med parodier uppstår nämligen i kontrasten mellan originalverket och den nya produkten. För att ett alster som inspirerats av ett redan existerande verk ska ses som nytt och självständigt krävs det normalt sett enligt URL att det äldre verket helt har trätt i bakgrunden. Vid en sedvanlig upphovsrättslig bedömning är det därför naturligt att möjligheten att göra parodier av skyddade verk tillgängliga för allmänheten ofta skulle bli beroende av originalupphovsmannens samtycke. Detta kan vara problematiskt i de fall där en upphovsman inte är positivt inställd till att se sitt verk bli förvrängt. Även ur ett ideellt hänseende får parodier en speciell karaktär. Upphovsmannens respekträtt innebär normalt sett att denne skyddas mot ändringar som förvränger originalet. Vid en vanlig upphovsrättslig bedömning finns det därför en uppenbar risk att parodin skulle anses göra intrång i den ideella rätten. Eftersom parodin länge har ansetts vara en skyddsvärd konstform som är motiverad av yttrandefrihetsskäl har man mot denna bakgrund valt att behandla parodier särskilt.

Denna uppsats syftar främst till att undersöka vad parodin har för rättslig innebörd i såväl svensk rätt som i EU-rätten och att analysera hur begreppen skiljer sig åt. Mot denna bakgrund avses det presenteras några kortfattade synpunkter på om Sverige bör implementera det EU-rättsliga parodiundantaget.

De frågor uppsatsen avser att besvara är således:

- Vad är parodins rättsliga ställning och vad ställs det för krav för att en parodi ska anses föreligga i svensk rätt respektive EU-rätten?

- Hur skiljer sig det EU-rättsliga parodibegreppet från det svenska?

- Bör Sverige implementera Infosocdirektivets parodiundantag?

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 70 p.
Keyword [sv]
Immaterialrätt, Upphovsrätt, Parodi
National Category
Social Sciences Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-282519OAI: oai:DiVA.org:uu-282519DiVA: diva2:917215
Educational program
Law Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-04-07 Created: 2016-04-05 Last updated: 2016-04-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Edlund, Åsa
By organisation
Department of Law
Social SciencesLaw

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 347 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf