uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2065
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaro, Axel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Konsumtion i den digitala sfären: En utredning av rättsläget efter UsedSoft och Allposters2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Achieng, Spance Joy
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    SOFTWARE PATENTS: A study on the patentability of software inventions2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The primary objective of the thesis will be to focus on patent protection of software under the European Patent Convention, by analyzing the different approaches that the European Patent Office has taken into consideration since the mid-1980s. These approaches are derived from the different decisions that emanate from the Technical Boards of Appeal of the European Patent Office. The thesis will examine the most relevant decisions illustrating the juridical tendencies and basis that have been utilized to decide over the patentability of computer programs. The analysis will conclude with the latest approach taken by the Technical Board of the European Patent Office. The study will examine the patentability requirements of inventions in general established within the European Patent Convention. Sources that will be utilized to carry out this research will include case law, legislation, specialized legal commentary; journals and books. The present study sustains that computer programs may be patented as long as they comply with all the general requirements of an invention prescribed under the European Patent Convention together with the condition established by case law called the technical character requirement. Nevertheless, due to the fact that the Technical Boards of Appeal are not bound by previous case law, the current position could keep evolving as it relies on the stance of  the European Patent Office on patentability of computer programs which is seems to be influenced by the changes in the technological world 

  • 3.
    Adbo, Rebecca
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sexuellt vilseledande, gränsen för våldtäkt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    af Klercker, Oscar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    I gränslandet mellan brottsbalken kapitel 4 och 5.: Om olaga integritetsintrång och förtal i dess tillämpning på spridandet av hämndporr.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan internets och sociala mediers framväxt under de senaste dryga tjugo åren har regleringen om skyddet för den personliga integriteten ställts inför viktiga nya utmaningar. Särskilt gäller detta vid spridning av integritetskränkande uppgifter, något som till stor del underlättas av dagens teknologi. Begreppet personlig integritet har i lagstiftningssammanhang definierats som ”den sfär som omger alla människor och inom vilken han eller hon bör kunna vara fredad och där intrång bör kunna avvisas”, och särskilt integritetskränkande har generellt sett ingrepp som rör en persons sexuella förhållanden ansetts. Spridandet av bilder och filmer av sexuell natur där den porträtterades samtycke till spridandet saknas brukar benämnas hämndporr.

    Den svenska regleringen av spridandet av hämndporr har sedan avgörandet NJA 1992 s. 594 framför allt bedömts falla in under förtalsbestämmelsen i 5 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Enligt bestämmelsen ska den uppgift som lämnats ha varit ägnad att utsätta den enskilde för andras missaktning. Att förtal regleras i brottsbalkens femte kapitel innebär att det utgör ett ärekränkningsbrott och att det intresse som bestämmelsen härmed har att skydda är en persons ära och heder. Det vill säga anseendet i förhållande till andra människor. I avgörandet hade en inspelad samlagsfilm spridits till ett antal personer och handlandet ansågs utsätta den porträtterade för dessas missaktning då uppfattningen kunde ges att denne inte haft något emot att filmen visades för andra. Denna praxisutveckling har å ena sidan ansetts behövlig för att undvika otillfredsställande resultat i rättstillämpningen där tydliga hål blottas i integritetsinskyddet men har också starkt kritiserats för att ha tillämpat förtalsbestämmelsen på ett oriktig och konstlat sätt. Trots otillfredsställda röster om ett bristfälligt integritetsskydd kan avgörandet ändå påstås ha bidragit till ett släckande av bränder på hämndporrens tidigare oreglerade område.

    Den 1 januari 2018 infördes den nya bestämmelsen olaga integritetsintrång i 4 kap. 6c § BrB. Bestämmelsens övergripande syfte är att skapa en tydlig och enhetlig kriminalisering av större spridningar av integritetskänsliga uppgifter och därigenom stärka skyddet för den personliga integriteten i detta avseende. I punktform radar den nya bestämmelsen upp vilka typer av uppgifter som den enskilde bör skyddas från att få spridda. I den inledande av dessa upptas uppgifter om annans sexualliv och i den femte uppgifter som rör någons nakna kropp och lagstiftaren tycks med dessa punkter haft en tydlig avsikt att komma åt de allvarliga integritetsintrång som spridande av hämndporr kan innebära. Brottsbalkens fjärde kapitel, där detta straffbud fått husera, bygger på ett skyddsintresse som riktar sig mer direkt mot olika typer av ingrepp i den personliga integriteten; frihet och frid.

    Bestämmelsen om förtal och olaga integritetsintrång är därmed båda ute efter handlingar där någon typ av nedsättande eller kränkande uppgifter om en annan person olovligen delats vidare till en eller flera utomstående parter. Bestämmelserna, som i stor utsträckning utformats på likande sätt, har tillämpningsområden som i hög grad överlappar varandra och bör enligt förarbetena som utgångspunkt kunna dömas i konkurrens. Bestämmelserna har dock fått ta plats i olika kapitel i brottsbalken. Kapitel som, trots att de kan sägas vara närbesläktade, har skilda skyddsintressen. I någon mån kan en bestämmelses skyddsintresse anses utgöra dess existensberättigande och dess tolkning och tillämpning bör därför i någon mån alltid kunna härledas till detta.

    Det är med denna utveckling i ryggen som denna framställning ger sig ut för att granska vår svenska reglering kring spridandet av hämndporr och dess balansgång mellan brottsbalkens fjärde och femte kapitel.

  • 5.
    af Sandeberg, Edward
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Outsourcingavtal: Avtalsinnehåll utifrån praktiska och kommersiella överväganden2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehållet i den förhållandevis okända kontraktstypen outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag är en vanligt förekommande transaktion gör det både möjligt och angeläget att fånga de gemensamma dragen i outsourcingavtal. Undersökningar visar också att långt ifrån alla som begagnar sig av outsourcing är nöjda med det avtal som reglerar deras affär. Den rättsvetenskapliga ansatsen är därför att belysa denna avtalstyp på samma sätt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men också mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen.

  • 6.
    Agell, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Låt detta stanna mellan oss: Hemligt brev till Peter Lødrup om äktenskapslagstiftningen i Norge och Sverige2002Ingår i: Bonus Pater Familias: Festskrift til Peter Lødrup, Gyldendal Akademisk, Oslo , 2002, s. 1-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Agell, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen. Med en exkurs om rättsvetenskapen i Sverige2002Ingår i: Svensk Juristtidning, Vol. 87(2002), s. 243-260Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Agell, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Brattström, Margareta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Äktenskap Samboende Partnerskap2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Ahlqvist, Sara
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Undantag från mervärdesskatt för förvaltning av särskilda investeringsfonder: Den svenska regleringens tolkning och tillämpning i en EU-rättslig kontext2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks tolkningen och tillämpningen av undantaget från mervärdesskatt för förvaltning av särskilda investeringsfonder ur en EU-rättslig synvinkel. I svensk lagstiftning finns undantaget stadgat i 3 kap. 9 § ML. Motsvarande artikel i mervärdesskattedirektivet är art. 135.1 g). I uppsatsen undersöks hur det svenska lagrummet förhåller sig till EU-rätten. Dessutom undersöks huruvida en direktivkonform tolkning av den nationella bestämmelsen bör göras, samt om art. 135.1 g) skulle kunna åberopas med direkt effekt i en svensk domstol.

  • 10.
    Akay, Zozan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barnets bästa i vårdnadstvister: En studie av tingsrättens rättstillämpning av barnets bästa vid beslut om ensam vårdnad, med särskild fokus på samarbetssvårigheter.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Akhan, Kadir
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bevisvärdering ur ett rättsäkerhetsperspektiv: Om vilken metod som bör föredras i skatteprocessen med hänsyn till den allmänna domstolsprocessen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Akkurt, Rezan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Unga vuxnas möjlighet till familjeåterförening enligt artikel 8 Europakonventionen: En analys av MIG 2015:212016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Aksal, Fatma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Likabehandling kontra positiv särbehandling av studenter: En undersökning av rättsläget2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet för uppsatsen är likabehandling kontra positiv särbehandling och syftet är att undersöka rättsläget avseende utrymmet för positiv särbehandling i svensk rätt i ljuset av EU-rätten.

     

    Det finns ingen allmängiltig likabehandlingsprincip i Sverige som alla aktörer har att rätta sig efter. Dock är offentliga organ ålagda att i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet enligt 1 kap 9 § regeringsformen, d.v.s. behandla alla objektivt. Likabehandlingskravet finns endast som en del av saklighetskravet. För privata aktörer, såsom arbetsgivare inom den privata sektorn, finns förbud att diskriminera personer på vissa i diskrimineringslagen uppräknade grunder. Av förarbeten till lagen framgår att rätten att inte diskrimineras är en grundläggande mänsklig rättighet. Syftet med skyddet i lagen är att ge ett ökat rättskydd, bidra till att kränkta människor får upprättelse och leda till ökad jämlikhet och stärkt jämställdhet mellan män och kvinnor.

     

    Undantag från likabehandlings- och icke-diskrimineringsprincipen kan göras för vissa samhällintressen, såsom att skapa jämställdhet. Därför är det enligt svensk rätt tillåtet att positivt särbehandla en person på grund av kön om syftet är ökad jämställdhet. Undantaget har funnits sedan slutet av 1980-talet och stämmer väl överens med EU-rätten, som också tillåter positiv särbehandling. Undantaget i diskrimineringslagen ska dock tillämpas restriktivt och gäller endast om två konkurrerande av olika kön har likvärdiga eller i det närmaste likvärdiga meriter. Vidare måste en bedömning göras av personernas meriter och personliga förhållanden och åtgärden måste vara proportionerlig i förhållande till ändamålet.

     

    Frågan om samma undantag kan tillämpas för diskrimineringsgrunden etnicitet på statliga högskolor har prövades i svensk rätt 2006 och Högsta domstolen kom i det fallet fram till att den positiva särbehandling som tillämpades på juristutbildningen vid Uppsala universitet var otillåten, då de sökande, vilka var födda utomlands eller hade två föräldrar födda utomlands, som antagits i den särskilda kvoten haft sämre meriter än två sökande med svensk etnicitet. Högsta domstolen kallar detta för stark eller kvalificerad positiv särbehandling. I den då gällande lagen om likabehandling av studenter fanns ett undantag som inte tog sikte på någon särskild diskrimineringsgrund. Mot bakgund av detta och praxis från EU-domstolen kan svag positiv särbehandling ha varit tillåten i högskolesektorn vid tillfället som fallet prövades. Motsvarande undantag finns dock inte i den diskrimineringslag som trädde i kraft 2008 och som ersatte bl. a. likabehandlingslagen, vilket torde innebära att Högsta domstolens praxis i den frågan inte gäller längre. Det fanns dock förslag om att införa möjlighet till positiv särbehandling i arbetslivet från den kommitté som utredde frågan 2006, men kommittén föreslog inte samma möjlighet för utbidlningsområdet, då den menade att andra aktiva åtgärder är mer lämpade att använda för att bredda rekryteringen till högskolan, något högskolorna har en skyldighet till enligt högskolelagen. Det finns utrymme att införa regler om positiv särbehandling i EU-rätten, men reglerna är formulerade så att de medger medlemstaterna en möjlighet att göra det och inte en skyldighet.

  • 14.
    al Zoghbi, Hasan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Att värna om asylrättens integritet och legitimitet: En studie av upphörande och återkallelse avskyddsstatusförklaringar och uppehållstillstånd samtbestämmelsen om brott mot utlänningslagen vid lämnandetav oriktiga uppgifter under asylprocessen2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Albano, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förbud mot terrorismresor: Hur Sverige bör implementera artikel 6.a i FN:s säkerhetsråds resolution 21782015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Aleman Arnö, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid användning av hemliga tvångsmedel kommer alltid fram information som rör annat det brott som är föremål för förundersökning. Sådan information kallas överskottsinformation. Fram till 2005 fick överskottsinformation användas fritt i Sverige. Det var tillåtet såväl att tillföra informationen till en befintlig förundersökning som att lägga den till grund för ett beslut att inleda en ny sådan. Att detta tilläts motiverades med samhällets intresse av att lagföra brottslingar och uppnå materiellt korrekta domar. Liknande intressen ligger bakom principen om fri bevisföring. 2005 infördes begränsningar i möjligheterna att inleda förundersökning med överskottsinformation som grund. Mellan 2005 och 2015 infördes flera nya hemliga tvångsmedel och nya begränsningar för hur överskottsinformation från dessa får användas. Begränsningarna har i huvudsak motiverats med integritetsargument, intresset av att förebygga maktmissbruk och det faktum att polis och åklagare inte har något behov av att använda överskottsinformation som bevis. De nya reglerna är dock förenade med problem ur förutsebarhets-, objektivitets- och gränsdragningshänseende. Vidare innebär de ett betydande avsteg från de skäl som ligger bakom principen om fri bevisföring. Vid en närmare analys förefaller dessutom de argument som anförts till stöd för att begränsa möjligheterna att använda överskottsinformation för brottsutredningsändamål inte så övertygande som de kan verka vid en första anblick. Det föreligger sammanfattningsvis en svårmotiverad diskrepans mellan överskottsinformationsreglerna och den svenska processrättens grundläggande principer. Detta, i kombination med de problem som reglerna är förenade med, leder till slutsatsen att rättsläget de lege lata är otillfredsställande och att överskottsinformations- reglerna bör ändras. Två alternativ som båda löser de flesta av regleringens problem är att antingen instifta en kompletterande bevisförbudsregel för de fall där överskottsinformation inte får användas inom brottsutredningen, eller att undanröja de begränsningar som finns i möjligheterna att utreda brott med hjälp av överskottsinformation. Samma principer, idéal och samhällsvärderingar som ligger bakom principen om fri bevisföring gör att det senare av detta alternativ är att föredra. En sådan tillbakagång till vad som gällde upp till 2005 hade varit både genomförbar och förenlig med Sveriges internationella åtaganden i form av EKMR. 

  • 17.
    Alendal, Oscar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Aggressionsbegreppet: En komparativ studie av Förenta nationernas stadgas och Romstadgan för den Internationella brottsmålsdomstolens aggressionsbegrepp2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (nedan Romstadgan) finns nu, för första gången, en juridiskt bindande definition av begreppet aggression, vilken baseras på Förenta Nationernas stadga (nedan FN-stadgan) artikel 2(4). Romstadgan utgör grunden för att Internationella brottmålsdomstolen (nedan ICC), i efterhand, ska kunna utkräva ansvar av en fysisk person för aggressionsbrott. Förenta Nationerna (nedan FN) har till uppgift att bevara freden, genom att agera mot staters aggressionshandlingar, framför allt i preventivt syfte och efter beslut av säkerhetsrådet. Det är intressant att jämföra FN-stadgan och Romstadgans aggressionsbegrepp för att på så sätt förstå hur begreppet aggression behandlas i internationell rätt, både i relationer mellan stater och då fysiska personer ska hållas rättsligt ansvariga för aggressionsbrott. Det är också värdefullt att förstå hur de två definitionerna kan påverka varandra och vad det kan föra med sig för fördelar och nackdelar.

                          I denna uppsats behandlas FN-stadgans och Romstadgans aggressionsbegrepp i en komparativ studie, en viktig slutsats är att det finns skillnader mellan  de båda stadgorna.

                          I uppsatsen ges inledningsvis en historisk inblick i aggressionsbegreppets utveckling, som underlag för den efterföljande behandlingen, där FN-stadgans och Romstadgans begrepp aggressionshandling utreds.

                          Därefter behandlas begreppet aggressionshandling enligt FN-stadgan. Utredningen följer Wienkonventionen om traktaträttens allmänna tolkningsregel. Först görs en tolkning av begreppet aggressionshandlings ordalydelse, i enlighet med FN-stadgans systematik. Sedan redogörs för hur begreppet tolkats av relevanta FN-organ och i staters praxis. Generalförsamlingens aggressionsdefinition, i resolution 3314, gås igenom och kritiseras till viss del, då den inte ger en tydlig avgränsning av vad aggressionsbegreppet innefattar. Generalförsamlingens resolution 3314 är dock central och används därmed, som grund för vidare behandling i uppsatsen där resolutionen också jämförs kritiskt med andra FN-organs praxis och med FN-stadgans lydelse. Uppsatsen visar att begreppet aggressionshandling har givits en vag formulering i FN-stadgan och att vad som anses innefattat i begreppet också skiljer sig något mellan de olika FN-organen. Hos FN-organen finns dock den gemensamma kärnan att, som aggressionshandling anses den första våldsanvändningen i en stats internationella relationer genomförd med ett specifikt aggressivt uppsåt. 

                          Uppsatsen utreder sedan kritiskt Romstadgans aggressionsbegrepp och dess olika delar varvid viktiga skillnader mot FN-stadgan behandlas. Ett specifikt aggressivt uppsåt saknas i Romstadgan och kan inte heller läsas in i denna, då det skulle gå emot Romstadgans ordalydelse och systematik. Romstadgan ser därmed inte heller ett specifikt aggressivt uppsåt, som en försvårande omständighet, utan Romstadgan ser enbart till det använda våldets allvar och omfattning. Vidare så innehåller Romstadgan en tröskel, i syfte att utesluta en legal gråzon från ICCs jurisdiktion, vilken saknar motsvarighet i FN-stadgan. Romstadgan utesluter därmed genom sin lydelse våldshandlingar, som inom delar av den folkrättsliga doktrinen, anses befinna sig inom en gråzon av jus ad bellum.

                          I slutsatserna sammanställs sedan de huvudsakliga skillnaderna mellan aggressionsbegreppen enligt FN-stadgan, FN-organen och Romstadgan och en utredning görs av de fördelar respektive nackdelar och risker, som dessa skillnader medför samt hur skillnaderna påverkar varandra. Författaren finner att det föreligger betydande skillnader då specifikt aggressivt uppsåt saknas i Romstadgan samt då Romstadgans tröskelvärde syftar till att utesluta den legala gråzonen inom jus ad bellum. Vidare anser författaren att dessa skillnader riskerar att urholka FN-stadgans våldsförbud och således i framtiden riskera att gynna starka våldsbenägna stater på svaga staters bekostnad. 

  • 18.
    Altback, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fastställelsetalan om skiljenämnds behörighet: En analys av processuella problemsituationer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Andersson, Caroline
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Mervärdesskatt vid framställning av tryckta produkter: Graphic Procédé-domen och Skatteverkets ställningstagande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Andersson, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Medverkan till brott och straffvärdebedömningar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 21.
    Andersson, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Medverkan till utredning av egen brottslighet och strafflindring2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anhörigersättningens gränser2006Ingår i: PointLex, Vol. maj, s. 33-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anhörigersättningens schabloner – återigen2007Ingår i: PointLex, Vol. december, s. 11-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Askeland, Tapsfordeling og regress ved erstatningsoppgjør2007Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap (TfR), Vol. 4, s. 621-625Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 25.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Åslund, Allemansrätten och marknyttjande. Studier av ett rättsinstitut 2009Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 1, s. 123-130Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Kjelland, Særlig sårbarhet i personskadeerstatningsretten – en analyse av generelle og spesielle årsaksregler.2009Ingår i: Tidskrift for rettsvitenskap , ISSN 0040-7143, nr 1, s. 144-149Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 27.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvar för produktskador i näringsidkarförhållanden2001Ingår i: PointLex, Vol. maj, s. 5-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsbedömning av underlåtenhet: konkretisering av skyddsåtgärder mot risker kontra den skadelidandes egna risker och självskadeåtgärder2007Ingår i: PointLex, Vol. december, s. 28-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsproblem i skadeståndsrätten2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde.

    ”Ansvarsproblem” är den första boken i trilogin. Den belyser varierade rättsliga berättelser som kan legitimera att ett visst subjekt ska ansvara – eller inte ansvara – för viss handling (respektive underlåtenhet) eller verksamhet. Därmed penetreras frågor om vad som överhuvudtaget utlöser culpaansvar, strikt ansvar och diverse möjliga mellanformer (inklusive skärpningar) av ansvar. Även frågorna kring handling kontra underlåtenhet analyseras. Gränsområdet till den kontraktuella sfären behandlas, med praktisk inriktning på hur argumentationen påverkas av olika rättsliga miljöers traditioner – professionsansvaret, tredjemansverkningar, förtroendefrågor etc aktualiseras därmed. Vidare presenteras en analysmodell för de argumentativa förfaringssätten vid strikt ansvar. Statens och kommunernas ansvar ges en bred framställning, vilken tar upp både de typiska och atypiska myndighetssituationerna – inklusive en större analys av det framväxande ansvaret för felaktigheter i rättstillämpningen. Ett omfångsrikt kapitel ägnas åt Europakonventionens inverkan på den nationella skadeståndsrättsliga diskursen och praktiska tillämpningen.

  • 30.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barthesianska meditationer2003Ingår i: Hyldestskrift till Nørgaard, Köpenhamn , 2003, s. 27-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 31.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bevisbörda, åberopsbörda och ”tydlighetsbörda” i försäkringstvister2006Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 16-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beviskrav och krav på rättslig kvalificering i ersättningsmål – problematisering av skada, yttre orsak, kausalitet och ansvarskriterier.2007Ingår i: PointLex, Vol. februari, s. 21-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beviskravet vid ersättning av inkomstförlust: Hypotetiska prognosers sannolikhet2007Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 17-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Casus mixtus – funktion och argumentationsmönster2005Ingår i: PointLex, Vol. januari, s. 17-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Constructive Deconstruction - A Test of Postmodern Legal Reasoning: The Example of Third Party Losses on the Borderline between Tort Law and Contact Law1998Ingår i: Anglo-Swedish Studies in Law, 1998, s. 33-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 36.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Culpabegreppet – evigt samma ytuttryck, evigt nya konkretiserande avvägningar2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, s. -75Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Finns det något mer välkänt och evigt inom juridiken än det ända sedan romartiden ständigt och oföränderligt vidareförda culpauttrycket? Alla känner ju till det och kan använda begreppets ordvändning för att rättsligt förstå och förmedla att någon handlat fel, varit vårdslös, oaktsam, slarvig eller … ja, culpös, helt enkelt. Men finns det verkligen ett entydigt innehåll i alla dessa utsagor som nyttjar de just nämnda glosorna – eller ligger homogeniteten blott i det språkliga uttrycket för de alltefterhand varierande värderingarna och avvägningarna kring ansvarsproblemet? Givetvis det senare – och det vet egentligen också alla jurister (men ibland kan det vara behagligt att gömma sig bakom det försåtligt otvetydiga ordet). Istället för att vara en allmän handlingsregel eller en moraliserande benämning på avvikelsen från det redan fastlagda rätta handlingssättet, handlar culparegeln om en metod för att på ett specialiserat sätt avväga de komponenter som talar för och emot ansvar i en konkret situation. En ny exemplarisk dom från Högsta domstolen demonstrerar detta, och får därför i denna artikel tjäna som utgångspunkt för en analys av komponenterna i detta så kända, men ändå märkligt undflyende, rättsliga begrepp.

  • 37.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (I): Lagregleringen, ansvarsförutsättningarna och ramverket för skadeståndsdiskussionen2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juli, s. -44Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska skadeståndsrätten har under det senaste decenniet förnyats och berikats genom att Europakonventionen (EKMR) alltmer kommit att normaliseras som en integrerad del av rättsdiskursen. Högsta domstolen har i en serie viktiga prejudikat utstakat förutsättningarna för hur EKMR kan påverka argumentationen i skadeståndsmål, och nu föreslås – i utredningen SOU 2010:87 – detta rättsläge bli stabiliserat genom lagstiftning. I anslutning till detta lagförslag kan ett antal teman kring EKMR och skadeståndsrätten summeras (i denna och en kommande artikel). Om SOU-förslaget (och HD-praxisen) ytterst kort ska sammanfattas, kan man betona budskapet om skadeståndet som ett av rättsmedlen, men inte det viktigaste, när EKMR omsätts i svensk verklighet – och när väl förutsättningarna för skadestånd grundlagts, återstår alla de övriga rättsliga detaljfrågorna om kausalitet, ersättningsberättigad krets, ansvarsgräns, skadeuppskattning, etc.

  • 38.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (II): Europeiseringens diskurspåverkan och de ökade kraven på EKMR-argumentationens konkreta relevans2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, s. -47Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den förra artikeln om EKMR-skadeståndsrätten belystes – i anledning av lagförslaget SOU 2010:87, som nu i höst kommer att behandlas på justitiedepartementet – ansvarsförutsättningarna och ramverket för hur EKMR kan bli en del av den svenska rätten. I denna andra artikel behandlas steget därefter, dvs hur EKMR och överhuvudtaget europeiseringen påverkar den detaljerade diskussionen av tillämpningsfrågor när väl ansvarsgrunden fastlagts. Såväl kritiska som konstruktiva synpunkter på hur denna ”översättning” av EKMR till svensk skadeståndsrätt har fungerat och kan komma att – alltmer normaliserat – fungera i framtiden, läggs fram i denna analys. Den bakomliggande tanken – eller känslan – är att vi behöver mer av reflekterande rättsvetenskaplig differentiering än svartvit förenklad entydighet.

  • 39.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (III): Diskussionen av olika horisontella verkningar2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, s. 1-35Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I de tidigare artiklarna i denna EKMR-trilogi har behandlats den struktur inom svensk skadeståndsrätt, som nu etablerats för krav med anknytning till konventionen; vidare har ett antal argumentativa och retoriska tendenser iakttagits, varvid budskapet har varit, att ju mer EKMR normaliseras desto mer sofistikerat måste man översätta konventionens ”rättigheter” till skadeståndsdiskursen och anpassa argument och ersättningsnivåer för att undvika de initiala, experimenterande försöken att använda EKMR som trumf mot de detaljerade rättsliga berättelserna. I denna tredje och sista artikel undersöks en av de – åtminstone tidigare – mest brännande frågorna, nämligen möjligheten till horisontell tillämpning mellan privata subjekt. HD har i NJA 2007 s 747 sagt nej, och det nu liggande lagförslaget i SOU 2010:87 väljer att inte reglera frågan. Huvudregeln är därmed klar – ingen horisontell tillämpning. Men det kan tänkas undantagssituationer då standarden enligt EKMR kan påverka befintliga nationella skadeståndsregler; och även utanför skadeståndsrätten kan en dylik standardpåverkande inverkan medföra att horisontella förbindelser berörs av EKMR. I dessa undantagsfall måste dock argumentationen preciseras och skärpas rejält bortom de tidigare – av HD underkända – kategoriska men vaga hävdandena av (eller önskemålen om) en allmän rätt eller möjlighet till sådana krav.

  • 40.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det allmännas ersättningskrav för skyddsåtgärder – skadebegrepp och begränsningsläror2004Ingår i: PointLex, Vol. oktober, s. 27-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det allmännas återkravsrätt åter i återvändsgränden2008Ingår i: PointLex, Vol. mars, s. 15-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det strikta ansvarets utvidgningstendenser: ledningsansvarets stegvisa utveckling2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det strikta ansvarets ändamålsenliga gräns2007Ingår i: PointLex, Vol. oktober, s. 20-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskriminerande kränkning och bara ”vanlig” kränkning2008Ingår i: PointLex, nr november, s. 1-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (1) – bevisning av omständigheter och bevekelsegrunder2006Ingår i: PointLex, Vol. april, s. 28-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (2) – värdering av ”positivt” respektive ”negativt” särbehandlande åtgärder2007Ingår i: PointLex, Vol. januari, s. 42-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (3): Den rättsliga och den politiska diskursen möts2007Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 26-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diversity and Unity: In Search of a Pluralistic View on Problems in Tort Law2001Ingår i: Scandinavian Studies in Law: vol 41, Stockholm , 2001, s. 20-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 49.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ekonomisk-ideell skada2002Ingår i: Festskrift till Nils Nygaard, Bergen , 2002, s. 14-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 50.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    En spricka i det ekonomiska skadevärderingsparadigmet: (… och en randig katt tar sig in)2001Ingår i: PointLex, Vol. mars, s. 6-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 2065
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf