uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 17 of 17
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahnesjö, Ingrid
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Biologiska sektionen, Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi.
    Bokrecension av Retorik för naturvetare: skrivande som fördjupar lärandet2014Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 1, s. 83-85Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Barrineau, Sanna
    et al.
    Uppsala universitet, Universitetsförvaltningen.
    Engström, Alexis
    Uppsala universitet, Universitetsförvaltningen.
    Schnaas, Ulrike
    Uppsala universitet, Universitetsförvaltningen.
    Engaging Students as Partners in Learning and Teaching: A Guide for Faculty.: By Alison Cook-Sather, Catherine Bovill and Peter Felten.2015Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, nr 3, s. 203-204Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Buhre, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Universitetskanslerämbetets kunskapssyn: En granskning av en granskning2014Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 1, s. 5-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en studie som undersöker och kritiskt diskuterar den kunskapssyn som tar sig uttryck i Universitetskanslersämbetets system för kvalitetsutvärdering, med exempel hämtade från granskningen av retorikämnet. Studien är indelad i två tematiska diskussioner: granskningsprocessens metoder och materialurval samt granskningens tillämpningar av målformuleringar. I första delen drar jag slutsatsen att metoden och urvalet för granskningsförfarandet har gjorts utifrån en snäv vetenskaps- och kunskapssyn som premierar en specifik genre (vetenskapliga uppsatser) och som exkluderar inte bara yrkeskunnande och bredare praktiskt kunnande, utan även progression inom utbildningarna och ämnenas helhet och särart. Därefter analyseras effekterna av att granskningens utformning i hög grad förutsätter en stark ämnesanknytning i förhållande till examensmålen. Studien visar att flera av de individuella granskarna av retorikämnet utgått från en snäv ämnessyn i tolkningen av målformuleringarna och att granskningspraktiken genomgående har påverkats av detta. Artikeln diskuterar att denna normerande praktik är ett resultat av hur granskningsförfarandet genomfördes och visar hur denna praktik i förlängningen riskerar att missgynna både tvärvetenskap, forskningsanknytning och bredare ämnesförståelser. Granskningssystemets effekter kommer naturligtvis att variera för de olika ämnena inom högre utbildning, men denna artikel visar på några illustrativa problem som kan komma att uppstå när kunskap mäts utifrån ett snävt urval och snäva målformuleringar. Studien pekar därmed dels på betydande luckor i UK-ämbetets granskningspraktik och dels på att den företräder en kunskapssyn som missgynnar både akademiskt lärande och bredare lärande.

  • 4.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussénius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning2017Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussénius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Naturvetenskap för yngre barn – vilket kunskapsinnehåll (o)synliggörs i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning.2018Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, nr 1, s. 1-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    David, Thorsén
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Studentengagemang och aktiverande gruppuppgifter - ett exempel2016Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, nr 2, s. 157-163Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Eklund Heinonen, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sköldvall, Kajsa
    Södertörns högskola.
    Nu har vi ett gemensamt språk: Om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande2015Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, nr 2, s. 133-138Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenterar vi ett högskolepedagogiskt projekt som syftar till en ämnesinte-grerad introduktion i akademiskt skrivande, med utgångspunkt i forskningsfältet academic literacies. Vi delar med oss av våra erfarenheter samt redovisar några viktiga lärdomar inför liknande projekt.

  • 8.
    Elmgren, Maja
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Kemiska sektionen, Institutionen för kemi - Ångström, Fysikalisk kemi.
    Bokrecension. Osynligt och självklart?: En antologi med exempel på ledarskap iundervisning och lärande i högre utbildning2011Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, nr 2, s. 161-164Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Ferm Thorgersen, Cecilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Att organisera för musiklärares professionella utveckling: Om identitetsformation och olika praxisgemenskaper2012Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, nr 1, s. 5-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2007 the Swedish government decided to put resources in a project that offered active teachers to develop disciplinary and pedagogical competence through doctoral studies. Among ten others the Royal College of Music in Stockholm succeeded with their application and got the chance to educate 10 music teachers from the compulsory school towards a “half” PhD exam, that is called a Licentiate exam in Sweden. The teachers come from all of Sweden and are registered at one of five participating higher music education institutions. At the same time they work for 20 % in their ordinary schools. The common education is organized as courses and in virtual meeting rooms of different kinds. The motive for that is that the teachers are participating in several communities of practice at the same time, aiming to develop as researching practicing teachers in a broad way. In a developing research project the growing of the teachers – eg identity development and professional learning - is followed, guided by the following questions: What becomes the task for higher education when the teachers are taking part in a PhD education at the same time as they work, and are expected to go back to their ordinary work in schools? How can a research school be organized in as a developing learning system where individual experiences have possibility to be shared by others? What are the possibilities for good learning and identity development, and which are the challenges? How can learning trajectories between the research school, the research communities and the everyday practice seen as communities of practice, be encouraged? What authentic questions are engaging the teachers and how do they develop in the social interplay? The methods used are teachers’ continually encouraged written reflections and documented group discussions.

  • 10.
    Hovstadius, Eva
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Film som pedagogiskt verktyg: en brygga mellan teori och klinik2013Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1, s. 63-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    På sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet, har kliniska avdelningar filmats i syfte att underlätta för studenterna att ta steget från teori till klinik. Förutom film har presentationstext om respektive avdelning lagts ut i studenternas lärplattform så att de innan VFU kunnat ta del av en visuell rundvandring och fakta om den avdelning de skulle praktisera på. Syftet med studien som presenteras här var att undersöka om studenter inför sin VFU hade nytta av film och presentationstext. Enkät besvarades via webben av 52 (73 %). Studenterna uppgav att de i varierande grad hade nytta av presentationstext och film. De kände sig välkomnade, fick en inblick i verksamheten och kunde förbereda sig genom att läsa på i förväg.

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 11.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Högskolan i Gävle.
    Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap2014Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 2, s. 109-125Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln beskriver ett forsknings- och interventionsprojekt på lärarprogrammet därgenusmoment integrerats i naturvetenskapliga kurser och genusteorier ingått som en del avkunskapsinnehållet. Vår utgångspunkt är ett antagande om att fördjupade kunskaper omnaturvetenskapernas kultur, det vill säga vilka föreställningar och normer som är knutnatill de naturvetenskapliga ämnena, kan ge blivande förskole- och tidigarelärare tillgång tillnya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. I fokus finns framförallt denmaktordning som kan identifieras inom naturvetenskapen, vilken vi närmar oss utifrångenusteorier och feministisk vetenskapskritik. Artikeln behandlar interventionens praktiskagenomförande, dvs. beskriver hur den naturvetenskapliga kulturen har problematiserats ochhur genusteorier integrerats i naturvetenskapliga kurser på lärarprogrammet.Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisningfår syn på ämneskulturen och förstår hur den påverkat dem, så ger det dem ettannat förhållningssätt till ämnena och kan medföra att de utvecklar undervisningsstrategiersom motverkar uppkomsten av sådana negativa känslor hos sina framtida elever. Dessutomframkommer även platsens betydelse för att förstå den känsla av alienation gentemot naturvetenskapligundervisning som många lärarstudenter är bärare av. Ytterligare ett resultatsom står fram är att genus är en faktor som har betydelse för vilka områden barn/elever fårtillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barns/elevers aktiviteter, vilket i sin tur får till följd att barnen/eleverna kan engageras alternativthämmas i dessa aktiviteter. På så sätt får lärarens genusmedvetenhet ämnesdidaktiska konsekvenser.Med utgångspunkt från det empiriska materialet har vi konstruerat en modellsom illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap2014Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 2, s. 109-125Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Johansson, Jakob
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård.
    Apelgren, Karin
    Uppsala universitet, Universitetsförvaltningen.
    Birgegård, Gunnar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Grydén, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet.
    Rügheimer, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet.
    Webbaserad pedagogisk meritportfölj: från idé till verklighet2011Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, nr 1, s. 27-37Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Pedagogisk meritering och pedagogiska meritportföljer har under det senaste decenniet fått ökad uppmärksamhet. Idag (mars 2011) ger en sökning på Google® 6 140 respektive 1 990 träffar på dessa två sökord. Många av träffarna på Google® handlar om högskolors rekommendationer att dokumentera pedagogiska meriter, men antalet publicerade artiklar i detta ämne är mycket få. 

    Högskolan behöver bra lärare och för att uppnå det så måste undervisning och andra utbildningsinsatser uppmärksammas och belönas. Användandet av pedagogiska meritportföljer anses öka betydelsen av undervisningsinsatsen vid anställningar och befordran och är ett sätt att professionalisera undervisning (Fayne, 1991). Många högskolor och universitet har utarbetat handlingsplaner för hur pedagogiska meriter ska dokumenteras och bedömas liksom strategier för hur medarbetarna ska utveckla sin pedagogiska skicklighet. ”Uppifrån” finns således både skrivna dokument och viljan och intentionen att premiera pedagogiska insatser. Trots detta upplever många medarbetare att pedagogiska insatser inte lönar sig att dokumentera då dessa meriter inte värderas tillräckligt högt, exempelvis i jämförelse med forskningsmeriter. Samtidigt vittnar pedagogiskt sakkunniga om att de pedagogiska meritportföljer som de ombeds granska (vid exempelvis tjänstetillsättningar) ofta är ostrukturerade och av varierande kvalité. För att pedagogiska meriter ska få avsedd tyngd vid tjänstetillsättningar fordras att de redovisas på ett sätt som gör det möjligt för sakkunniga att värdera dem. Bedömning av både vetenskapliga och pedagogiska meriter görs i många fall av sakkunniga utan särskild pedagogisk utbildning och de pedagogiska meriterna anses generellt mer svårbedömda än de vetenskapliga (Lindberg, 1997). Någon form av standardisering och mallar i samband med presentation av pedagogiska meriter bör därför kunna vara till hjälp för såväl sökanden som bedömare. 

    Det finns behov av redovisning av pedagogiska meriter även för andra ändamål än vid tjänstetillsättningar. Många medarbetare (som inte avser att söka akademisk tjänst) gör betydande insatser i undervisningen exempelvis i form av administration, föreläsningar, seminarieledning samt klinisk handledning, och dessa prestationer bör användas som underlag för exempelvis planeringssamtal, löneförhandlingar och kompetensutveckling. Många finner det svårt att redovisa dessa undervisningsinsatser. Orsaken till detta är sannolikt delvis bristen på tradition att bokföra pedagogiskt arbetet (i kontrast till vetenskapligt arbete), men också bristen på ett användarvänligt verktyg för bokföring. Detta var startskottet för ett projekt som syftade till att framställa en personlig webbaserad pedagogisk meritportfölj som skulle kunna överbrygga det praktiska bekymret och ge medarbetarna ett smidigt verktyg för dokumentation av och reflektion runt pedagogiska meriter. Detta samtidigt som det skulle vara acceptabelt som instrument för sökande av akademisk tjänst genom att bygga på Uppsala universitets pedagogiska program och riktlinjer för meritvärdering. 

    Denna artikel beskriver processen från idé till färdig webbaserad pedagogisk meritportfölj för vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Även om det sannolikt existerar liknande webb-verktyg för bokföring av pedagogiska meriter så är detta oss veterligen det första verktyg i sitt slag som framställts och beskrivits. Syftet med artikeln är att sprida kunskap om både konceptet och arbetsprocessen för att underlätta spridning till andra fakulteter och lärosäten.

  • 14.
    Larsson, Johan
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Andersson Chronholm, Jannika
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Kemiska sektionen, Institutionen för kemi - Ångström, Fysikalisk kemi. Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Elmgren, Maja
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Kemiska sektionen, Institutionen för kemi - Ångström, Fysikalisk kemi.
    Andersson, Staffan
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Arbeta med rangordningsövningar2011Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, nr 1, s. 57-64Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Som lärare söker man alltid efter nya undervisningsformer och övningar som ger bättre förutsättningar för studenternas lärande. Ett exempel på detta är rangordningsövningar. Rangordningsövningarna bygger på variation och jämförelse. Läraren väljer vilka egenskaper som varieras och kan rikta studenternas uppmärksamhet mot just de kritiska aspekter man vill uppmärksamma. Under 2010 har vi arbetat med ett pedagogiskt projekt vid Uppsala Universitet där rangordningsövningar prövats i flera olika naturvetenskapliga ämnen. Målet har varit att introducera, utveckla och pröva rangordningsövningar på svenska, där övningarna också breddats, utvecklats och kopplats till aktuell lärandeteori. Rangordningsövningar har visat sig värdefulla inom fysik, biologi, kemi och geologi där de visat sig fungera i flera olika studentaktiverande sammanhang, t.ex. som aktiverande moment under föreläsningar, som uppgifter under laborationer och fältövningar, under räkneövningar och vid examination.Rangordningsövningarna har också visat sig fungera som utgångspunkt för mer kvalitativa vetenskapliga resonemang.

  • 15.
    Leijon, Jennifer
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Elektricitetslära.
    Boström, Cecilia
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Elektricitetslära.
    Lärarens arbete mot utveckling av generiska färdigheter och variation i teknikvetenskaplig utbildning genom relationsskapande åtgärder2019Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Löfquist, Lars
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Tros- och livsåskådningsvetenskap, Etik.
    Lärdomar från en simulering av humanitär förhandling2017Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 7, nr 1, s. 76-80Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Swartling, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Farmaceutiska fakulteten, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
    Lundkvist, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Farmaceutiska fakulteten, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
    Införande av betygskriterier i undervisning och examination.2011Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
1 - 17 of 17
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf