uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 122
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Albert de la Bruhèze, Adri
    et al.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Hannover: Sidelining the Bicyclist2016Inngår i: Cycling Cities: The European Experience: Hundred Years of Policy and Practice / [ed] Oldenziel, Ruth; Emanuel, Martin, Albert de la Bruhèze, Adri; Veraart, Frank, Eindhoven: Foundation for the History of Technology , 2016, s. 113-123Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Balksten, Kristin
    et al.
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö.
    Steenari, Britt-Marie
    Department of Chemical and Biological Engineering, Environmental Inorganic Chemistry, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    The influence of particle size and structure in hydrated lime on the properties of the lime putty and lime mortar2010Inngår i: International journal of architectural heritage, ISSN 1558-3058, Vol. 4, nr 2, s. 86-101Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this work, scanning electron microscopy (SEM) analysis of lime slaked in different ways and analysis of thin section of lime putty and mortar specimens by light microscopy was combined with practical tests and field studies to evaluate the impact of the slaking technique on the properties of the lime putty as well as the structure of the fresh and carbonated mortar. The lime slaking methods studied were wet slaking and earth slaking, giving lime putties with very different consistency and workability. The aim of this work was to use microscopy techniques to explain these differences in properties and to investigate if it is possible to use these analytical methods to recognize the lime-slaking technique used in a historical lime mortar. The results obtained by SEM show significant differences in structure between the lime putties. The earth-slaked lime consists of relatively large particles that are packed in a porous system compared with the wet-slaked lime with very small particles closely packed in a dense structure. After storing, the wet-slaked lime gives a putty that has a dense and clearly defined stratified structure, whereas the earth-slaked lime is porous and has no stratification.

  • 3.
    Berner, Boel
    et al.
    Linkoping Univ, Dept Themat Studies Technol & Social Change, SE-58183 Linkoping, Sweden..
    Björkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Modernizing the flow of blood: Biomedical technicians, working knowledge and the transformation of Swedish blood centre practices2017Inngår i: Social Studies of Science, ISSN 0306-3127, E-ISSN 1460-3659, Vol. 47, nr 4, s. 485-510Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The early 1980s saw a paradigm change' in how donated blood was handled and used by blood centres, hospitals and pharmaceutical companies. In Sweden, a five-year state-financed R&D programme initiated a swift modernization process, an alleged revolution' of existing blood centre practices. In this article, we use interviews and archival material to analyse the role of female biomedical technicians in this rapid technical and organizational change. In focus is their working knowledge, or savoir-faire, of blood, instruments and techniques. We give a detailed analysis of technicians' embrained and embodied skills to create safety in blood and its representations, handle contingencies and invent new procedures and techniques. These transformations are analysed as sociomaterial entanglements, where the doing and undoing of gender, sociomaterial practices, hierarchies of authority and expertise, and emotions are intertwined.

  • 4.
    Broström, Tor
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Legnér, Mattias
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Inneklimat i kyrkor förr och nu2014Inngår i: Från Gutabygd 2014, Visby: Gotlands Hembygdsförbunds förlag , 2014, s. 117-138Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Bylund Melin, Charlotta
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Legnér, Mattias
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen. Uppsala universitet.
    The relationship between heating energy and cumulative damage to painted wood in historic churches2014Inngår i: Journal of the Institute of Conservation, nr 3, s. 94-109Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Existing research on climate-induced damage needs to be verified by actual observations in authentic environments. This article suggests a complementary method to relate the historic and present indoor climate to damage on painted wooden objects in historic churches. Energy consumption, as revealed by archival sources, is used as a substitute for climate records, on the assumption that higher temperature and therefore lower relative humidity will occur more frequently in churches with greater expenses for fuel. The quantified energy consumption is related to damage of wood and the painted layers of pulpits in 16 churches. There is a slight correlation between damage to the paint on the pulpits and energy released in the churches. However larger populations are needed for this type of enquiry to be further developed and extended. 

  • 6.
    Bylund Melin, Charlotte
    et al.
    Göteborg University.
    Legnér, Mattias
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö.
    Quantification, the link to relate climate-induced damage to indoor environments in historic buildings2013Inngår i: Climate for collections: Standards and uncertainties: Postprints of the Munich Climate Conference 7 to 9 November 2012 / [ed] Jonathan Ashley-Smith, Andreas Burmester and Melanie Eibl, 2013, s. 311-323Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes and applies a method to quantify and related damage of painted wooden pulpits in 16 churches in Gotland, Sweden, to both the current and the historical indoor climate of the twentieth century. In addition, it demonstrates that the energy used to heat a church in the past can be measured and the study alsopoints towards a relationship between damage and heat output. The results suggest that more damage is present in churches with a higher heat output and there is increased damage in churches using background heating compared to churches that do not. However, the method needs to be improved and a larger population is required to validate these results.

  • 7.
    Chapman, Adam
    et al.
    University of Gothenburg.
    Foka, Anna
    Umeå universitet, Humlab.
    Westin, Jonathan
    What is historical game studies?2017Inngår i: Rethinking history, ISSN 1364-2529, E-ISSN 1470-1154, Vol. 21, nr 3, s. 358-371Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Dussauge, Isabelle
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Brains, Sex, and Queers 2090: An Ideal Experiment2014Inngår i: Gendered Neurocultures: Feminist and Queer Perspectives on Current Brain Discourses / [ed] Sigrid Schmitz, Grit Höppner, Vienna: Zaglossus , 2014, s. 67-88Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Dussauge, Isabelle
    KTH, Teknik- och vetenskapshistoria.
    Technomedical Visions: Magnetic Resonance Imaging in 1980s Sweden2008Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The medical imaging technology called MRI (magnetic resonance imaging) stems from a blind measurement technology which was further developed in research and practice to enable seeing into the inner body. Vision with MRI was open-ended, and it was developed and tamed in a context of fragmented medical perspectives on the body and on technology. "Technomedical Visions" addresses the formation of MRI’s specific visualities in the first decade of its introduction in Sweden.

    The purpose of this dissertation is to explore how vision with MRI has been constructed in practice in relation to existing ways of knowing the body within medicine. Dussauge investigates first the early decisions that led to a national evaluation of MRI technology in the mid-1980s in Sweden. Then she addresses the shaping of MRI’s quantitative visuality in the practices of radiology, psychiatry and the laboratory, with focus on microhistories at St. Göran’s Hospital, Karolinska Institutet, Uppsala University Hospital, and Lund University.

    Dussauge shows that whereas authorities’ early decisions momentarily defined MRI as a radiological tool for immediate clinical use and evaluation, a crucial part of MRI’s introduction was the work conducted by MRI-users. These researchers from a range of scientific and medical disciplines performed, over time, a multitude of shapings of MRI’s vision. This studies shows how MRI was made congruent with existing technomedical gazes. The novel MRI gaze was made intelligible within cross-referential networks, and researchers reproduced technomedicine’s existing gazes both in the production, optimization and interpretation of MRI representations.

    Technomedical time frames, epistemologies and definitions of the normal and the pathological were reproduced and sometimes, re-cast, in the shaping of MRI in practice. This study also demonstrates that anatomy recurrently worked as an underlying frame for the exploration and production of MRI visions. Anatomy’s material visuality provided a site for the production of novel facts at the intersection of existing gazes. Through the practices of shaping MRI gazes, anatomy was systematically remediated, reproduced and reconfigured.

  • 10.
    Ekström, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Jülich, Solveig
    1897: Mediehistorier kring Stockholmsutställningen2006Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Copenhagen: Branding the Cycling City2016Inngår i: Cycling Cities: The European Experience: Hundred Years of Policy and Practice / [ed] Oldenziel, Ruth; Emanuel, Martin, Albert de la Bruhèze, Adri; Veraart, Frank, Eindhoven: Foundation for the History of Technology , 2016, s. 77-87Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Cyclists’ Right to the American road: Lost battles and missed opportunities: Review of James Longhurst, Bike Battles: A History of Sharing the American Road (Seattle/London: University of Washington Press, 2015)2017Inngår i: Transfers, ISSN 2045-4813, E-ISSN 2045-4821, nr 1Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Cykelstad Malmö 1870-20002014Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Cyklandets berg- och dalbana i Stockholm2013Inngår i: Stockholm på väg / [ed] Ulf Sörenson, Stockholm: Balkong , 2013, s. 158-167Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Designing Signals, Mediating Mobility: Traffic Management and Mobility Practices in Interwar Stockholm2017Inngår i: Mobilising Design / [ed] Justin Spinney, Philip Pinch, Suzanne Reimer, London: Routledge, 2017, s. 103-116Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Malmö: A Center of Cycling Innovation2016Inngår i: Cycling Cities: The European Experience: Hundred Years of Policy and Practice / [ed] Oldenziel, Ruth; Emanuel, Martin, Albert de la Bruhèze, Adri; Veraart, Frank, Eindhoven: Foundation for the History of Technology , 2016, s. 137-147Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Monuments of Unsustainability: Planning, Path Dependence, and Cycling in Stockholm2015Inngår i: Cycling and Recycling: Histories of Sustainable Practices / [ed] Ruth Oldenziel and Helmuth Trischler, New York/Oxford: Berghahn Books , 2015Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Principer i klinch: Öresundsbron och cykelorganisationerna2015Inngår i: Med varm hand: Texter tillägnade Arne Kaijser / [ed] Wormbs, Nina & Kaiserfeld, Thomas, Stockholm: KTH, Avd. för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH , 2015, s. 23-51Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    På cykel genom tid och rum2014Inngår i: Gränsløs: Tidskrift för Öresundsregionens historia, kultur och samhälsliv, ISSN 2001-4961, nr 4, s. 120-136Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Review of: Bike Battles: A History of Sharing the American Road2017Inngår i: Transfers, ISSN 2045-4813, E-ISSN 2045-4821, Vol. 7, nr 1, s. 154-156Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Seeking adventure and authenticity: Swedish bicycle touring in Europe during the interwar period2017Inngår i: Journal of Tourism History, ISSN 1755-182X, E-ISSN 1755-1838, Vol. 9, nr 1, s. 44-69Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Emanuel, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Stockholm: Where Public Transit Eclipses Cycling2016Inngår i: Cycling Cities: The European Experience: Hundred Years of Policy and Practice / [ed] Oldenziel, Ruth; Emanuel, Martin, Albert de la Bruhèze, Adri; Veraart, Frank, Eindhoven: Foundation for the History of Technology , 2016, s. 149-159Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Emanuel, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Veraart, Frank
    Cox, Peter
    Manchester: Cycling at a Standstill2016Inngår i: Cycling Cities: The European Experience: Hundred Years of Policy and Practice / [ed] Oldenziel, Ruth; Emanuel, Martin, Albert de la Bruhèze, Adri; Veraart, Frank, Eindhoven: Foundation for the History of Technology , 2016, s. 101-111Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Engholm, Albin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Kärnkraft - säkerhetsrisk eller energitillgång?: Energipolitisk opinionsbildning inför folkomröstningen 19802014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies – STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet. Undersökningen visar att en stor del av debatten som förs i opinionsmaterialet kan förklaras i termer av energisäkerhet. Aktörernas argumentation angående kärnkraften och de alternativa energikällornas fördelar och nackdelar tydliggörs och förklaras. Dessutom visar studien hur opinionsmaterialet förhåller sig till de av staten framtagna beslutsunderlagen.

  • 25.
    Eriksson, Lars Erik Ludvig
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kvarnverk på Gotland: en teknikhistorisk jämförande undersökning av kvarnverk i hättkvarnar av trä på Gotland2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En inventering i början av 1970-talet visade på 255 existerande väderkvarnar (100 stolpkvarnar, 155 hättkvarnar) på Gotland i varierande skick. En småindustriinventering 2001 bekräftade antalet ungefärligt. Dessa inventeringar av Gotlands kvarnbestånd fokuserade helt på det exteriöra och förbisåg kvarnarnas interiörer. Ingen heltäckande inventering har således gjorts av väderkvarnarnas på Gotland interiörer. Många står och ruttnar bort, en del byggs om och många har redan byggts om till fritidsboenden. Varken Länsstyrelsen Gotlands län eller Region Gotland (Gotlands kommun) har i nuläget någon plan för kvarnarna.

    Medvetenheten och kunskapen är påtagligt liten om kvarnverken i dessa kvarnar, och denna omedvetenhet eller okunskap kan leda till ett ofrivilligt ointresse, inte minst hos beslutsfattare, med den effekten att för eftervärlden värdefull dokumentation inte genomförs, och naturligtvis även att många kvarnverk går förlorade - för alltid. Vi och våra efterkommande går då miste om kunskap om vårt förflutna, om olika historiska uttryck vad gäller teknikhistoria från olika tidsperioder och regioner. Kanske får vi kvar en mindre mängd exempel som talar till oss från det förflutna och som säger ”så här var det”, men verkligheten var mer varierad.

    Eftersom forskningen om Gotlands väderkvarnar är eftersatt vet vi inte vilka som byggde väderkvarnarna, medan man på andra håll vet namn på kvarnmästare och kvarnmästarfamiljer. Kvarnarna utgör spår efter en månghundraårig hantverkstradition vars hantverksmässiga uttryck nådde sin kulmen under 1800-talet, det århundrade då de flesta av kvarnarna i undersökningen uppfördes i.

    Denna omedvetenhet eller okunskap om kvarnverken kan leda till tanken och föreställningen att en kvarns interiör bara är ”en sak och inget annat”, vilket i sin tur kan leda till tanken eller beslutsfattandet, att det räcker med att bevara en utvald liten skara kvarnar för eftervärlden, som ska stå och säga till betraktaren, att ”så här var det”, men om en ny tanke lyckas bli etablerad, att det inte alls är ”en sak och inget annat”, utan ”många olika uttryck, inget kvarnverk är riktigt likt ett annat”, blir bevaringsproblematiken genast mer komplicerad, och det är den nya tanken författaren vill etablera hos läsare av olika slag.

    Författaren har dokumenterat de nitton kvarvarande hättkvarnarna av trä på Gotland (av vilka tolv bedömdes ha tillräckligt med och tillräckligt bevarat kvarnverk i sig för att vara med i undersökningen) i syfte att ge en översiktlig samt jämförande bild av teknikhistoriska uttryck och värden som finns i dem. De delar av kvarnverken som behandlas är: kronhjul, stjärnhjul, krondrev, stjärndrev, pärsar och mötet mellan kvarnhuset och hättan.

    Undersökningen visar på en mångfald och en varietet i kvarnarna och kvarnverken, att kvarninteriörerna istället för att bara vara ”en sak och inget annat”, är ”många olika uttryck, inget kvarnverk är riktigt likt ett annat”. Undersökningen visar också på skillnader i tidsuttryck vad gäller material och konstruktion, och en teknisk utveckling har på så vis kunnat spåras, bl.a. i och med gjutjärnets intåg under slutet av 1800-talet.

  • 26.
    Eriksson, Lars Erik Ludvig
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Träslag i kvarnar: En träslagsundersökning av kvarnverken i väderkvarnarna i Eksta socken, Gotland2014Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då den nuvarande kunskapen om vilka träslag det är i de olika delarna av kvarnverken i gotländska väderkvarnar baserar sig på bristfälliga muntliga uppgifter, har författaren tagit totalt 59 träprov från sju väderkvarnar i Eksta socken, Gotland, och genom mikroskopanalys försökt identifiera träslagen. Resultaten gav fyra olika träslag (furu, ek, oxel och björk) till totalt nio olika delar. Författaren diskuterar sannolika skäl till varför just de träslagen har valts till just de delarna. Resultaten kan anses vara (mer eller mindre) representativa för hela ön. Resultaten har vidare jämförts med uppgifter från Gotland, Öland och Dagö (Estland). En intressant diskrepans uppmärksammades: de delar (kuggar och drevpinnar) som på Öland och Gotland är av oxel (med undantaget björk), är på Dagö av ask eller äppelträd. Övriga delar överensstämmer (mer eller mindre). Författaren sätter detta i samband med en tes som estländaren Dan Lukas har, som går ut på att den estländska kvarntypen tog sig dit söderifrån genom väg över Gotland. Om denna tes skulle stämma, finns det anledning att förvänta sig stora likheter öarna emellan när det gäller träslagsvalen. Anledningen till att kuggarna och drevpinnarna på Dagö, till skillnad från på Öland och Gotland, där de är tillverkade av oxel (och i enstaka fall av björk), tillverkades av ask eller äppelträd, kan bero på att endast enstaka fynd av oxel (eng. Swedish whitebeam) har påträffats där eller att oxel inte alls växte där på den tid då kvarnarna byggdes, medan oxel är allmänt förekommande på Gotland och mindre allmänt förekommande på Öland.

    Författarens förhoppning är att undersökningens resultat ska kunna fylla ett praktiskt syfte för lokala antikvarier och väderkvarnsägare på ön vid restaurering, ifall en önskan finns om att ersätta eller återskapa skadade delar på ett ”antikvariskt korrekt” sätt, vad gäller materialvalet.

  • 27.
    Foka, Anna
    Umeå universitet, Humlab.
    The digital aesthetic in 'Atlantis: the evidence' (2010)2018Inngår i: Ancient Greece on British television / [ed] Fiona Hobden and Amanda Wringley, Edinburgh, Scotland: Edinburgh University Press , 2018, s. 187-202Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Foka, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humlab.
    Misharina, Anna
    Umeå universitet, Humlab.
    Arvidsson, Viktor
    Gelfgren, Stefan
    Umeå universitet, Humlab.
    Beyond humanities qua digital: Spatial and material development for digital research infrastructures2018Inngår i: Digital Scholarship in the Humanities, ISSN 2055-7671, E-ISSN 2055-768X, Vol. 33, nr 2, s. 264-278Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Universities around the world have increasingly turned to digital infrastructures as a way to revamp the arts and humanities. This article contributes a fresh understanding by examining the material development of HumlabX, a research laboratory for digital humanities at Umeå University, Sweden. Specifically, we approach the empirical case as a timeline of research funding, projects, events, and deliverables to examine how the research laboratory as an organizational and material space developed and evolved in relation to new technology investments. Based on our analysis, we argue that while digital research infrastructures can, indeed, stimulate innovation in and around research, aimed to produce new knowledge, digital technologies carry social and material implications that affect organizational processes. We show that while knowledge production processes at HumlabX were highly influenced by the infrastructural legacy of the past, they indeed directed scholars toward innovation. By discussing these implications in detail, we move beyond the debate of humanities qua digital, and demonstrate the need for scholars of digital humanities to engage in the development of policies for digital research infrastructures. Using a Swedish case study, we argue that research laboratories for the digital humanities must be scrutinized and should be fully exposed as socio-material organizations that develop, and should develop, over time. In particular, we stress the need to ensure that digital humanities laboratories are sustainable and open for redevelopment.

  • 29.
    Fors, Hjalmar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Avdelningen för vetenskapshistoria.
    Away, Away to Falun!: J. G. Gahn and the application of enlightenment chemistry to smelting2009Inngår i: Technology and culture, ISSN 0040-165X, E-ISSN 1097-3729, Vol. 50, nr 3, s. 549-568Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Fors, Hjalmar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Avdelningen för vetenskapshistoria.
    Hjälten utan ansikte: Om Carl Wilhelm Scheeles liv efter döden2014Inngår i: Svensk snillrikhet? : Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800-2000 / [ed] Staffan Bergwik, Michael Godhe, Anders Houltz, Magnus Rodell, Lund: Nordic Academic Press , 2014, 1, s. 161-180Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Funke, Michael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen. UU Innovation.
    Assar Svensson2018Inngår i: Svenskt biografiskt lexikon, band 35 (kommande) / [ed] Åsa Karlsson, Stockholm: Riksarkivet, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Biografisk artikel om industrialisten och entreprenören Assar Svensson.

  • 32.
    Funke, Michael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    "Johan Victor Svenson"2017Inngår i: Svenskt biografiskt lexikon, band 34. / [ed] Åsa Karlsson, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon , 2017Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Biografisk artikel om industrialisten och uppfinnaren John Victor Svenson.

  • 33.
    Furuland, Lars
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen. Avd. för litteratursociologi.
    Arbetarlitteraturen i Eskilstuna, 1-4.2007Inngår i: Eskilstuna-Kuriren 25/1, 31/1, 7/2 och 14/2 2007Artikkel, forskningsoversikt (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Geijer, Mia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Värmen i arkiven: Om komfortinstallationer i Gamla riksarkivet i Stockholm och Landsarkivet i Vadstena2013Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, Vol. 32, nr 66, s. 49-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Haglund, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Fysiken, tekniken och framtiden: Om gränsdragningsarbete i forskning och lärogång inom fysik och teknik vid Uppsala Universitet 1955-19752015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnena

    vid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan två

    olika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, och

    gränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarna

    tolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning och

    andra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemisk

    auktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningen

    där den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms i

    relation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill. Teknikämnet i Uppsala

    fick sin epistemiska auktoritet vid inrättandet av universitetsingenjörsutbildningen snarare än i

    samband med den forskningsverksamhet som följde. Gieryn hävdar också att vetenskap

    definieras och förstås genom att avgränsas från sådant som det inte är. Fysik och teknik har

    exempelvis länge ställts mot varandra och jämförts i egenskap av skilda discipliner.

    Undersökningen visar dock att lärogången i fysik inte entydigt speglade distinkta

    fysikvetenskapliga områden, utan medvetet inkorporerade övning i både ingenjörskap och

    undervisning. Den tekniska utbildningen drog å andra sidan nytta av den befintliga lärogången i

    fysik. Detta utmanade de vetenskapliga gränserna för skolämnena fysik och teknik.

  • 36.
    Haidenthaller, Ylva
    Uppsala universitet, Enheten för musik och museer, Museum Gustavianum, Myntkabinettet.
    Alvin - För Sverige i tiden?: Ett referensverk för nästa generation2017Inngår i: Nordisk Numismatisk Unions medlemsblad, ISSN 0025-8539, nr 2, s. 53-58Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Hedberg, Peter
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    För stora växlar. Rörigt om Tysklands järnvägar under kriget. Recension av Mierzejewski, Alfred C., The most valuable asset of the Reich: a history of the German national railway, Univ. of North Carolina Press, Chapel Hill, N.C., 1999-20002003Inngår i: Multiethnica. Meddelande från Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet, ISSN 0284-396X, nr 29Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 38. Hjarthner-Holdar, Eva
    et al.
    Risberg, Christina
    Uppsala universitet, Museer m.m., Museum Gustavianum.
    Technology of Iron: Choices and Innovation2009Inngår i: Materials and Manufacturing Processes, ISSN 1042-6914, E-ISSN 1532-2475, Vol. 24, nr 9, s. 981-986Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article deals with the concept of technological change and choices and how new techniques are rejected or accepted in different socioeconomic and power systems. If we are to understand and deal with technological changes, we need to investigate their causes and relations to geographical area and power systems both now and in the past. We have chosen to study the two almost completely different types of societies, Sweden and Greece, in order to understand some of the mechanisms behind the changes in technology and techniques. Our aim is to participate in widening the scope of archaeometallurgy, since traditionally we have focused on empirical analysis of material culture rather than theory building.

  • 39.
    Holmedal, Samuel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Scenen 1986–1991: En studie av den svenska cracking- och demoscenen med särskilt fokus på hemdatorn Commodore 64 och datorspelsbranschen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 40.
    Högberg, Tomas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen.
    A piecework model of road maintenance: Decentralized road maintenance in Sweden 1750–18502012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Isacson, Maths
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Marie Nisser: en pionjär och central aktör på det nordiska industriminnesområdet2011Inngår i: Fabrik og Bolig, ISSN 0106-3324, s. 59-61Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Karlsohn, Thomas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Profession och institution: en historikers tankar2017Inngår i: Flip the system: förändra skolan från grunden / [ed] Per Kornhall, Jelmer Evers & René Kneyber, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 319-327Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Kjellman, Johan
    Uppsala universitet, Enheten för musik och museer, Evolutionsmuseet.
    A quarter millenium of morphological Crystal Models - the makers, the materials, the collections - a current project on retrieving their history2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A quarter millenium of morphological Crystal Models – the makers, the materials, the collections – a current project on retrieving their history.

    Crystal models (CM) and crystal model collections (CMC) made of paper, wood, clay, metal, glass, etc. have been manufactured, developed, and used as an aid in the fields of mineralogy and crystallography from the 1760’s to 1920’s (Figure 1). CM have for example been used to display ideal morphology of different mineral species or relationship between crystal forms; visualize different crystallographic and physical concepts, e. g. symmetry, crystallographic and optical axes, twinning, etc. Earlier geometrical models, such as platonic and archimedian bodies, known since Antiquity and perhaps originally inspired by natural crystals, were often present in the art and the curiosity cabinets of the Rennaisance era. In the early 20th c. the progress in crystal structure determination shifted the focus in crystallography and crystal modelling from outer morphology and symmetry to inner structural relations. Still, morphological CM were produced ​​and used throughout the century.

    Apart from a few attempts to describe special CMC, drawing on the collections in the BMNH in London and Teylers Museum in Haarlem, very little has been written about CMC (Tandy 1998; Touret 2004).

    CMC could and should be complimentary research objects of early crystallography. In their time some CMC conveyed new concepts, many times under direct supervision of the inventor, and by studying them new aspects, blind alleys or pitfalls in the history of crystallography may come to light. The locations of CMC from different schools, may reflect scientific connections and influences, etc. But without any precise knowledge about the different sets and makers no such research can be made, they will remain just CM. The two main institutional uses of CMC – exhibit and education – can also pose potential threats to them, those of being worn in crystallography class or being dispersed both in education and exhibits. Banalized descriptions, e.g. “antique models” or “Krantz models”, is typical if such CM are marketed, ultimately then often losing their institutional provenance.  

    The aim of this study is to provide the mineralogical community with a deeper knowledge of the old CMC: their makers and scientists, when, where, and what of the sets were made, and how many models they contained. And not the least, where we can see typical sets of the different CMC.

    How can this work be done? By a synergetic approach from three directions: (i) by studying literature, both primary books and catalogs listing/treating CMC, and different kinds of secondary literature, (ii) by Internet searches, especially utilizing the facility of searching words in OCR scanned texts, e.g. Google Books, Gallica, an effective tool for finding information which else would be almost impossible to retrieve; (iii) by surveying important collections and their archives, some of which are digitized.

    In this presentation I will give a few examples of what I have accomplished so far by this method.

    Tandy, P. 1998. Crystallography and the geometric modelling of minerals: a reflection on the models in the Natural History Museum, London. The Geological Curator 6(9): 333  – 338.

    Touret, L. 2004. Crystal models: milestone in the birth of crystallography and mineralogy as sciences. pp. 43 – 58 in Dutch Pioneers of the Earth Sciences. Ed. by R.W. Visser and J. Touret, Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen, Amsterdam.

  • 44.
    Källman Andersson, Sebastian
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Systemanalys och Energipolitik: I gråzonen mellan vetenskap och politik2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks förhållandet mellan politik och vetenskap under tidigt 1970-tal, specifikt hur detta förhållande ter sig i den offentliga statliga utredningen från 1974 om Sveriges framtida energisituation: "Energi 1985 2000". För att göra detta väljs en teorigrund baserat på gränsdragningen mellan politiken och vetenskapen, speciellt intressant blir då hur denna gränsdragning ter sig i den undersökta utredningen eftersom denna påbörjades innan oljekrisen 1973. Som grund för analysen väljs Thomas Gieryns definition av det han kallar för "Boundary work" . Denna term representerar texter eller arbeten som syftar att dra gränser mellan olika områden inom till exempel forskning, politik och ekonomi. Dessa boundary works delas i sin tur in i tre olika undergrupper. För att förstå arbetssättet bakom denna typ av utredningar förklaras även enkelt systemanalysens uppkomst och betydelse för framtidsstudier under denna period.Undersökningen och analysen av innehållet i Energi 1985 2000 leder till slutsatsen att denna typ av utredning inte enbart kan klassas som en av undergrupperna inom boundary work. Utredningen kan snarare ses som en blandning av dessa olika undergrupper samt dess aspekter. Då oljekrisen förutspåddes av utredarna bakom Energi 1985 2000 redan sommaren innan krisen anses denna inte spelat roll för utredningens riktning. Snarare kan oljekrisens effekt på utredningen tolkas som att gränsdragningen mellan politiken och vetenskapen (inom den specifika utredningen) blivit skarpare definierad.

  • 45.
    Lagerqvist, Christopher
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Reformer och revolutioner: En kort introduktion till Sveriges ekonomiska historia åren 1750-20102013 (oppl. 1000)Bok (Fagfellevurdert)
  • 46.
    Legnér, Mattias
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Bruk och bevarande av kyrkorummet: frågan om inomhusklimatet i svenska kyrkor, ca 1870–19902014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bruk och bevarande av kyrkorummet: frågan om inomhusklimatet i svenska kyrkor, ca 1870–1990

     

    Mattias Legnér, professor i kulturvård, Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet Campus Gotland

     

     

    Mot bakgrund av de senare årens diskussion om hur samhällets energianvändning kan bli mer effektiv och hur sambanden mellan hälsa och inomhusmiljö ser ut, är det intressant att reflektera över hur den historiska utvecklingen har sett. Föredraget fokuserar hur Svenska kyrkan, kulturvårdande myndigheter, arkitekter och ingenjörer har sett på möjligheterna att påverka inomhusklimatet i kyrkobyggnaderna sedan 1800-talet. Det bygger på forskning som har finansierats genom Vetenskapsrådets rambidrag för kulturforskning under perioden 2010–2014.

     

    Inomhusklimatet har formats av utomhusklimatet, byggnadens form och material, hur byggnaden brukas och vad den innehåller, arkitekternas och ingenjörernas idéer om vad som var ett lämpligt klimat och hur det skulle uppnås i förhållande till tillgänglig teknik. Även krav och förväntningar från andra aktörer som skulle använda byggnaden eller hade synpunkter på dess utformning och bevarandet av kulturhistoriska värden. Flera av dessa variabler förändrats över tid. Det gäller såväl uppfattningen om vad som är ett lämpligt klimat som vad som representerar kulturhistoriska värden. Dessa förändringar har i sin tur påverkat aktörernas agerande.

     

    Trots det kyliga klimatet i Norden byggdes kyrkor under många hundra år inte för att kunna värmas upp. Ett stycke in på 1800-talet började domkapitlen uppmana församlingar att sätta in eldstad i sakristian, men många församlingar var tveksamma till de kostnader som uppvärmning medförde. Sedan dess har värmeanläggningar påverkat inte bara komforten utan även den visuella upplevelsen av kyrkorummet och bevarandet av såväl byggnad som föremål. De kostnader som värmen medfört både i form av installationer och drift har varit en mycket viktig faktor som påverkat aktörernas beslut. Långt före 1970-talet med den första globala energikrisen reflekterade många församlingar över hur deras kyrka kunde värmas på mer effektiva sätt.

     

    Föredraget behandlar också hur frågorna om uppvärmning blev mer komplexa från 1960-talet. Kyrkorna värmdes allt mer och det började uppmärksammas hur äldre inventarier påverkades negativt. Från myndighetshåll fanns det inte så mycket man kunde göra förutom att påverka installationen av värmesystem. Med tiden började kulturhistoriska värden pekas ut på ett tydligare sätt, men det kan också ha skärpt motsättningen mellan komfortbehov och bevarande. Avslutningsvis tas upp vad vi idag kan lära av de strukturella problem som funnits i utformning, installation och användning av värmesystemen.

  • 47.
    Legnér, Mattias
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö.
    För människans väl, eller föremålens?: Komfort, bevarande och innemiljö i 1920- och 30-talens museer2010Inngår i: Gotlandsakademiker tycker om ...: 2010 / [ed] Adri de Ridder, Åke Sandström, Visby: Gotland University Press , 2010, s. 45-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Legnér, Mattias
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö.
    Gammal fråga kan få nytt svar2012Inngår i: Energi & miljö : tidskrift för VVS, inneklimat och VA, ISSN 1101-0568, Vol. 83, nr 9, s. 62-64Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur ett stabilt museiklimat ska kunna skapas blir en av de viktigaste frågorna i den kommande renoveringen av Nationalmuseum. När Nationalmuseum byggdes uppfattades det som mycket viktigt att museet kunde värmas men också att värmen inte fick skada byggnaden eller samlingarna. I själva verket har uppvärmningen av huset varit ett långvarigt bekymmer.

  • 49.
    Legnér, Mattias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kakelugnar värmde under lilla istiden2013Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    1600-talsslottet i Skokloster kom snart att kompletteras med kakelugnar – möjligen för att värma Karl XI som väntades på besök. Redan på 1700- talet krävde tjänarna på Gripsholms slott att de alla skulle få glädje av den värmande nymodigheten.

  • 50.
    Legnér, Mattias
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö.
    Kyrkan - "en maskin att sitta i": införandet av komfortteknik i Gotlands kyrkor under 1900-talets första hälft2012Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 63, s. 59-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This essay deals with heating installations put into medieval Gotland churches from the 1920s to the early 1950s. Focus is on the work of the restorer Erik Johan Fant (1889–1954) who was the most frequently engaged restorer of churches in Sweden from c. 1925 to 1950. His work has not been the subject of much academic research. The essay covers how Fant and authorities involved in the restorations perceived the aesthetical and practical issues of installing modern heating systems in medieval churches. It also places Fant’s work in the wider context of heating for comfort and conservation purposes in churches. Our knowledge of heating systems used in churches in the past is very limited: on what grounds was a certain system chosen, how was it designed, and what consequences did it have for the conservation of the church? From having been solely an issue of increased comfort and pleasing design, the development of heating technology increasingly involved the interests of conservation. In the first half of the 20th century, central or electric heating was introduced in many stone churches, but often without any analysis of the risks involved. Still in the 1920s, the typical Gotland church was heated with just one or two ovens. They were still not electrified. Two problems especially were connected to overheating before the 1950s: first the soiling of walls and vaults, and second the desiccation of organic materials, particularly painted wooden objects. Central heating, especially in the form of low pressure steam which was common before 1945, certainly made these damages worse. Despite these issues, almost all of the 2,700 churches in Sweden had some kind of heating installed by the mid-1950s, and the reason was that heating primarily was perceived by the Swedish Church as a matter of comfort. Shortly after the end of the period in question, damages caused by heating would attract more attention from the developing conservation field.

123 1 - 50 of 122
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf