uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Almqvist, Jonas
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Teknikretorik i utbildningspolitik: En historisk fallstudie2006In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 11, no 1, p. 21-39Article in journal (Refereed)
  • 2.
    Broady, Donald
    Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Det svenska hos ramfaktorteorin1999In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 4, no 1, p. 111-121Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Donald Broady, 1998: The Swedishness of the frame factor theory /Det svenska hos ramfaktorteorin/. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 111-121. Stockholm ISSN 1401-6788.

  • 3.
    Broady, Donald
    et al.
    Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Heyman, Ingrid
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Omvårdnadsforskning: Ett vetenskapligt fält i vardande?1996In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 1, no 4Article in journal (Refereed)
  • 4.
    Broady, Donald
    et al.
    Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Lindblad, Sverker
    Göteborgs universitet.
    På återbesök i ramfaktorteorin: Temaintroduktion1999In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 4, no 1, p. 1-4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Donald Broady and Sverker Lindblad, 1998: Introduction /Inledning /. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 1-4. Stockholm ISSN 1401-6788.

  • 5.
    Calander, Finn
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om vita tavlan1997In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 2, no 2, p. 105-118Article in journal (Refereed)
  • 6.
    Evaldsson, Ann-Carita
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Nilhom, Claes
    Evidensbaserat skolarbete och demokrati: Mobbning som exempel.2009In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, no 1, p. 65-82Article in journal (Refereed)
  • 7.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Daniel, Sundberg
    Linnéuniversitetet.
    Temaintroduktion -: Formeringen av det pedagogiska kunskapsområdet: mot ett forskningsprogram2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 5Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Gustafson, Katarina
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Hjörne, Eva
    Friskolan som en frizon för elever i behov av särskilt stöd? Inkludering, olikhet och specialpedagogik för alla2015In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, no 3-4, p. 273-292-Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om en relativt nystartad fristående skolas inkluderande pedagogiska strategier och lokala skolkultur. Syftet är att undersöka en lokal undervisningspraktik i en fristående skola som uttalat bedriver en inkluderande undervisning. Med ett sociokulturellt perspektiv och utvecklingen av ”community of practices” genomförs fokusgruppsintervjuer och en narrativ analys av skollednings, lärares och elevers berättelser. Berättelserna om skolan visar upp en lokal skolkultur som kännetecknas av att vara en ny och liten skola där alla känner alla. De nära relationerna ses av skolledare och lärare som förutsättningen för implementering av pedagogiska strategier kännetecknade av ett synsätt där specialpedagogik ses som pedagogik för alla. Elevernas berättelser om bra undervisning och kompetenta lärare kan ses som ett kvitto på detta och väsentligt för skolans varumärke. Pedagogiskt nytänkande och inkluderande pedagogik är här en tillgång på den lokala skolmarknaden. Paradoxalt nog är den småskalighet, som ses som en förutsättning för en lyckosam skola, hotad genom marknadslogikens krav på utvidgad verksamhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Johansson, Thorsten
    Pedagogiska institutionen, Lunds universitet.
    Språk och diskurser i pedagogisk forskning om lärande2009In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, no 4, p. 277-292Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Kirsten, Nils
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Carlbaum, Sara
    Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
    Kompetensutveckling för professionella lärare?: Introduktionen av kollegialt lärande i svensk skola2020In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, no 1, p. 7-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article demonstrates that the concept “collegial learning”, which was coined by the Swedish National Agency for Education (NAE) in 2011, has had a significant impact on Swedish public education, both through the professional development model within which the concept was coined (henceforth, the collegial learning model), and through a wide-spread use of the concept “collegial learning” in general school discussion. Although the collegial learning model to date is used within 11 areas of professional development, the study examines the early initiation and shaping of the model in 2011-2012 within the initiative the Boost for Mathematics (in Swedish, Matematiklyftet). By using Bacchi’s (2009) approach “What’s the problem represented to be?”, the study investigates how the problems that the collegial learning model was expected to solve are represented in policy texts concerning the model’s initiation. The collegial learning model is also analyzed in relation to theory of professions, which highlights the preconditions that are provided for the development and exercise of teacher professionalism.

    Although research on both professional development and teacher professionalism is extensive, few studies examine professional development and teacher professionalism in relation to one another. Thus, this study makes a contribution to research on professional development as a measure to support teacher professionalism. The study uses Brante’s (2014) definition of profession, as ”access points to (what is considered to be) the highest knowledge within an area, and that practice is based on this knowledge” (p. 259, translated from Swedish by the first author). By combining this definition with Freidson’s (2001) argument that autonomy is the core element of professionalism, the study advances the view that a professional knowledge base is the primary ground for professional’s claims for professional autonomy.  The study argues that both a professional knowledge base and professional autonomy inevitably are actualized within professional development initiatives, and are consequential for the preconditions that are provided for the development and exercise of teacher professionalism.

    The main empirical material that was examined in the study comprised 1) government commissions to the NAE to plan, explore and realize the Boost for Mathematics, and 2) the NAE’s interim reports on how this commission was fulfilled. The study shows that the collegial learning model was presented as a solution to inadequate mathematics teaching and was based on assumptions that local actors were unable to handle such problems. School principals were described as lacking in their efforts to organize discussions and professional development for the improvement of mathematics teaching.

    The coining of the concept of “collegial learning” during the initiation of the Boost for Mathematics appears as a way to represent the model as based on research, without requiring adherence to specific research-based concepts or models. An emphasis on equivalent implementation in policy texts justified that the collegial learning model was given a standardized structure and content. This standardization facilitated the production of a comprehensive professional knowledge base that could be offered to teachers, which presented extensive knowledge on both mathematical subject content, how this can be taught, and students’ perceptions of the content. The texts priority of usefulness for teachers before explicit foundation of conclusions in research somewhat lessened the material’s capacity for developing a professional knowledge base. More importantly, the standardized content limited teacher groups’ opportunities to develop and exercise professional autonomy, as they were given little opportunities to focus on perceived local needs or take joint decisions on approaches to teaching.

  • 11.
    Larsson, Esbjörn
    Uppsala University, Faculty of Educational Sciences, Department of Studies in Education, Culture and Media.
    Nittio år i undervisningshistoriens tjänst: Föreningen för svensk undervisningshistoria 1920-20102010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, no 2/3, p. 232-241Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Melander, Helen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Att lära av varandra: Om social mediering i en elevgrupp2013In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, no 1-2, p. 62-86Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om social mediering i en skolpraktik där barn återkommande engageras i undervisande aktiviteter. Syftet är att undersöka hur barn görs till medierande aktörer för elevgruppens lärande. En videoinspelad aktivitet från en blandad förskoleklass och årskurs ett i vilken en pojke på uppdrag av en pedagog berättar för några andra barn om hur de ska genomföra en skoluppgift utgör empiriskt underlag för studien. En samtalsanalytisk ansats används för att utforska de kommunikativa, materiella och visuella resurser som deltagarna drar nytta av för att etablera och upprätthålla ett barn som medpedagog. Genom epistemiska positioneringar konstitueras pojken som en länk mellan pedagog och elevgrupp där han ibland är pedagogens hjälpare, ibland ett av barnen i gruppen. Barnen blir genom deltagande i den här och liknande aktiviteter del av en lokal institutionell kultur där gränser mellan experter och noviser är uppluckrade och där klasskamraterna utgör en resurs till vilken man kan och ska vända sig för att få hjälp.

  • 13.
    Nilholm, Claes
    et al.
    Malmö Högskola.
    Evaldsson, Ann-Carita
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Var finns evidensen för evidensrörelsens anspråk?2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 4, p. 307-326Article in journal (Other academic)
  • 14.
    Nilholm, Claes
    et al.
    Malmö Högskola.
    Evaldsson, Ann-Carita
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Vetenskap eller debatt?: En fråga om etikett.2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 4, p. 307-326Article in journal (Other academic)
  • 15.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Pedagogik och vuxnas lärande.
    Dalberg, Tobias
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Jazzklass: Folkhögskolan som intermediär utbildningsinstitution2015In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, no 1-2, p. 100-126Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna utbildningssociologiska studie placeras folkhögskolorna in i det svenska utbildningslandskapet och presenteras som intermediära utbildningsinstitutioner vilka står i relation till studieprogram på gymnasieskolorna samt efterföljande studiealternativ på högskolorna. Först presenteras en kartläggning av volymtillströmningen till folkhögskolorna under den senaste femtonårsperioden, där vi visar att antalet deltagare på allmänna linjer har minskat, medan antalet deltagare på de särskilda linjerna inriktade på musik- och annan estetisk verksamhet har haft betydande volymökningar. Därefter används registerdata från SCB över folkhögskolekohorter mellan åren 2000 och 2002, för att analysera vilka sociala grupper det är som studerat på vilken typ av folkhögskoleutbildning. Resultaten visar att folkhögskolorna används av olika sociala grupper beroende på om man fokuserar på musiklinjer, estetlinjer och allmänna linjer. Ytterligare skillnader i rekryteringen framträder om man jämför olika profiler inom musikområdet. Ett särskilt fokus för analysen är rekryteringen till Skurups och Fridhems jazzlinjer, vilket vi tar som exempel på hur somliga folkhögskoleprogram utvecklats till elitlinjer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Roos, Gunilla
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences.
    Grepperud, Gunnar
    Uvett, Universitetet i Tromsö.
    The Rural Urban: Urban Dahllöf 80 år2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 3, p. 198-214Article in journal (Refereed)
1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf