uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 492
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abens, Liene
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hellström, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barnavårdsutredningar av ensamkommande barn: En kvalitativ studie av socialsekreterares erfarenheter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag används vid barnavårdsutredningar är verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som är anpassat till att stötta nätverk som finns i barnets närhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. För ensamkommande barn däremot, lyser dessa sociala nätverk med sin frånvaro. Ensamkommande barn till Sverige är en idag ökande grupp av människor i samhället vilket har skapat ett behov av väl anpassade verktyg i utredningsarbetet för att identifiera, strukturera, och utreda insatser för dessa grupper, inom ramen för det sociala arbetet.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.

    Metod: För att uppnå studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomförts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.

    Resultat: Resultatet visar på svårigheter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter. Svårigheter beskrevs som att (i) utredningsverktygen inte var anpassade till uppgiften, (ii) att det fanns bristande riktlinjer kring arbetets utförande, (iii) att det kunde finnas en misstro från barnens sida gentemot myndigheter, (iv) att utreda inom den lagstadgade tidsramen, samt (v) att det kunde finnas bristande resurser för arbetets genomförande. Socialsekreterarna hade även erfarenhet av stå ensamma i att finna lösningar på dessa brister. Erfarenheterna analyseras utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell.

    Slutsatser: Utformningen av BBIC-verktyget kan möjligtvis skapa svårigheter i socialsekreterares utredningsarbete av ensamkommande barn, då ensamkommande barn kan ha en annan utvecklingsekologi än vad BBIC förutsätter.

    Implikationer för det sociala arbetet: En anpassning av BBIC-verktyget efter de särskilda omständigheter och behov som gäller för ensamkommande barn i Sverige kan vara till fördel för framtida socialt arbete. Vidare forskning bör göras inom området utredningsarbetet av barn som lever i en utvecklingsekologi skild från den BBIC förutsätter. 

  • 2.
    Abushaqfa, Marwa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Sörum, Alma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Rätten till goda levnadsvillkor: En kvalitativ studie av förvaltningsrättens domar kring rätten till LSS insats2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hur funktionshindradepersonersrättigheter enligt SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) befästs eller eventuellt urholkas inom ramen för beslut som fattasinom offentlig förvaltning. Det empiriska materialet i denna studie bestod av tolv rättsfall från förvaltningsrätten. En kvalitativ abduktiv ansats användes, där en socialkonstruktionistisk grundsyn och Nancy Frasers kritiska perspektiv på kampen om behoven i ett senkapitalistiskt välfärdssamhälle utgjorde förståelseramen genom analysprocessen, vilken utgjordes av en kombination av kritisk diskursanalys och tematisk analysprocess. Detta tillvägagångssättbedömdes användbart för attidentifiera diskurser som kom till uttryck genom resonemangen förda kring innebörden av begreppet “goda levnadsvillkor”, vilket var centralt för undersökningen.Forskningsansatsen möjliggjorde även ett synliggörande avojämlika sociala maktrelationer och maktordningar som kan anses framträda inom LSS domar. Genom att relatera undersökningensfynd till tidigare forskning kring problemområdet har fynden kunnattolkas och förståsur ett större sammanhangoch på så sätt har rimliga slutsatser kunnat dras utifrån frågeställningen. Resultatet av studienhar formulerats genom följande diskurser: diskursen om definitionen och tolkningen av behoven, diskursen om behovet av social gemenskap och att “komma ut i samhället”, fritidsaktivitetsdiskurs & normal livsföringsdiskurs, juridisk diskurs, anhörig-och familjediskurs, samt diskursen om frigörelse, självständighet och normal livsföring.Dessa diskurser anses vara möjliga tolkningar avstudiensempiri samt möjliga exempel på vad en större forskning som omfattar ett större material skulle kunna komma fram till.Undersökningen har lett till ett konstaterande om att ett grundläggande antagande hos beslutsfattare tycks vara att LSS ska tolkas restriktivt. I denna studie relateras denna restriktiva tillämpning till en nyliberalistisk politisk syn vilken anses gradvis ha bidragit till att konstruera om politikers och beslutsfattares förståelse av syftet med LSS åt det restriktiva hållet, vilket kan anses urholka det ursprungliga syftet med LSS, som det beskrevs då lagen först infördes.

  • 3.
    Adeborn Fortea, Matilda
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Andersson, Amanda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sanning eller Fördom?: En diskursanalys av identiteten "invandrare" i två svenska nyhetsmedier2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur identiteten “invandrare” konstrueras, samt vilka diskurser kring “invandrare” som framträder, i svenska nyhetsmedier under mars månad 2017. Vi ämnar belysa hur den aktuella diskursen ser ut. Då vi lever i en alltmer globaliserad värld där vi interagerar med människor från andra kulturer blir det än viktigare att vara medveten om hur diskurser kring andra människor förs. Med hjälp av diskursanalys, i kombination med en kvalitativ och socialkonstruktivistisk ansats, tillsammans med postkolonialism och orientalism samt gestaltningsteorin, har vi analyserat 19 artiklar som publicerades under mars 2017 i Aftonbladet och Dagens Nyheter. I resultatet besvaras frågeställningarna: Hur konstrueras identiteten “invandrare” i det analyserade materialet? och Vilka diskurser framträder i analysen? Analysen visar att identiteten “invandrare” är starkt förknippad med negativa aspekter, trots att det finns de som försöker erbjuda en alternativ bild. Det framkommer även att integrationsdiskursen är dominerande, utan att för den delen vara fristående från de tre övriga diskurserna, förorten, problem och motverka fördomar. Inom diskurserna framträder “invandraren” nästan uteslutande i samband med sociala problem, vilket tolkas härstamma från postkoloniala tankar om de Andra. Resultatet bryter något från tidigare forskning på området i och med att vi identifierar en diskurs med positiva förtecken som erbjuder motstånd mot de övriga diskurserna.

  • 4.
    Adolfsson, Margareta
    et al.
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping.
    Malmqvist, Johan
    Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping.
    Pless, Mia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om habilitering och funktionshinder.
    Granuld, Mats
    Identifying child functioning from an ICF-CY perspective: everyday life situations explored in measures of participation2011Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 33, nr 13-14, s. 1230-1244Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose. This study was part of a larger work to develop an authentic measure consisting of code sets for self- or proxy-report of child participation. The aim was to identify common everyday life situations of children and youth based on measures of participation.

    Method. The study was descriptive in nature and involved several stages: systematic search of literature to find articles presenting measures for children and youth with disabilities, identifying measures in selected articles, linking items in included measures to the ICF-CY, analysing content in measures presented as performance and participation and identifying aggregations of ICF-CY codes across these measures.

    Results. A large number of measures for children and youth with disabilities were identified but only 12 fulfilled the inclusion criteria. A slight distinction in content and age appropriateness appeared. Measures presented as performance covered all the ICF-CY Activities and Participation chapters, whereas measures presented as participation covered five of nine chapters. Three common everyday life situations emerged from the measures: Moving around, Engagement in play and Recreation and leisure.

    Conclusion. Only a small number of life situations for children and youth emerged from items in selected measures, thus, other sources are needed to identify more everyday life situations.

  • 5.
    Al Saati Edsman, Hannah
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Föräldraskap och ADHD: En kvalitativ studie om förhållningssätt till att vara förälder med ADHD, samt till föreställningar om ADHD och föräldraskap.2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ADHD är en diagnos som länge givits till barn. Därför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om föräldrar med ADHD, denna har fokuserat på deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förälder och ha en ADHD-diagnos saknas.

    Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sätt som föräldrar med ADHD kan förhålla sig till föreställningar kring föräldraskap och ADHD.  Den har även haft som syfte att ge förståelse för några olika sätt som personer som är föräldrar och har en ADHD-diagnos kan se på sig själva och sitt föräldraskap. Studien bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med föräldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos.

    I studiens teoretiska referensram ses både funktionsförmåga och föräldraskap som något som påverkas av sociala normer och maktordningar. Kön och ålder framkom i analysen som starkt strukturerande ordningar i diskurser gällande både ADHD och föräldraskap.

    Intervjupersonerna gav uttryck för att en ADHD-diagnos kan innebära både svårigheter och tillgångar i föräldraskapet. Svårigheterna kan bland annat utgöras av stresskänslighet och brist på struktur. Bland tillgångarna kan nämnas hög aktivitetsnivå och barnasinnet i behåll. Av studiens resultat framkommer också att vissa föräldrar med ADHD kan se föräldraskapet som en tillgång och resurs. Studien gör inte anspråk på att uttala sig om skillnader mellan föräldrar med och utan ADHD. Samma goda och mindre goda erfarenheter och egenskaper kan finnas hos många föräldrar både med och utan ADHD, däremot förklarade intervjupersonerna i intervjusituationerna vissa styrkor och svagheter utifrån sin ADHD-diagnos.

  • 6.
    Alexanderson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hammerin, Agnetha
    Lind, Sofia
    Malmberg, Karin
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Stenhammar, Christina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Shit, den här människan bryr sig om mig!: Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växerupp med föräldrar som har missbruksproblem2017Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Alfvenhierta, David
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Charpentier, Filip
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Hjärterum med substans: Att vara hemlös förälder i missbruk – motverkansmodellerna, forskningen och Barnkonventionen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien sker mot bakgrund av uppgifter i nyhetsmedier där det berättats om de svårigheter som hemlösa möter om det är föräldrar till barn som inte delar deras situation i hemlöshet. Den sker också mot bakgrund av att Barnkonventionen inom kort inkorporeras i svensk lagstiftning. Studiens syfte är att undersöka hur det sociala problemet “att vara hemlös förälder i missbruk” konstrueras i vetenskapliga texter om två modeller för arbete med motverkan av hemlöshet i Sverige. Studiens syfte är också att skapa en djupare förståelse av om, och i så fall hur, nämnda modellers lösningar möjliggör för föräldern att tillgodose den rätt barnet enligt Barnkonventionen har till sina föräldrar, till bostad och till skydd, genom förälderns deltagande i respektive modell. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys och perspektivanalys utgör både teori och analysmetod utifrån socialkonstruktivistisk grund. De två problemperspektiv vi funnit har vi valt att kalla för ”behandling först – boende sedan” respektive ”boende först – behandling sedan”. De skiljer sig avsevärt från varandra beträffande hur det sociala problemets karaktär, orsak, konsekvenser, lösning och utveckling konstrueras. Det visar sig också finnas skillnader mellan hur problemperspektiven möjliggör tillgodoseendet av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. En viktig slutsats är avsaknaden av tydliga barnperspektiv i de bägge problemperspektiven. Studien finner även att ”behandling först – boende sedan” är ett problemperspektiv som bygger på en voluntaristisk orsaksförklaring medan ”boende först – behandling sedan” istället bygger på en deterministisk.

  • 8.
    Algeblad, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Grahn, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ett ifrågasatt föräldraskap: - En kritisk diskursanalys av föräldraförmåga hos personer med kognitiv funktionsnedsättning i LVU-domar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker diskurser kring föräldraförmåga hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domar rörande 2 § Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Materialet studien utgått ifrån består av 20 LVU-domar från år 2016 till år 2017 där det finns omnämnt att en eller flera föräldrar har kognitiv funktionsnedsättning.  Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och kritisk diskursanalys, samt teorier kring normalitet och avvikelse. Socialkonstruktionismen har även fungerat som ansats och har legat till grund för tolkningen av materialet. Med kritisk diskursanalys som analysmetod har fyra diskurser framträtt efter genomläsning och tematisering. Dessa fyra diskurser är omsorg om barnet, insikt, kompensationsfaktorn och slutligen bekräftande av föräldrarnas goda vilja. Studiens resultat visar att föräldraförmågan hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domarna konstrueras som bristfällig och avvikande från normen. Studien bidrar med att rikta uppmärksamhet mot ett familjeperspektiv i socialt arbete snarare än att ställa barn- och föräldraperspektivet mot varandra. Utifrån studiens resultat betonas även språkets betydelse i det sociala arbetets praktik i och med språkets roll i konstruerande av klienter och deras familjeförhållanden.

  • 9.
    Alibeygi, Pooya
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Samverkan mellan socialtjänsten, polisen och skolan: En kvalitativ studie av samverkan mellan socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är:

     

    • Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?

    • Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken?

    • Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera?

    • Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan?

     

    Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun. Av dessa sex informanter är två från socialtjänsten, två från polisen och två från skolan. Studiens teoretiska ansats bygger på Danermark och Kullbergs forskning kring samverkan samt Josefssons Strategi för samverkan.

     

    Av resultatet framgår att samtliga informanter upplever att samverkan mellan dem fungerar ganska väl men att det finns förbättringsmöjligheter. Upplevelserna var inte enbart positiva utan det nämndes även negativa upplevelser. Dessa negativa upplevelser nämndes som faktorer som på olika sätt kunde hämma samverkan. Vissa av dessa hämmande faktorer nämndes av samtliga informanter. Sekretessen var en av dem. Alla var överens om att sekretessen mer eller mindre försvårar samverkan. Då det gäller främjande faktorer nämnde samtliga informanter ledningen deltagande och stöd som en av de mest främjande faktorerna. I studiens sista kapitel förs en diskussion kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning inom området samt studiens teoretiska ansats.

  • 10.
    Alinder, Magnus
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Motazed Kivani, Tabesh
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Jag vill inte bli sjuk eller deprimerad liksom. Jag vill ju gärna träffa någon minst en gång i veckan.”: En studie om ensamkommande flyktingbarns upplevelser av socialtjänstens bemötande.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2015 ansökte 35369 ensamkommande flyktingbarn om asyl i Sverige. Dessa barn har alla någon form av kontakt med socialtjänsten. Studiens syfte är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av socialtjänstens bemötande. I studien presenteras och besvaras två frågeställningar: Vilka känslor innebar processen med socialtjänsten? och Vilken roll upplever informanterna att kontakten med socialtjänsten har för deras mående? Studien utgår från en kvalitativ induktiv metod med en fenomenologisk ansats. Data har erhållits genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tio informanter som invandrat till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Materialet transkriberades och en kvalitativ innehållsanalys tillämpades på den inhämtade datan, vilket gav ett resultat bestående av tre konstituenter: trygghet av tydlighet, aktivitetens betydelse för en känsla av sammanhang och engagemang & kontakt. Dessa konstituenter utgör tillsammans essensen av de ensamkommande flyktingbarnens upplevelser av fenomenet. I denna studie visar essensen av det undersökta fenomenet att engagemang, tydlighet och tillgång till aktiviteter från informanternas socialsekreterare hjälper det ensamkommande flyktingbarnet till ett bättre mående. En frånvaro av detta skapar det motsatta.

  • 11.
    Andersson, Elisa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Wingqvist, Josefine
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Hemmasittare: En kvalitativ studie om professionellas arbete med barn som inte går till skolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hemmasittare är ett relativt nytt begrepp som innefattar barn som isolerar sig i hemmet och inte går till skolan. Denna studie har fokuserat på barn i grundskoleålder som omfattas av skolplikten. Syftet med studien är att studera vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom att ett barn blir hemmasittande, hur professionella arbetar med hemmasittare i Uppsala kommun samt hur aktörer samverkar med varandra i arbetet med hemmasittare. Datainsamlingen till studien skedde via semistrukturerade intervjuer med nio stycken professionella som inom sitt yrke har kommit eller kommer i kontakt med hemmasittare. Intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades och därefter analyserades resultatet. Systemteori och empo-werment är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien. Studiens resultat visade att det finns flera tänkbara orsaker som kan ligga bakom hemmasittande, men de flesta av informanterna sammankopplade hemmasittande med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Det som tycks saknas i arbetet med hemmasittare är en klinisk insats anpassad för hemmasittaren och som fokuserar på att specifikt hjälpa denne. Resursbrist och ekonomiska åtstramningar lyftes fram som svårigheter i arbetet. En del av informanterna upplevde att samverkan mellan de professionella fungerade bra i arbetet med hemmasittare medan andra menade att det är där det brister i arbetet. Det viktiga för ett framgångsrikt arbete tycks vara att arbeta förebyggande, upptäcka frånvaro i tid samt att det finns en väl fungerande samverkan mellan skola, familj och andra aktörer.

  • 12.
    Andersson, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Watz, Emilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Varför har du gått vilse i en värld där jag inte släpps in?”: – En kvalitativ studie om barns erfarenheter av att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att vara barn till en förälder med psykisk ohälsa kan föranleda svårigheter och problematik.

    Denna studie syftar till att skapa förståelse för vilka upplevelser och erfarenheter barn till föräldrar med psykisk ohälsa har av sin uppväxt och barndom. Studiens analysmaterial består av fem självbiografier, samtliga skrivna av barn som växt upp med en förälder med psykisk ohälsa. Frågeställningarna behandlar hur relationen mellan barnet och föräldern beskrivs i berättelserna, hur förälderns psykiska ohälsa påverkar barnets egna mående och vilka skyddsfaktorer för barnet som återfinns i berättelserna. Teorivalet symbolisk interaktionism i kombination med den vetenskapliga utgångspunkten, hermeneutiken, bidrar med förståelse för hur barnen upplever sin situation utifrån berättelserna. Resultatet redogör fyra framträdande teman som hjälper läsaren att förstå barnens upplevda verklighet: hur den psykiska ohälsan yttrar sig, känslor, ombytta roller och skyddsfaktorer. Dessa nämnda teman återfanns i samtliga böcker i varierande utsträckning. Då samma teman och mönster återfanns i många av böckerna kunde generella slutsatser dras. Slutsatserna som dragits i denna studie har också stöd i tidigare forskning. 

  • 13.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Landin Andersson, Jennifer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Too Cool for School: En kvantitativ studie om studierelaterad problematik bland gymnasieelever och deras inställning inför studierna - ur ett helhetsperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka gymnasieelever i årskurs tre och deras motivation till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan, samt undersöka vad som kan bidra till problematiken kring att vissa gymnasieelever inte är motiverade till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan. Ett visst fokus riktas mot gymnasieelevers alkohol- och narkotikaanvändning, med syftet att undersöka huruvida detta samspelar med bristande studiemotivation. Studien utgår från tidigare forskning på området, vilken fastslår att det existerar ett samband mellan studierelaterad problematik och alkohol- och narkotikaanvändning, samt att andra omkringliggande aspekter i elevers liv kan vara avgörande för studierelaterad problematik och ungas användning av alkohol och narkotika. Tidigare forskning har, tillsammans med vårt teoretiska ramverk hjälpt oss att analysera och diskutera studiens resultat. Det teoretiska ramverket består av ett helhetsperspektiv och andra teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), gruppkultur, subkultur och avvikande beteende. För att uppnå studiens syfte har vi antagit en kvantitativ ansats och inhämtat vårt empiriska material via en webbaserad enkätundersökning. Vår data har genomgått sambandsanalyser med hjälp av Chi2-test, t-test och variansanalys (ANOVA). Studiens resultat visar att de flesta gymnasieelever sällan är motiverade att gå till skolan på morgonen och spenderar under 30 minuter om dagen på studier utöver skoltid. Samtidigt är det övervägande många som anser att det är av vikt att prestera väl i skolan. De flesta elever skolkar minst någon gång per termin och då på grund av en allmän skoltrötthet. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan elevers omgivning och deras studiesituation. Vänners vanor kring skolk återspeglas exempelvis i hur ofta eleven själv skolkar. Detsamma gäller för elevens användning av alkohol och narkotika. Avslutningsvis visar också studiens resultat att det finns samband mellan alkoholanvändning (i vissa fall), cannabisanvändning (i de flesta fallen) och studierelaterad problematik.

  • 14.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ahlmark, Louise
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    You only have the rights if you can access them: En kvalitativ studie av hur professionella i västra Australien, främst inom socialt arbete men även relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgång till välfärdstjänster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rättigheter.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att tillgången till sociala välfärdstjänster hos Australiens ursprungsbefolkning anses begränsad. Vissa klienter har erfarenhet av dåligt bemötande av personal inom välfärdstjänster med blandad klientgrupp (ursprungsbefolkning och majoritetsbefolkning). Detta innebär att klienter tillhörande ursprungsbefolkningen inte delges samma rättigheter som övriga klienter ur majoritetsbefolkningen. Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva hur professionella i västra Australien, främst inom det sociala arbetet men även relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgång till sociala välfärdstjänster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rättigheter. En kvalitativ undersökning genomfördes med sju professionella i den del av västra Australien där främst Noongar-folket lever. Semi-strukturerade intervjuer användes som materialinsamlingsmetod. Metodvalet gjordes för att få en inblick i professionellas upplevelser av möten med ursprungsbefolkningen och därmed uppnå syfte och frågeställningar. Materialet har analyserats med ett intersektionellt perspektiv och Maslows behovshierarki. Resultatet belyser att informanterna beskriver att det existerar en problematik kring ursprungsbefolkningens tillgång till välfärdstjänster. Dessutom framkommer att informanterna anser att det råder en rasism riktad mot ursprungsbefolkningen, både på en institutionell nivå och en samhällelig nivå. Det framkommer även att informanterna bedömer att fler institutioner behöver anpassa sina insatser till olika kulturer för att tillgodose rättigheter. Detta sker samtidigt som resultatet visar att samtliga informanter i studien strävar efter att arbeta kulturanpassat i syfte att tillgodose ursprungsbefolkningens rättigheter.

  • 15.
    Andersson, Malinda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Familjer utöver det vanliga2009Inngår i: Invandrare & Minoriteter, ISSN 1404-6857, nr 3, s. 39-42Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Max, Viertutakk
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Elevernas datorspelande – en välkommen förändring?: En studie av lärarnas perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande är, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan få. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hälsa. Det är också utifrån den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades. Skolan och lärarnas synsätt återfanns inte i den tidigare forskningen.

    Syftet med studien är således att försöka fylla denna kunskapslucka genom att undersöka hur skolan, mer specifikt informanterna, syn på samhällsförändringen som den tekniska utvecklingen har orsakat. För att undersöka vad som har förändrats använder studien sig av ett ofta debatterat ämne, nämligen datorspelandets påverkan på elever och skola. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka konsekvenser har datorspel för skolan? Påverkar datorspel eleverna? Har den tekniska utvecklingen påverkat samhället?

    Studien är kvalitativ och har två teoretiska utgångspunkter, stämplingsteorin och Skogs choice theory. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts och transkriberats till ett material som analyserats. I resultatet presenteras fem olika synsätt: Datorspel och skolan, Teknisk utveckling och social förändring, Datorspel som fritidsaktivitet, Datorspel som social aktivitet samt Datorspel och individen.

    Inledningsvis presenteras vilken problematik som informanterna ser i den sociala förändringen. Sedan framkommer hur informanterna ser på den tekniska utvecklingen som har skett. Efter det redovisas hur informanterna ser på vilka konsekvenser datorspelande kan få för individen. Ett intressant mönster framkommer där elever som är ointresserade av skolan verkar spela mer. Utifrån informanternas utsagor antyds det att eleverna inte får bekräftelse eller belöning i skolan. De söker sig därför mer till datorspelen i jakt på bekräftelse och belöning. Informanterna ser på det som att eleverna flyr från verkligheten.

  • 17.
    Andersson, Åskar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Nä̈r ä̈ldreomsorgen blev galleria och den ä̈ldre kund: En kritisk diskursanalys av informationsbroschyrer om ä̈ldreomsorg2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this bachelor thesis is to examine the views of the elderly and the caregivers that appear in brochures for the elderly and the discourses that can be found within. The data that the study is based on was collected and analysed using content analysis and Faircloughs (1992) critical discourse analysis. The theoretical frameworks that have been used are social constructionism, critical discourse analysis, assortment and protest, and New Public Management. The results showed two images of older people (I) the elderly as active and autonomous and (II) the elderly as passive and in need of help. The results also showed two pictures of the caregiver (III) the caregiver and NPM, and (IV), the non-profit care provider as a complement. The discussion considers how these images can be interconnected. The knowledge this thesis may provide is an understanding of how seemingly small choices in formulations can help to create a certain image of the elderly and the caregivers, and what consequences this may have in the social practice. This thesis is limited both in its material and extent and should be viewed accordingly.

  • 18.
    Anmyr, Lena
    et al.
    Department of Clinical Science, Intervention and Technology (CLINTEC), Cochlear Implant Section, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Kjerstin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering.
    Olsson, Mariann
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden..
    Parents' Stress and Coping Related to Children's Use of a Cochlear Implant: A Qualitative Study2016Inngår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 15, nr 2, s. 150-167Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim was to increase understanding of parents' experiences of having a child with cochlear implant (CI) and to explore how these related to children's use of CI. Twelve parents of children, full-time users or limited users of CI, participated in the study. Qualitative content analysis showed that the parents of children who used their CI differed from the parents with limited users in how they handled stressors. Support from health care professionals was seen as insufficient. Parents need to get involved in dynamic processes, where health care resources promote parental coping.

  • 19.
    Appelbom Jiménez, Clara
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Taxén, Linda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    En ifrågasatt kompetens: En kvalitativ studie om förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anorexia nervosa är ett folkhälsoproblem som leder till allvarliga konsekvenser för de drabbade. Det anses vara en psykisk sjukdom men resulterar ofta i fysiska symptom som undernäring och hjärtsvikt. I svåra fall bedöms personerna med anorexia nervosa vara i behov av psykiatrisk tvångsvård. Detta trots att det inte framgår tydligt i lagstiftning eller förarbeten att anorexia nervosa ger förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård. Denna studie har syftat till att undersöka förutsättningarna för att vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård för anorexia nervosa samt hur det skildras i domar där frågan avgjorts. Studien har genomförts genom tematisk analys av domar där frågan om psykiatrisk tvångsvård för kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa avgjorts. De tematiska analyserna utfördes med teoretisk utgångspunkt i Foucaults begrepp om disciplin och vansinne samt Johannissons teori om kvinnosjuklighet och patientrollen. Resultatet av studien visade att de juridiska grunder som åberopas för att tvångsvårdas för anorexia nervosa är att personen har anorexia nervosa i en grad som bedöms vara en allvarlig psykisk störning samt motsätter sig psykiatrisk vård. Det har dock förekommit att personerna samtycker till antingen frivillig vård eller vård under tvång, men dessa samtycken har av rätterna inte bedömts tillförlitliga. Vidare visade analysen av domarna fyra teman vilka vi benämnde som samtycke, paternalism, sannolika konsekvenser samt motsägande uppfattningar. Den valda metoden har givit oss möjlighet att analysera konstruerandet av anorexia nervosa ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt hur professionella riskerar att reproducera rådande maktstrukturer. Studien har bidragit till ett mer nyanserat perspektiv på hur förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa kan förstås. 

  • 20.
    Arnoldsson, Elin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barnet i centrum?: En fenomenografisk studie om barn med funktionsnedsättningars delaktighet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I barnkonventionen, konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning framgår det att barn har rätt till att vara delaktiga i frågor som rör barnet. Konventionerna och lagstiftningen anger även att barns bästa ska värnas om. Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet har ökat sedan 1990-talet men att denna utveckling inte inkluderar barn med olika former av funktionsnedsättningar i samma grad. Syftet med denna studie är att urskilja och visa på olika uppfattningar bland habiliteringens barnkuratorer kring vad barn med funktionsnedsättningars delaktighet innebär i praktiken. Studiens empiriska material har samlats in genom fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med kuratorer från olika enheter inom en habilitering i en region i Mellansverige. Studien utgår från en fenomenografisk vetenskapsansats och det framtagna materialet har bearbetats genom en fenomenografisk analys som betonar betydelsen av olika uppfattningar om ett fenomen. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån barndomssociologins teorier om konstruktionen av barn och barndomen samt Harry Shiers delaktighetsmodell Pathway to Participation. Resultatet av studien visar att kuratorerna definierar att delaktighet handlar om att barn ska: informeras om sin situation, uppmuntras till att kommunicera, komplettera vuxnas kunskaper och få uttrycka sina åsikter. Habiliteringens familjecentrerade organisering i kombination med att kuratorerna arbetar utifrån ett beskyddande omsorgsperspektiv resulterar i att vuxnas åsikter får ett stort utrymme på bekostnad av barnens egen vilja. Kuratorerna påpekar att deras arbetsgivare, habiliteringen, är otydlig med vad som avses med direktiven om att patienterna ska vara delaktiga vilket gör att definitionsansvaret hamnar på varje anställd. Det innebär att det finns en variation av hur delaktigheten tolkas och implementeras i praktiken.

  • 21.
    Arreström, Sofia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Flickor och fenomenet ADHD- är diagnosticering missgynnande för flickor?: En kvalitativ studie ur professionella behandlares perspektiv.2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera och beskriva fenomenet -flickor med ADHD. I studien undersöks professionella behandlares upplevelser kring fenomenet flickor med ADHD, utifrån de flickor de mött under sitt yrkespraktiserande och uppmärksamma orsaker som lyfts fram för att förklara varför flickor med ADHD upptäcks mer sällan och i många fall senare än pojkar med ADHD och vilka konsekvenser detta kan leda till. Denna kandidatuppsats har genomförts med kvalitativ metod genom intervjuer med tre professionella behandlare som i sitt dagliga arbete möter flickor som fått diagnosen ADHD. Den tidigare forskningen som tas upp i studien syftar till att ge läsaren en inblick i och förståelse för vad en ADHD- diagnos innebär och hur diskussionerna kring ADHD ser ut i dagsläget. Analysen av det insamlade materialet utgår från tre teoretiska inriktningar. Dessa är Antonovskys teori om KASAM, stigma-/ stämplingsteorin och diagnossociologin. Studien fann att det är viktigt för flickorna som lever med ADHD att uppmärksammas i ett tidigt skede för att kunna lära sig att hantera de svårigheter en ADHD-diagnos kan innebära. Chanserna för ett välfungerande liv ökar om flickan och hennes omgivning får stöd och strategier för att lära sig leva med ADHD och därmed undvika att ADHD-diagnosen blir till något negativt. Det finns mycket positivt som kan komma av en ADHD-diagnos och det vill denna studie poängtera.

  • 22.
    Arvidsson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH).
    Johnsdotter, Sara
    Department of Social Work, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Emmelin, Maria
    Department of Clinical Sciences, Division of Social Medicine and Global Health, Lund University, Lund, Sweden.
    Essén, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH).
    Gauging the interests of birth mother and child: a qualitative study of Swedish social workers' experiences of transnational gestational surrogacy2016Inngår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 21, nr 1, s. 86-99Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There are few studies on how social workers deal with cases regarding transnational surrogacy. Our study intends to contribute to filling this gap. In Sweden, surrogacy as an assisted reproductive technology method is not permitted. As a result, many prospective parents have turned abroad, mainly to India, for surrogacy. There are no laws regulating surrogacy in Sweden, and difficulties have arisen in establishing legal parenthood when the parents return with the child. This qualitative interview study with social workers found that legal uncertainty and ethical issues surrounded their handling. With no guidelines, the constructions of parenthood will continue to depend on individual social workers' conflicting views on how to best meet the surrogate mother’s interest and the best interest of the child. Regulationis thus needed to better protect those involved and minimize the contingent aspects of legal handling by individual officials.

  • 23.
    Asplund, Therese
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Lundahl, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Asymmetrier i samtalsmötet mellan handläggare och klient2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt.

    Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa.

    Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd.

    Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten.

    Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten.

  • 24.
    Axelsson, Kristin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hansson, Sandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Mikaelsgårdens betydelse för de hemlösa: En kvalitativ studie om hemlösas upplevelser av en frivilligorganisation2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

  • 25.
    Axelsson, Sandra
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Vikström, Amelie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Nyckeln till lärande": En brukarutvärdering av Nyckelgårdens behandlingshem2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Nyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras. Vi har genomgående utgått från ett brukarperspektiv för att förmedla tidigare klienters upplevelse av sin vistelse på behandlingshemmet. De frågeställningar som konkretiserar vårt syfte är; Hur har tidigare klienter upplevt bemötande och möjlighet till delaktighet under sin vistelse på behandlingshemmet? Har tidigare klienter upplevt någon form av förändring i sin livssituation till följd av familjebehandlingen? Vad upplevde tidigare klienter som mest givande under behandlingstiden och vad behöver förbättras? För att uppnå syftet med studien har vi genom kvalitativ metod genomfört intervjuer med fem av Nyckelgårdens tidigare klienter. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån två teorier; Aaron Antonovsky’s teori om KASAM samt John Bolwby’s anknytningsteori, vilken Kari Killén utgår ifrån i sitt resonemang om professionell-klient relationen. Utvärderingen visar att respondenterna har upplevt delaktighet under sin behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa empati upplevs som viktigt för respondenterna. Det mest givande med behandlingen upplevdes vara att de fick verktyg i form av kunskap för att bättre hantera sin föräldraroll samt hjälp till självhjälp i sin övriga livssituation. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de upplevt positiva förändringar till följd av Nyckelgårdens behandling i form av mer fungerande relation och bättre samspel med sina barn. Vår slutsats av resultatet är att Nyckelgården är en väl fungerande verksamhet och att personalen fortsatt bör reflektera över sin förmåga att lyssna, visa empati samt bekräfta klienter i sin föräldraroll.

  • 26.
    Baekkevold, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bristande föräldraskap och klasstillhörighet: En studie av föräldraskap ur ett klassperspektiv i LVU-domar från förvaltningsrätten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning har visat på ett samband mellan klasstillhörighet och risken att få sitt barn omhändertaget av samhället. Samtidigt har en tilltagande individualisering av samhället resulterat i att barnavården tenderar att behandla bristande föräldraskap utifrån personliga och psykologiska brister. I denna studie har en större förståelse önskats få för hur strukturella orättvisor verkar genom det individuella, och hur klass kan förstås som problematiskt i det som beskrivs som individuella brister. I denna studie har därför bristande föräldraskap undersökts i 14 domar från förvaltningsrätten som samtliga behandlar omhändertagande av unga enligt 2 § Lagen om vård av unga. Med kvalitativ ansats och diskursanalytisk metod har problematiska föräldraskap utvunnits, vilka sedan har analyserats utifrån Bourdieus klassteori. Resultatet av studien visar på att många av de värderingar om föräldraskap som framkommer i domarna kan förstås utifrån Bourdieus teori som beroende av visst kapital. Vidare visade studien att flera av de bristande föräldraskapen som framkom kan förstås som historiska klassdiskurser. Studien visade därmed  att klass kan förstås som problematiskt för föräldraskap i domarna både utifrån värderingar om föräldraskap som beroende av tillgång till kapital, men också genom att sådant som diskursivt kopplas till lägre klassposition framhölls som problematiskt för föräldraskap.

     

  • 27.
    Bark, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Florman, Julia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Självskadebeteende ur skolkuratorers perspektiv: - om bakomliggande orsaker, uppmärksammandet av och arbetet med självskadande ungdomar på gymnasiet2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Självskadebeteende bland ungdomar är ett socialt problem världen över men är samtidigt tabubelagt och stigmatiserande. Skolan är en plats där ungdomar spenderar en stor del av sin tid och där det finns en chans för destruktiviteten att uppmärksammas. När det gäller att uppmärksamma självskadande ungdomar har skolkuratorn en viktig roll. Ju tidigare ett självskadebeteende påträffas och behandlas desto större möjligheter finns det för bättre framtidsutsikter. Kunskap behövs dels för att kunna se tidiga tecken och uppmärksamma den självskadande ungdomen och dels för att stötta och hjälpa ungdomen vidare. Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers arbete med självskadande ungdomar och erfarenheter av bakgrunden till destruktiviteten. Studiens tre teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism, stigma och kunskap som grund för sociala problem. Dessa perspektiv är relevanta när det gäller självskadebeteende som en konsekvens av samhällets konstruktion och bemötandet av det sociala problemet. Studien är kvalitativ och innefattar intervjuer med 10 skolkuratorer från 10 olika svenska gymnasieskolor. Intervjuerna transkriberades och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Med hjälp av socialkonstruktivism kunde skolkuratorers uppfattning om bakomliggande orsaker samt samhällets påverkan i form av normer undersökas. Resultatet visade att skolkuratorerna hade en gemensam uppfattning om bakomliggande orsaker till ungdomars självskadebeteende, att det användes för att hantera starka känslor. I skolkuratorernas arbete ingår att stötta elever i skolan, skapa en förtroendefull relation till elever och personal, samarbeta med övrig skolpersonal och hänvisa självskadande ungdomar vidare till rätt instans. De hinder som skolkuratorer upplever i arbetet är tids- och resursbrist, att självskadan kan vara dold och att ungdomar kan ha svårt att prata om sitt självskadebeteende och därmed inte söker hjälp. Psykisk ohälsa menar skolkuratorer är dessutom tabubelagt. De möjligheter som föreligger är att informera och utbilda både elever och personal om psykisk ohälsa, självskadebeteende och hur känslor kan hanteras.   

  • 28.
    Bask, Miia
    Department of Sociology, University of Bergen, Bergen, Norway.
    Externalising and internalising problem behaviour among Swedish adolescent boys and girls2015Inngår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 24, nr 2, s. 182-192Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We examined the occurrence and coexistence of externalising and internalising problem behaviour among Swedish boys and girls, and investigated whether there are differences in the accumulation of problems among adolescents with different behavioural, demographic and social characteristics. The results are discussed in the context of self-salience schemas. The source material comprised all ninth grade pupils in a province in central Sweden in 2008 (N = 3,095). First, girls were found to be more prone to experience internalising problem behaviour, whereas no sex differences were found regarding externalising problem behaviour. Second, multidimensional scaling maps indicated that, compared with boys, self-esteem and the PsychoSomatic Problem (PSP) scale among girls more closely indicated externalising problem behaviour components, whereas anxiety was situated far from the other externalising problem behaviour indicators. Finally, linear regression analyses indicated family type as the primary explanatory background factor for externalising problem behaviour and economic hardship as the primary explanatory background factor for internalising problem behaviour.

  • 29.
    Bask, Miia
    Department of Sociology, University of Bergen, Bergen, Norway.
    Patterns of Psycho-Social Distress Among Ageing Swedes2015Inngår i: Journal of Population Ageing, ISSN 1874-7884, E-ISSN 1874-7876, Vol. 8, nr 4, s. 261-278Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines psycho-social distress among middle-aged and elderly Swedes. We analysed data on 3221 individuals who were 55 to 99 years old. Based on a latent class analysis, we identified four latent classes. Two classes were associated with higher levels of psycho-social problem accumulation. The class with the lowest level of problem accumulation contained the greatest number of individuals, whereas the classes with the highest level of psycho-social distress contained the least number of individuals. The analysis showed that being a man, being married, being a native Swede, or having several hobbies was associated with a low likelihood of belonging to a latent class that was characterised by psycho-social distress. Moreover, being a woman, being between 55 and 65 years of age, or being a widow was associated with a high likelihood of belonging to a latent class that was characterised by the highest levels of problem accumulation.

  • 30.
    Bask, Miia
    Department of Sociology, University of Bergen, Bergen, Norway.
    Patterns of Psycho-Social Distress among Middle-Aged and Elderly Swedes2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Bask, Miia
    et al.
    Norwegian Social Research, Norway, Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway.
    Ristikari, Tiina
    National Institute for Health and Welfare, Finland.
    Hautakoski, Ari
    National Institute for Health and Welfare, Finland.
    Gissler, Mika
    National Institute for Health and Welfare, Finland.
    Psychiatric diagnoses as grounds for disability pension among former child welfare clients2017Inngår i: Lotus international, ISSN 1124-9064, Vol. 8, nr 4, s. 365-381Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Berggren, Linnea
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Eriksson, Kristin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Motivera till förändring eller styra mot anpassning?: En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter av MI som förändringsmetod i socialt arbete2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Motiverande samtal, MI, är en legitimerad samtalsmetod som används av professionella inom socialt arbete i syfte att motivera och främja en positiv utveckling hos klienter. I många verksamheter inom socialt arbete utgör MI en grund. Vi anser det viktigt att reflektera över denna metod som används i det praktiska sociala arbetet och stimulera till att ifrågasätta och problematisera det som är vedertaget och som då riskerar att tas för givet. Att lyfta de verksammas perspektiv på något centralt inom det praktiska arbetet med klienter motiverade oss till att genomföra denna studie. Vi ville därmed undersöka hur socialarbetare inom en kommun i Uppland förhåller sig till MI. Studien syftar vidare till att undersöka socialarbetares erfarenheter av MI som metod i ett förändringsarbete med klienters livssituation. Empowerment har utgjort en teoretisk ram och genomsyrat analysen av det material som samlats in genom tio intervjuer med socialarbetare. Forskningsansatsen har varit kvalitativ med fokus på socialarbetarnas subjektiva upplevelser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk tolkande ansats där vi först kodat den insamlade datan och därefter sökt meningsenheter och utifrån den teoretiska ramen bildat teman. Dessa olika teman har sedan utgjort en struktur i studiens resultatkapitel. Resultatet visade att de flesta socialarbetare inte såg att MI har någon betydande påverkan på förändring av klienters livssituation och framhöll istället MI som ett empatiskt förhållningssätt. Flera nämnde att inre och yttre faktorer har större betydelse. Majoriteten av socialarbetarna menade att MI underlättade deras arbete på olika sätt och säkerställde klienten ett bra bemötande. Vidare utgjorde MI ett verktyg de kunde använda för att undvika att hamna i konflikt med klienten. Resultatet visade även att det finns en känsla av maktlöshet hos socialarbetarna när de ställs inför svårigheten att förhålla sig till verksamhetens lagar och regler och samtidigt försöka möta klientens olika individuella behov av hjälp. Studien bidrar till en förståelse för den kontext socialarbetaren befinner sig i samt till att lyfta olika erfarenheter av MI.

  • 33.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Rosén, Ilenna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    PORREN OCH KURATORN: Balansgången mellan att uppmuntra och moralisera2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Debatten om porr är i dagsläget starkt polariserad och frågan om huruvida porr kan påverka ungdomar är något som oroar flera. I det sociala arbetet hanteras frågan om sexualitet och porr när det gäller unga framförallt av kuratorer på Ungdomsmottagningen. I denna studie har vi syftat till att fördjupa förståelsen för hur detta arbete kan se ut i fråga om särskilda metoder arbetsplatsen använder, men även åsikter som kuratorerna har om porr. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta verksamma kuratorer på Ungdomsmottagningen. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades med hjälp av radikalfeministisk teori samt teorin om sexuella manus.

     

    Vår studie visar att det saknas utarbetade metoder som samtliga ungdomsmottagningar i landet använder sig av, men det finns ett gemensamt förhållningssätt som utgör grunden för alla samtal med unga. Detta förhållningssätt kan summeras till öppet, tolerant och icke-värderande. I frågan om porr påtalade flera respondenter att det viktigaste är att inte på något sätt moralisera över den unges porranvändning. Detta visade sig dock innefatta vissa svårigheter som härstammade från att de flesta av kuratorerna är kritiskt inställda till porr på grund av bland annat porrindustrin, förmedlandet av vissa normer och eventuell påverkan på unga människor. Att kunna möta den unga utan att moralisera över dennes porranvändning balanseras med en motvilja att uppmuntra denna. I denna ambivalenta balansgång mellan professionalitet och privata åsikter, i en kontext av en polariserad samhällsdebatt, kan den professionella behöva stöd i sin yrkesroll.

  • 34.
    Berglund, Frida
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Karlsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Socialtjänstens biståndsbeslut om boendestöd: En undersökning av hur beslut om boendestöd utformas och förslag till kvalitetsutveckling 2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med denna uppsats är att bidra till kvalitetsutveckling gällande behovsbedömning och beslutsformulering vid handläggning enligt socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att granska handläggningsprocessen gällande boendestödsbeslut. Med utgångspunkt i denna granskning vill vi komma fram till förslag på förbättringsområden. Förslagen ska vara förenliga med krav från och behov hos lagstiftaren, den enskilde, socialtjänsten/kommunen och biståndshandläggaren. Beslut om boendestöd är idag tidsbegränsade, oftast till ett år, utan att den enskilde egentligen ansökt om det. För den enskilde stödmottagaren innebär detta bristande rättssäkerhet, otrygghet och brist på kontinuitet. Vi har i denna uppsats försökt kartlägga skälen till att besluten ser ut på detta sätt genom att tillämpa en hermeneutisk metod.

    Av vår genomgång framgår att det inte finns stöd för rutinmässig tidsbegränsning av beslut i lagstiftningen. I vissa fall, där det kan förutses att behovet förändras över tid, kan det dock vara motiverat. Målgruppen för boendestöd har ofta långvariga funktionsnedsättningar och stödbehov som kan antas kvarstå över längre tid än ett år. Enligt de kommunala riktlinjer som vi har granskat är boendestöd en insats som ska tidsbegränsas. De biståndshandläggare som vi har tillfrågat tidsbegränsar i 80 procent av fallen beslut om boendestöd till en giltighetstid på upp till ett år. Det huvudsakliga skälet till detta är att biståndshandläggarna anser att det underlättar uppföljning av besluten.

    Resultatet av vår studie pekar på att ett antal åtgärder skulle kunna öka kvaliteten på behovsbedömning och beslut om boendestöd. Dessa innebär främst implikationer för kommun, socialtjänst och biståndshandläggare att arbeta vidare med i syfte att skapa en mer rättssäker och evidensbaserad biståndshandläggning.

  • 35.
    Bergman, Ann-Sofie
    Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Ett gott hem?: Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-19352007Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö.

    Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.

  • 36.
    Bergman, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    “In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century2016Inngår i: Journal of Family History, ISSN 0363-1990, E-ISSN 1552-5473, Vol. 41, nr 2, s. 176-191Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to the problems have varied; in Sweden, most of the children have been placed in foster care. Because of the act regulating state childcare passed in 1926, child welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. This article analyzes conceptions of foster parents’ suitability in relation to perceptions of foster children’s needs during the twentieth century. This study is based on document analysis of the child welfare practice. Via a long-term analysis, the study reveals continuity as well as changes over time. Major changes took place in the 1960s and 1970s with new requirements on foster parents due to changes in which children were placed in care and changing perceptions of childhood and parenthood in the society.

  • 37.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Lämpliga eller olämpliga hem?: Fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet2011Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is about foster family care in Sweden during the 20th century. In the beginning of the century many children lived in foster homes. Because of the law regulating state child care passed in 1926, children’s welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. It was required of foster parents and foster homes to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. What was then meant by the term suitability? This was not clearly expressed; in the assessment of suitability there was room for discretion. The overall aim of this study is to describe and analyse dominant conceptions of what has been characterized as suitable foster homes and foster parents, through the examination of the child welfare practice. The study also deals with power as an essential aspect of how suitability is determined, as well as with the supervision of foster homes. Via a long-term analysis of foster care it is possible to describe patterns and trends, continuity and change over time. The study focused mainly on the children’s welfare board in the municipality of Växjö, and was also put into a broader context of foster care inspections in the county of Kronoberg and the debate on foster care in Swedish journals. Key concepts for this analysis have been discourse, professionalization, power relations, the clinical gaze, class, gender, normality and control.

    The discourse around the suitability of foster homes and foster parents changed during the 20th century. The greatest change took place in the early 1970s, when foster care began to be described in terms of treatment. This shift can mainly be understood in the context of: changes in what problems led to placement; deinstitutionalization; professionalization; along with the influences of psychology and psychiatry on social work. Focus shifted over time from material needs and physical health to social and mental health. However, the discourse also includes elements of continuity. The focus on foster mothers in the inspectors’ examinations and assessments has been persistent and strong, despite great social changes. The norm that foster children should grow up in a nuclear family has prevailed, and it grew even stronger over time. Sometimes conflicts arose between various actors in the foster care practice, due to differing opinions on what was suitable or unsuitable. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes between the involved children, their parents, foster parents and inspectors. Problems in the foster homes which captured the attention of the board, could lead to increased control or to the children’s relocation. Throughout the previous century there has been criticism regarding insufficient control. The idea that supervision should not only serve as control, but also as support has also been advanced. The focus on the inspector’s supporting role was strengthened over time during the century. 

  • 38.
    Bergman, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    När föräldrarna inte räcker till: Anlitade och lämpliga fosterhem under 1900-talet2012Inngår i: Barn: Forskning om barn og barndom i Norden, ISSN ISSN 0800-1669, nr 4, s. 89-107Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to this problem have varied; in Sweden most of these children have been placed in foster care. Due to a law regulating state child-care passed in 1926, children’s welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable. This article focuses on who were contracted as foster parents during the 20th century. The study is based on textual analysis of child welfare practices. The study shows that the children’s welfare board increasingly had ambitions to place children in family constellations that were considered to be ”normal” and ”natural”, in order to contribute to normalization. Foster parents should preferably be married couples. They were expected to be neither too old nor too young. In the middle of the century foster parents from the middle-class were over-represented. In the 1970s there was a shift in who were contracted. For example, placements with relatives became less frequent. There were new demands on the foster parents’ suitability. Previous experience of children was desirable. Some foster parents began to be described as some kind of experts and their homes in terms of treatment.

  • 39.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en utvärdering av umgängesstöd för barn enligt Föräldrabalken vid en av socialtjänstens umgängesverksamheter i Stockholm, där stödet verkställs i en särskild lokal. Syftet med studien är att utvärdera umgängesstödet i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge. Normalisering betyder i detta sammanhang att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Ett andra syfte med studien är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Utvärderingen utgår från en programteoretisk modell. Den bygger på intervjuer med berörda barn, föräldrar och personal, dokumentanalyser samt observationer.

    Resultaten visar att det i allmänhet är yngre barn som får umgängesstöd. De flesta barn bor med sin mamma och har umgänge med sin pappa. Behovet av umgängesstöd kan uppstå för att ett yngre barn inte har träffat sin umgängesförälder under en längre tid och föräldrarna inte kan mötas. Behovet kan också uppstå för att ge barnet skydd och säkerhet om det tidigare har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern till exempel har missbruksproblem. Uppgifter i akterna ger indikation på att det har förekommit våld i nära relation i många ärenden.

    I rapporten presenteras identifierade framgångsfaktorer respektive hinder för att umgängesstödet ska bidra till trygghet för barnet och normalisering. En slutsats av studien är att socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem.

  • 40.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial "Hanna & Theo"2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När föräldrar är i familjerättslig konflikt om vårdnad, boende och umgänge påverkas även barnen. Tidigare forskning visar att barnen kan utveckla psykisk ohälsa, beteende- och skolproblem.

    Rädda Barnen har utvecklat samtalsmaterialet ”Hanna & Theo” som riktas till barn i åldrarna 6–13 år vars föräldrar har familjerättsliga konflikter. Syftet med materialet är att barnen ska få möjlighet att tillsammans med en professionell prata och reflektera kring olika situationer som kan uppstå när de har föräldrar som är i konflikter med varandra; att de ska få hjälp att förstå att de inte är ensamma i sin situation; samt att de ska få verktyg för att lättare kunna hantera sin situation.

    I den här rapporten utvärderas samtalsmaterialet ”Hanna & Theo”. Det har prövats i en pilotstudie i två kommuner i Sverige under år 2017. Tolv barn, deras föräldrar och nio samtalsledare medverkar i utvärderingen. Den bygger på deltagarnas erfarenheter av hur samtalsserien och materialet har fungerat för barnen. Föräldrarna har gjort skattningar av barnens mående och beteende före och efter samtalsserien. Barnen har gjort skattningar av sin tillfredsställelse med livet, före och efter samtalsserien.

    Resultaten visar att såväl barn som föräldrar och samtalsledare i hög grad har positiva erfarenheter av samtalsserien och materialet. Barnen beskriver att bok, övningar och samtalsledare har haft betydelse och varit till stöd. Mätningar av barnens mående och beteende visar att symtomen har minskat för åtta av elva barn vid den andra mätningen, enligt deras föräldrars skattningar. Minskningen gäller särskilt barnens emotionella symtom. Sex av elva barn skattar en förbättrad tillfredställelse med livet. Det finns en god överensstämmelse mellan föräldrars och barns skattningar vilket ger indikation på att de har en likartad bild av barnens mående. Det finns exempel på att barn som har deltagit i studien inte har känt igen sig i berättelsen. Det kan bero på att den familjerättsliga konflikten inte är barnets primära problem. Det bekräftar betydelsen av att vara noggrann vid bedömningen av vilka barn som ska få en specifik stödinsats. Samtalsmaterialet behöver en viss anpassning för att fungera så bra som möjligt för de allra yngsta barnen.  

  • 41.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet.
    When a parent dies: A systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers2017Inngår i: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, nr 39, s. 1-15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:The death of a parent is a highly stressful life event for bereaved children. Several studies have shownan increased risk of mental ill-health and psychosocial problems among affected children. The aims of this studywere to systematically review studies about effective support interventions for parentally bereaved children and toidentify gaps in the research.

    Methods:The review’s inclusion criteria were comparative studies with samples of parentally bereaved children.The focus of these studies were assessments of the effects on children of a bereavement support intervention. Theintervention was directed towards children 0–18years;butitcouldalsotargetthechildren’s remaining parent/caregiver.The study included an outcome measure that dealt with effects of the intervention on children. The following electronicdatabases were searched up to and including November 2015: PubMed, PsycINFO, Cinahl, PILOTS, ProQuest Sociology(Sociological Abstracts and Social Services Abstracts). The included studies were analysedandsummarizedbasedonthefollowing categories: type of intervention, reference and grade of evidence, study population, evaluation design, measure,outcome variable and findings as effect size within and between groups.

    Results:One thousand, seven hundred and-six abstracts were examined. Following the selection process, 17 studieswere included. The included studies consisted of 15 randomized controlled studies, while one study employed a quasi-experimental and one study a pre-post-test design. Thirteen studies provided strong evidence with regards to thequality of the studies due to the grade criteria; three studies provided fairly strong evidence and one study providedweaker evidence.The included studies were published between 1985 and 2015, with the majority published 2000 onwards. The studieswere published within several disciplines such as psychology, social work, medicine and psychiatry, which illustratesthat support for bereaved children is relevant for different professions. The interventions were based on various formsof support: group interventions for the children, family interventions, guidance for parents and camp activities forchildren. In fourteen studies, the interventions were directed at both children and their remaining parents. Thesestudies revealed that when parents are supported, they can demonstrate an enhanced capacity to support theirchildren. In three studies, the interventions were primarily directed at the bereaved children. The results showedpositive between group effects both for children and caregivers in several areas, namely large effects for children’straumatic grief and parent’s feelings of being supported; medium effects for parental warmth, positive parenting,parent’s mental health, grief discussions in the family, and children’s health. There were small effects on several outcomes, for example children’s post-traumatic stress disorder (PTSD) symptoms, anxiety, depression, self-esteem andbehaviour problems. There were studies that did not show effects on some measures, namely depression, presentgrief, and for the subgroup boys on anxiety, depression, internalizing and externalizing.

    Conclusions:The results indicate that relatively brief interventions can prevent children from developing more severeproblems after the loss of a parent, such as traumatic grief and mental health problems. Studies have shown positiveeffects for both children’s and remaining caregiver’s health. Further research is required including how best to supportyounger bereaved children. There is also a need for more empirically rigorous effect studies in this area.

  • 42.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Bons, Tomas
    FoU Södertörn.
    Konflikt och försoning - ett arbetssätt vid familjerättsliga konflikter: En studie av process och effekt2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien är en utvärdering av arbetsmetoden Konflikt och försoning där socialtjänstens familjerättsenhet och tingsrätten i samverkan arbetar för att hjälpa föräldrar att lösa konflikter om gemensamma barns vårdnad, boende och umgänge. Studien bygger på dokumentanalyser av avslutade mål, observationer av muntliga förhandlingar i rätten, samt intervjuer med föräldrar, familjerättssekreterare och rådmän. 

  • 43.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola.
    Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden2018Inngår i: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 32, nr 3, s. 374-393Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.

  • 44.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Barn som är anhöriga när en förälder avlider: en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt handlar om stöd till barn när en förälder avlider. En utgångspunkt är tilläggen i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2009:979) § 2g och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kap. 6 § 5 om att samhällets hälso- och sjukvård ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning; har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada; är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel; eller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

    Syftet med kunskapsöversikten är att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider. Ett syfte är vidare att identifiera fortsatt kunskapsbehov. Följande frågeställningar är i fokus för översikten:

    • Hur ser kunskapsläget ut om effekter av interventioner för att ge stöd till barn vars förälder avlider?
    • Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen?
    • Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?

    I arbetet med kunskapsöversikten har drygt 1700 referenser granskats för att finna relevanta effektstudier. Vid urvalet har Socialstyrelsens metodbeskrivning för genomförande av systematiska översikter varit vägledande, vilken vilar på The Cochrane Handbook for Systematic Review of Interventions (http://handbook.cochrane.org/). Studiedesignen kan vara randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller kvasiexperimentell studie. Då effektutvärderingar av denna typ är relativt få inom området har även studier med design som bygger på pre-test och post-test inkluderats.

    Urvalskriterier i processen har varit att interventionen riktas till barn i åldern 0-18 år. Interventionen kan förutom att riktas till barnen också riktas till de kvarlevande föräldrarna. För att inkluderas i översikten ska något utfallsmått handla om interventionens effekt för barnen. Efter selektion har slutligen 16 vetenskapliga referenser inkluderats. Dessa har publicerats under perioden 1985-2014, de flesta under 2000-talet. Inkluderade studier har publicerats inom flera ämnen såsom psykologi, socialt arbete, medicin, psykiatri, vilket illustrerar att frågan om stöd till barn vars förälder avlider är relevant för flera yrkesgrupper.

    De utvärderade interventionerna beskrivs relativt ingående i kunskapsöversikten, för att ge inspiration till utvecklingsarbete. De beskrivna interventionerna bygger på olika stödformer: gruppinterventioner, familjeinterventioner, föräldrastöd, lägerverksamhet. I tre av 16 studier har interventionen i första hand riktats till barnen, men det vanligaste är att den har riktats till både barnen och deras kvarlevande föräldrar. Avsikten med att inkludera föräldrar har varit att ge stöd till föräldrarna för att de i sin tur ska få bättre förmåga att stödja sina barn.

    De flesta inkluderade studier har randomiserad kontrollerad studiedesign. En studie bygger på kvasiexperimentell design och en på pre-post-design, där mätning av symtom har gjorts före och efter intervention, för att mäta effekter. En intervention utmärker sig i översikten, The Family Bereavement Program, då den ingår med tio artiklar. Programmet har utvärderats utifrån olika sätt att mäta utfall och med en uppföljningstid på upp till sex år. I de inkluderade studierna används en mängd olika utfallsmått för att mäta interventionernas effekter, flest relaterar till barnens hälsa, framför allt den psykiska hälsan, och till den kvarlevande förälderns föräldraförmåga.

    Översikten visar att interventioner har gett signifikanta effekter för barn och föräldrar inom flera områden. Studierna visar sammantaget att förhållandevis begränsade insatser kan förebygga att barn utvecklar svårare problem. Utifrån aktuellt kunskapsläge ger översikten stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och barnets kvarlevande förälder/omsorgsgivare.

  • 45.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av Kunskapsöversikt 2014:12015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt har fokus på anknytningsbaserade interventioner till spädbarn och yngre barn (0–5 år) och deras närmaste omvårdnadspersoner. Anknytning handlar om barns behov av trygghet och närhet till minst en anknytningsperson för att kunna utvecklas och använda sina egna resurser. En trygg anknytning i relationen mellan barn och omvårdnadsperson är relaterat till positivt långsiktigt utfall för barnen.

    I ett internationellt perspektiv har ett flertal behandlingsmetoder utvecklats under de senaste decennierna för att främja samspel och barns anknytning. Det är effekter av sådana interventioner som är i fokus för denna översikt.

    Syftet är att systematiskt kartlägga, granska och sammanställa kunskap om effektstudier av metoder för samspelsbehandling samt att göra en analys av kunskapsläget i ett effektsammanhang. Följande frågeställningar är i fokus: Vilka metoder för samspelsbehandling har utvärderats med fokus på behandlingens effekter för barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet? Hur ser kunskapsläget ut vad gäller effekter av utvärderade metoder? Vilka slutsatser kan dras om behov av fortsatt forskning?

    Översikten är avgränsad till interventioner som ges av professionella och där populationen tillhör någon riskgrupp i ett anknytningsperspektiv. Mer än två tusen referenser har granskats. Slutligen har 31 referenser inkluderats vilka behandlar 16 olika metoder. Samtliga studier har randomiserad kontrollerad design. De har genomförts i USA, Nederländerna,Kanada, Storbritannien, Portugal och Sverige.

    Metoderna syftar till att förbättra omvårdnadspersonernas förmåga att uppfatta sina barns signaler och ge dem ett lyhört gensvar. Medan några metoder är inriktade på att förändra omvårdnadspersonernas beteende är andra inriktade på att förändra deras egna anknytningsrepresentationer. I det senare fallet är avsikten att omvårdnadspersonerna ska bli medvetna om hur deras egna tidigare relationserfarenheter kan påverka deras relation till sitt barn. Behandlingen syftar till att ge omvårdnadspersonerna en korrektiv emotionell erfarenhet som i sin tur ska öka deras lyhördhet och intoning i relation till sina barn. Det finns också metoder som är inriktade på att ge socialt stöd till omvårdnadspersonerna.

    De flesta metoder ges i familjernas hemmiljö. Det finns en stor variation i omfattning, alltifrån tre sessioner upp till behandling under flera års tid. I några interventioner arbetar behandlarna med videoinspelningar där omvårdnadspersonerna får feedback på samspelet med sina barn. Behandlingen har i de allra flesta fall getts till dyaden mor-barn.Det är få fäder som deltar i interventionerna. Det finns exempel på metoder som riktas till fosterbarn och deras omvårdnadspersoner.

    Flera studier har visat signifikanta effekter för barns anknytning och/eller omvårdnadspersoners lyhördhet/känslomässiga tillgänglighet. Det finns studier som har visat effekt i form av minskad andel barn med desorganiserad anknytning, vilket är det anknytningsmönster som är tydligast förknippat med problem för barn senare under utvecklingen. Det finns även studier som förutom effekter för anknytning och samspel har visat effekter för barnens hälsa och utveckling samt omvårdnadspersonernas hälsa, upplevelse av stöd och förbättrade relationer till personer i deras närmaste omgivning. Det är betydelsefulla resultat i sammanhanget för att främja barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet.

  • 47.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet.
    Stöd till barn när en förälder avlider2015Inngår i: Att se barn som anhöriga: Om relationer, interventioner och omsorgsansvar / [ed] Ulrika Järkestig Berggren, Lennart Magnusson & Elizabeth Hanson, Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscenter anhöriga , 2015, 6, s. 199-225Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att förlora en förälder i dödsfall är mycket påfrestande för barn under uppväxten. När en förälder avlider innebär det en kris och omvälvande förändring. Förlusten får stora konsekvenser, då det rör sig om att förlora en person som står för kärlek, trygghet och daglig omsorg. Förutsägbarhet och stabilitet i tillvaron påverkas negativt.  Förlusten av en eller båda föräldrarna har samband med en större utsatthet och sårbarhet för barn. I kapitlet behandlas konsekvenser för barnen vid en förälders dödsfall, riskfaktorer och skyddande faktorer för barnen, aktuellt forskningsläge om effekter av stödinterventioner riktade till barnen, samt forskning om barns upplevelser av sina behov och av vad som har varit till stöd för dem efter förlusten.

    De utvärderade interventionerna bygger på olika former av stöd till barn och föräldrar, såsom stödgrupper och lägerverksamhet för barn, familjestöd samt föräldrastöd. Forskningsgenomgången om effekter av stöd ger indikation på att stödinterventioner kan förebygga att barn utvecklar allvarligare problem efter förlusten av en förälder. Utifrån aktuellt kunskapsläge finns det stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och till barnets kvarvarande förälder/omsorgsgivare. Stöd till kvarvarande föräldrar kan förbättra deras egen hälsa och främja deras föräldraförmåga, så att de kan ge bättre stöd till sina barn. Samtidigt behöver stöd riktas direkt till barnen. Därutöver har gemensamt stöd till barn och föräldrar med fokus på familjeinteraktion och familjekommunikation visats ge positiv effekt.

    Kvalitativa studier visar att barnen har uppskattat att delta i stödinterventioner då det har hjälpt dem att se att de inte är ensamma i sin situation. Vidare beskriver barn att det har varit till hjälp för dem att få ge uttryck för känslor, sorg, förlust, att känna sig förstådd, att få kunskap och förståelse, samt att även få göra roliga saker/aktiviteter trots sorgen.

  • 48.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Johansson, Mairon
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Hemma-hos-insats för barnfamiljer: Förekomst, variation, innebörd2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete är en avrapportering av forskningsprojektet "Hemma-hos-insats för barnfamiljer: förekomst, variation, innebörd", som har genomförts under år 2014–2015. Projektet har möjliggjorts genom forskningsbidrag från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Studiens syfte är att belysa och analysera hemma-hos som insats inom den sociala barnavården avseende förekomst, variation och innebörd.

    Hemma-hos tillkom som en insats inom den sociala barnavården på 1970-talet, då den beskrevs som en ny vårdform av intresse. Hemma-hosaren skulle vistas i familjen och delta i vardagslivet i hemmet. Insatsen uppfattades som ett alternativ till institutionsvistelse för barnen. Fram till 1990-talets början bedrevs viss forskning om hemmahosarbete, därefter är studier som berör arbetet och insatsen ytterst knapphändiga. Vad har det blivit av insatsen under senare årtionden? Med denna studie fyller vi en kunskapslucka.

    Studien utgörs av två delar. Den första delen är en kartläggning av hemma-hos-liknande verksamheter i nio kommuner i Skåne län. Urvalet motiveras av att det under åren 1975–1976 genomfördes en studie (Månsson et al. 1977) om insatsen hemma-hos i de nio kommunerna. Genom att välja samma kommuner har vi kunnat göra vissa jämförelser över tid. Vi har således undersökt vad som har hänt med insatsen nära 40 år senare. Vår kartläggning har genomförts genom telefonintervjuer med tjänstemän inom socialtjänsten i de nio kommunerna. Den andra delen av studien handlar om insatsen i dess praktik ur berördas, inte minst barns och föräldrars perspektiv. Fyra barn, fyra föräldrar, två socialsekreterare och fyra anställda som arbetar med insatsen har kommit till tals (totalt 14 intervjuer). I studien inkluderas barns perspektiv vilket helt har saknats i tidigare forskning.

    Resultaten visar att benämningar som hemma-hos-verksamhet och hemma-hosare har mönstrats ut, men att stödinsatser till barnfamiljer i det egna hemmet alltjämt sker. För att söka fånga en svårfångad praktik har vi i studien frågat efter personligt stöd till barnfamiljer som kan ges i deras hemmiljö. Den vanligaste benämningen på sådana insatser till barnfamiljer idag är familjebehandling. I relation till tidigare antal anställda hemma-hosare, på 1970-talet, har det skett en ökning av anställda familje-behandlare i de undersökta kommunerna. Samtidigt har arbetsuppgifterna breddats till att inkludera exempelvis föräldrautbildningar, grupp-verksamheter för barn och icke behovsprövat samtalsstöd. Resultaten visar att det skett en förändring där allt fler som arbetar med stöd till barnfamiljer i deras hemmiljö idag har högskoleutbildning, främst socionomexamen.

    Ett intressant resultat är att det förefaller ha skett en rumslig förändring, i den meningen att insatser av typen personligt stöd till barnfamiljer idag ofta ges i socialtjänstens lokaler snarare än i hemmen. Arbetets form har också delvis förändrats. Under 1970-talet kombinerade vissa hemma-hosare sitt arbete med "vanligt hemvårdsarbete", medan dagens familjebehandlare kombinerar sina arbetsuppgifter med att exempelvis bedriva gruppverksamheter för barn och genomföra föräldrautbildningar.

    Liksom tidigare studier (Månsson et al. 1977, Kjellquist et al. 1977) beskriver de intervjuade att insatsen utgörs av olika delar av terapeutisk, pedagogisk och praktisk karaktär. Men studien ger indikation på att de terapeutiska inslagen, i form av samtal, dominerar idag medan praktiska inslag som exempelvis att laga mat och följa eller hämta barn från skolan har minskat. Såväl personer som arbetar med insatsen som föräldrar menar att de praktiska inslagen är betydelsefulla. Föräldrarna beskriver att det är positivt att få stöd i hemmet då de upplever det tryggare och enklare än att träffas i socialtjänstens lokaler. Betydelsen av tillit och trygghet i relation till dem som arbetar med insatsen återkommer i intervjuer med föräldrar. Även intervjuade barn tar upp liknande aspekter i betydelsen av att ha en "snäll" familjebehandlare, vilken de upplever trygghet med.

    Liksom i studier från 1970-talet (Månsson et al. 1977, Dahl 1980) finner vi att insatser i barnfamiljers hem även kan utgöras av kontroll och observation. De anställdas uppgift kan i dessa sammanhang vara att observera om föräldrarna visar omsorgsbrist om sina barn. Sådana observationer är avsedda att utgöra underlag till socialsekreterares barnavårdsutredningar om eventuellt omhändertagande av barnen.

  • 49.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Johansson, Mairon
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Utvärdering av projektet "Hela arbetslivet": Om kompetens, hälsa och ledarskap2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
    Rejmer, Annika
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det är klart att barnen blir lidande: Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist2017Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, ISSN 0037-833X, Vol. 94, nr 4, s. 437-446Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att belysa svenska barns mående vid högintensiva vårdnadstvister och att relatera resultaten till internationell forskning. Den baseras på ett empiriskt underlag bestående av tingsrättsakter och föräldraintervjuer, som företrädesvis har utforskats genom  kvalitativa innehållsanalyser. Underlagen ger samstämmiga resultat och indikerar att barn främst utvecklar internaliserande men även externaliserande och somatiska symtom vid svåra föräldrakonflikter. Det finns också barn som reagerar  genom försenad utveckling eller regression. Därutöver framgår att andelen barn med funktionsnedsättningar är överrepresenterad i undersökningspopulationen. Resultaten ligger i linje med internationell forskning. Resultaten indikerar att det föreligger ett samband mellan barns mående och konfliktens varaktighet, föräldrarnas hälsa och föräldraförmåga. Yngre barn som lever med föräldrars vårdnadstvist behöver uppmärksammas ur ett hälsoperspektiv genom att exempelvis erbjudas preventiva interventioner.

1234567 1 - 50 of 492
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf