Om en straffrättslig bestämmelse kan tolkas på två olika sätt och den ena tolkningen är mer ingripande än den andra, vilken tolkning bör då väljas? Den lindrigaste? Det är en grundläggande fråga om straffrättslig tolkningslära, som Högsta domstolen hade att ta ställning till i en dom i november 2012, numera refererad som NJA 2012 s. 764. Tilltalad i målet var ordföranden i en ideell förening som hade bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet utan att fullgöra sin bokföringsskyldighet. För detta dömdes ordföranden för grovt bokföringsbrott. Den centrala frågan i målet i Högsta domstolen var om ordföranden även kunde meddelas näringsförbud, vilket var beroende av om en ideell förening är en associationsform vars funktionärer över huvud taget kan åläggas sådant förbud.
Majoriteten (Lindskog, Lindeblad och Herre) i HD menade att så inte är fallet, medan två (Calissendorff och Lambertz) ville meddela näringsförbud. Dissensen handlade huvudsakligen om den tolkningsregel som majoriteten uppställde och lade till grund för sin tolkning, och som kommer att ägnas uppmärksamheten i denna kommentar. Sammanfattningsvis kommer att hävdas att majoritetens tolkningsregel inträder på ett omotiverat tidigt stadium i tolkningsprocessen och därför blir alltför långtgående för att kunna tillämpas som den är formulerad.
Recension av avhandling om familjerättsliga perspektiv på äganderättspresumtionen i UB 4 kap. 17 §
I artikeln behandlas vanligt förekommande uppgifter som professorer ofta utför såsom föreläser, sitter i betygsnämnder och erhåller andra typer av arvoden från utlandet utifrån ett skatte- och socialavgiftsrättsligt perspektiv.
Recension Fernlund
I artikeln beskrivs rättsläget kring konkurrensklausuler i Sverige, dvs. prövningen som görs antingen utifrån 1969 års kollektivavtal eller genomden praxis som Arbetsdomstolen (AD) har utvecklat på basis av 38 § avtalslagen. Särskilt diskuteras betydelsen av arbetsgivarens skyddsintresse, arbetstagarensfortsatta yrkesmöjligheter och ersättningsfrågan, eftersom nämnda tre hänsyn är de viktigaste vid prövningen. Vidare förs i artikeln en diskussion om varför arbetstagare så sällan förmår att konkurrensklausuler. Avslutningsvis presenteras förslag som eventuellt kan främja individuella förhandlingar och påså sätt leda till fler skäligt formulerade konkurrensklausuler i anställningsavtal.
Recension av akademisk avhandling av Peter Strömgren, Tillbehör och Accession
Recesnion av Fernlunds avhandling
Godmanskap och förvaltarskap syftar till att kompensera för vissa vuxna personers oförmåga att på egen hand tillvarata sina intressen och tillgodose sina behov. Med tanke på det betydelsefulla med detta syfte är det förvånande att regleringen om god man och förvaltare i praktiken tolkas restriktivt, såväl vad gäller vem som behöver en legal ställföreträdare som vad företrädarens uppdrag ska omfatta. Det förefaller som om syftet med instituten har försvunnit ur sikte, till förmån för ett skydd för de hjälpbehövande personernas integritet och autonomi – deras frihet. Frågan som bör ställas är dock vad denna frihet är värd för den som inte själv har förmåga att fullgöra sina skyldigheter eller utkräva sina rättigheter.