uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vädermärken och andra påståenden om vädret- sant eller falskt?
Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Earth Sciences, Department of Earth Sciences, LUVAL.
2005 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Undersökningar gällande vädermärken i bondepraktikan och andra förutfattade meningar

om olika vädersituationer har gjorts. Temperatur- och nederbördsserier från Stensele,

Östersund, Falun, Uppsala, Stockholm (endast temperatur), Karlstad, Linköping och

Växjö har använts.

Den första studien bestod i att undersöka om det stämmer när man säger att det alltid är

dåligt väder på helgen. Utgångspunkten för den undersökningen var beräkning av

temperatur– och nederbördsdifferens mellan vardag och helg. Det resulterade i att

temperaturen är lägre på helgerna än på vardagarna och en 95% signifikansnivå

uppnåddes för Uppsalas och Stockholms serier. Nederbörden gav ingen signal till att det

skulle vara mer nederbörd på vardagar eller på helger. Med hjälp av ett Gaussviktat

medelvärde, som beräknades för tiden 1739-2003 för Uppsalas serie och 1756-2003 för

Stockholms serie, fick man även fram resultatet att både vardagar och helger har en

temperaturökning, men det är vardagarna som ökar mest. Det var endast lutningen på

regressionslinjerna för Stockholms serie som uppnådde signifikansnivån 95%.

Temperatur- och nederbördsdifferensen mellan var och en av veckodagarna undersöktes

och man ser en tydlig trend att tisdagar är varmare än helger. Efter upprepade

signifikanstester uppnådde temperaturdifferensen mellan tisdag och söndag för Uppsala

och Stockholm en signifikansnivå på 95% respektive 90%. En möjlig förklaring till

differensen kan vara antalet partiklar i luften som ökar på vardagarna.

Två andra studier bestod i att undersöka tillförlitligheten hos vädermärken från

bondepraktikan. Anders braskar julen slaskar är den ena och undersökningen visar att

man inte kan ge en bra prognos hur julen ska bli om man vet hur temperaturen på

Andersdagen har varit. Däremot ger det en bättre prognos om man går efter hur det

statistiskt sett egentligen blir på julaftonen. Det andra vädermärket är fruntimmersveckan

och enligt bondepraktikan ska regna under den veckan. En jämförelse har gjorts med två

veckor före och två veckor efter. Resultatet gav att även om fruntimmersveckan är regnig,

så regnar det inte mer då än veckorna runtomkring. Juli och augusti är den

nederbördsrikaste perioden på året och de fem undersökta veckorna ligger just vid den

perioden.

I den sista studien undersöktes månens påverkan på vårt klimat och väder, vilket en del

forskare hävdar att den gör. En undersökning av nederbördsmängdens påverkan av

månens faser har gjorts. Resultatet gav att det finns en svag signal att nederbördsmängden

är större vid fullmånen. Men spridningen mellan de enskilda dagarna är ganska stor och

standardavvikelsen så pass stor att variationen med månens faser får anses insignifikanta.

Abstract [en]

A study has been done concerning weather marks and other preconceived notions about

weather situations. Measurements of temperature and precipitation have been used from

Stensele, Östersund, Falun, Uppsala, Stockholm (only temperature), Karlstad, Linköping

and Växjö.

The first study was to investigate if it is truly bad weather on weekends. First the

difference between weekday and weekend from the temperature- and the precipitation

series was calculated. The result showed that the temperature is lower on weekend than

on weekdays and a 95% signification level was reached for the Uppsala and the

Stockholm series. The precipitation did not show any signal that it should be more

precipitation on weekdays than on weekends or the other way around. A Gaussian

average was calculated for the Uppsala and the Stockholm series and the result showed

that both weekdays and weekends have an increase in temperature, but it is weekdays that

have the largest increase. The trend for the Stockholm series was found to be significant

on the 95% level.

The difference in temperature and precipitation between different days of the week was

investigated and it was found that Tuesdays are warmer than weekends. After correction

of multiple signification tests the temperature difference between Tuesday and Sunday

for the Uppsala series and for the Stockholm series reached a 95% and 90% signification

level, respectively. A possible explanation to the difference could be the increasing

amount of particles in the air on the weekdays.

Two other studies were to investigate weather marks and their reliability. If it’s cold on

the 30 November then Christmas will be warm is one of the weather mark. The study

showed that it is not possible to predict how the temperature on Christmas will be if you

know the temperature on the 30 November. On the other hand it gives a better forecast if

you statistically look how the temperature at Christmas has been during the years. The

second weather mark is the ladies’ week and it is said that it will rain during this week. A

comparison has been performed with two weeks before and two weeks after. The result

showed that even if the ladies’ week is rainy it doesn’t rain more than the weeks before

and after. July and August are months that have most precipitation during the year and

the five weeks in the study are situated within in that period.

The last study has been done to investigate if the phases of the moon affect the

precipitation, which some scientist claim it does. A weak signal is shown in the results

that it could be more precipitation when it is full moon. The variation between the

different days is quite large and the standard deviation is large enough so the variation

with the phases of the moon has to be considered insignificant.

Place, publisher, year, edition, pages
2005.
Series
Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, ISSN 1650-6553 ; 102
Keyword [sv]
bondepraktikan, utvärdering, signifkanstest, anders braskar
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-303864OAI: oai:DiVA.org:uu-303864DiVA: diva2:974259
Subject / course
Meteorology
Available from: 2016-10-04 Created: 2016-09-26 Last updated: 2016-10-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(939 kB)51 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 939 kBChecksum SHA-512
5b44a22ed3be03e0c1bc6ff813de40877113fa321b435fa0dd00acd6101b0f5d6e63ee2bf72739b86411cc56b70103a36e58e9d0105dc775c217b93c2a70bfbd
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
LUVAL
Meteorology and Atmospheric Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 51 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 212 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf