uu.seUppsala University Publications
Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Den tidiga folkskolläraren som pedagog och fostrare: En studie av moralisk fostran och kunskapsförmedling i läroböcker för folkskollärarseminarierna utgivna 1842 - 1868.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of History.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Debatten om det svenska skolsystemet är ingen ny företeelse; tvärtom har detta skolsystem varit i ständig förändring sedan folkskolans instiftande 1842. En av de aspekter av det svenska utbildningssystemet som varit föremål för denna debatt är lärarutbildningen. Den här undersökningen syftar till att, genom en kvalitativ textanalys, studera folkskollärarnas yrkeskonception och framställningen av den moraliska läroplanskoden och den realistiska läroplanskoden i tre olika läroböcker för folkskollärarseminarierna skrivna 1842 – 1868. Dessutom kommer de aktuella stadgorna att undersökas för att identifiera vilka ramfaktorer i form av lagar som folkskollärarna hade att förhålla sig till. Undersökningen utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv, där förhållandet mellan läroplanen och samhället sätts i fokus, och ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som innebär att all utbildning är en produkt av sin tid och det samhälle vari den är skapad – samhällets förutsättningar innebär möjligheter men också begränsningar för utbildningssystemet. Undersökningen bygger på hypotesen att folkskollärarnas uppgift inte enbart var pedagogisk förmedling av kunskap, utan också moralisk fostran.

Undersökningens resultat visar att folkskollärarnas ämneskompetens och pedagogiska förmåga visserligen ansågs viktig, men att deras moraliska fostran av eleverna framhölls som minst lika viktig, särskilt av författarna till läroböckerna som själva undervisade vid folkskollärarseminarierna. Läroböckerna förmedlar bilden av folkskolläraren som en fostrande fadersgestalt för eleverna, och läraryrket framställs som ett kall i Guds tjänst snarare än ett yrke. I läroböckerna framstår lärarnas koppling till kyrkan som stark och kyrkan framstår som skolans huvudman, medan innehållet i stadgorna tydligt visar att det är staten som reglerar och är huvudman åt både folkskolorna och folkskollärarseminarierna. Undersökningens resultat stödjer således tidigare forskning som hävdar att staten använde sig av folkskolan för att forma den svenska arbetarklassen till goda medborgare med kristna värderingar om lydnad och ödmjukhet, i enlighet med kyrkans ideal.

Nyckelord: Folkskola, folkskollärare, folkskollärarseminarium, läroplansteori, yrkeskonception, moralisk läroplanskod, realistisk läroplanskod, ramfaktor, läroboksforskning.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 37 p.
Keyword [sv]
Folkskola, folkskollärare, folkskollärarseminarium, läroplansteori, yrkeskonception, moralisk läroplanskod, realistisk läroplanskod, ramfaktor, läroboksforskning.
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-296248OAI: oai:DiVA.org:uu-296248DiVA: diva2:936910
Subject / course
History
Educational program
Upper Secondary School Teacher Education Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-06-27 Created: 2016-06-14 Last updated: 2016-06-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of History
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 14 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link